Här följer två foton som visar hur bra det går att odla libanesisk spenat (Corchorus olitorius) i hydro. Det är 20 dagar mellan dessa två bilder. Jag tycker det är imponerande.
I övrigt jag har skrivit några grejer som jag kanske inte kommer att posta, eftersom jag här vill fokusera mer på odling och de inläggen handlar om andra ämnen. Samtidigt har jag inte haft tid att skriva speciellt mycket med bloggen. Jag jobbar på ett manus, till ett bokförlag.
Låt mig börja att skriva om julmust. På youtube finns det de som har tillverkat Cola från scratch.
Däremot kan jag inte hitta någon som har tillverkat just julmust hemma. Det skulle kunna vara ett projekt, en brun dryck med socker, humle och malt. Helt omöjligt kan det väl inte vara att blanda till något sådant. Någon som känner för att prova? Ja, om jag skulle ha inspirerat någon youtubare, vill jag ha kredit, om inte ett gästframträdande. Haha.
***
Så här ser min ”vertikala odling” ut nu. Två Harvy odlingssystem och autopot med lecakulor.
Plus två LED-lampor, en från Nelson garden och en som jag inte mins vad den kom ifrån. Det är inte helt billigt, en del bygger mer själva för att spara pengar. Samtidigt är det tydligen billigare att köpa hydroponiska odlingsystem nu än vad det brukade vara. Fram till relativt nyligen var (om jag förstått rätt) de enda privatpersonerna som köpte hydropniska odlingssystem cannabis-odlare, och de köpte dyra grejer. Följaktligen var alla hydroponiska system som såldes till privatpersoner väldigt dyra och overkill om man vill odla lagliga växter.
Mini-aburgini Harvy, vid mitt köksfönster. Mao inte i den vertikal odlingen i mitt vardagsrum. Bladen har verkligen blivit stora.
Efter mycket trial and error står nu mitt enda överlevande moringa-träd i en autopot med lecakulor. Som synes fick jag klippa ner den, men som tur var hade den tillräckligt med socker i roten för att utveckla ett nytt skott.
Odlig, hemma. Idag skriver jag om två ämnen. Först, den tolfte februari i år planterade jag miniaubergine i en Harvy hydroponik odlingssystem. Det är ett experiment, jag misstänker att det inte är en bra ide, t.ex. kan plantorna – även om de är ”mini” – behöva mer plats. Men det jag egentligen skulle ta upp är att för en vecka sedan upptäckte jag att bladen på en av de två plantorna såg ut så här.
Bladen är lite gulna, vilket skulle kunna vara näringsbrist. Men vilket näringsämne får de inte tillräckligt av? I ärlighetens namn spelar det ingen roll vilket ämne det är, mer om det senare. Dessutom kommer jag här bara att skriva om tre ämnen, nämligen kväve, järn och magnesium. Till min hjälp för att identifiera näringsbrist har jag denna sida: Näringsbrist hos växter, hemmaodlat.se. Som synes är det ett nedre blad som är gult. Det kunde vara kvävebrist, för kvävebrist börjar enligt nämnda sida just nedifrån. Intressant nog. Om det tvärt om hade varit så att de övre bladen varit gula medan de undre inte hade varit det, hade det tydigt på järnbrist. Vid näringsbrist brukar nämligen växter ta näring från de äldre, undre bladen och ge näringen till de övre, yngre. Järn och några andra näringsämnen kan inte på det sättet flyttas runt i växten. Vilket förklara att bara nya blad gulnar. Nåja, tillbaka till mina plantor. Om man tittar på bladet, ser vi att de gulnar mellan venerna. Det är, igen enligt nämna sida, ett tecken på magnesiumbrist. Jag är långt från säker, men grundat på den informationen ”lider” mina auberginer av magnesiumbrist.
Anledningen till att det inte spelar någon roll är att jag, för att återgälda näringsbrist, bara har ett alternativ. Nämligen att hälla ut och ersätta näringslösningen växterna växer i. Visst, vi kan tänkta tanken att man skulle kunna tillsätta magnesium till näringslösningen. Det blir tyvärr vanskligt, i värsta fall kan man får toxiska koncentrationer av joner. Och visst, att hälla ut en näringslösning kan upplevas som slösaktigt. Om man har en trädgård, går det att hälla ut lösningen i trädgårdslandet, som extra gödning. I alla fall, jag har bytt näringslösning och hoppas plantorna reagerar positivt.
***
Två, köttsubstitut. Via facebook-gruppen Klimatnyheter hittade jag följande länk till Göteborg direkt, och deras artikel om ett nytt kött-substitut, kallat Promyc, Här görs framtidens mat i Göteborg. Hoppas deras marknadsavdelning har ett bättre ord än ”kött-substitut”, artikeln beskriver produkten som ”proteinkälla”, vilket kanske inte heller är ett perfekt produktnamn. Eller vänta, som du kanske redan har noterat, har de ju ett produktnamn: ”Promyc”. Företaget framställer sitt proteinrika livsmedel från svampkulturer i bioreaktorer. Igen kan det vara lämpligt för företaget att använda andra ord. ”Bioreaktor” låter lite väl syntetiskt.
Sedan, de skriver att till skillnad från en produkt som sojakorv kan deras proteinkälla produceras lokalt. Vilket ger frågan, är Sverige självförsörjande på socker? För i sådana här sammanhang brukar det nämnas att kulturer i bioreaktorer behöver socker. Det finns ju andra liknande projekt som att framställa olja (bl.a. som alternativ till palmolja) med svampar, eller företaget Perfect day foods som redan idag gör mejeriprodukter med genmanipulerade jästsvampar. I båda fallen behövs socker. Men okej, även om svamparna äter socker, även om det till och med skulle vara importerat socker, är det rimligtvis klimatsmartare än kor som fötts upp på brasiliansk soja. För övrigt, en annan, precis som klimatkatastrofen aktuell, fördel med denna typ av produkter är ju att vi slipper risken att infektionssjukdomar hoppar från djur inom storskalig köttproduktion, till människor
Tidigare har jag postat foton på min Harvy hydroponisk odlingslösning. Sedan dess har jag också skaffat en mindre Harvy och den 12 februari planterade jag miniaubergine – som ska gå att krukodla – i den. Två saker, först jag har inte tänkt på detta tidigare när jag köpt fröer, men det står “F1” på fröpåsen. Lite kul om man kommer ihåg detaljer om Mendels ärftlighetslag. I ärftlighetslagarna, i korsningsscheman, är ju F1 första generationen. Samtidigt som “P” är föräldragenerationen och “F2” andra generationen*.
Bildkälla: biotechhelpline
Två, det står också att denna aubergine-sort ska ha en utvecklingstid på 60 dagar. Undra om de då räknar med att den ska gro i jord eller i hydroponiks? För det går snabbare i hydroponiks. Bland mina källor märks tidigare nämnd kurs i hydroponiks på Hemmaodlat, och denna föreläsning om hydroponiks från University of Illinois. För att låna en formulering från föreläsningen, växer plantorna snabbare i hydroponiks eftersom de inte behöver slösa energi på att utveckla ett stort rotsystem, de får näringsämnena serverade direkt till rötterna. Föreläsaren i Illinois sa också konkret att en tomatplanta i hydroponik, kommer att ge skörd tio dagar tidigare än en planta som växer i jord. Det sagt, vad jag har förstått betyder ”utvecklingstid” tid från utplantering till skörd. Min tanke var att odla auberginerna ända till skörd i Harvy, men det är möjligt att jag planterar ut åtminstone en av de. Får återkomma till det under vår och sommar.
Inget bra foto, men så här ser det ut, lite mindre än 4 veckor efter sådd.
Mer om hydropniks men orelaterat till mina odlingar. BBC lade upp en video om ett flyktingläger i Jordanien där syrianer odlar hydroponiskt på överblivna madrasser. Fast då undrar man givetvis om brandskyddsmedel eller vad som kan finnas i madrasser, så jag rekommenderar andra medium.
Ps. Kanske borde alla min inlägg vara i still med detta. Om ni läser min presentation ser jag att jag en gång i tiden fick gästblogga för engelsmannen som kallar sig Myles Power. Det han gjort online, det senaste decenniet, är att kritisera och “debunk” personer som sprider antivetenskapliga konspirationsteorier. Visst vi har sådana människor i Sverige också. Jag skulle kunna göra samma sak här. Det är till och med så att jag i ett annat sammanhang skrev kritiskt om den gamla centerpolitiker, som om inte annat flörtade med konspirationsteorier om vaccin, modern växtförädling med mera. (Numera innehåller politikerns blogg också invandringskritik, vilket kan få oss att undra om han fortfarande är med i Annie Lööfs parti). Men jag vill inte vara den personen. Jag vill inte bara vara arg på idiotiska åsikter. Jag vill inte vara med och kritisera deras filterbubbla och bara vara en del av en annan filterbubbla. Bättre att bara skriva om ens egna projekt och saker som intresserar mig. Vara svensk och konflikträdd betyder att jag inte vill nagelfara andra. Speciellt när det inte ens fungerar.
*Jag minns att jag en dag på mellanstadiet ritade jag upp ett sådant korsningsschema på svarta tavlan. Så jag hade någon förståelse för Medel något år innan alla andra. Därmed inte sagt att jag är en genialiskt smart alfa-nörd. Det kanske bara gjorde mig till en jobbig unge.:)
Edit: precis som förra veckan, om du kommer från https://blogg.vk.se, verkar deras system ha fastnat. Två veckor i rad har inlägget Några ord om Elizabeth Wurtzel dykt upp som nypublicerat, trotts att det var veckor sedan jag skrev det.
I mitten av januari var jag nere i Malmö två dar för en helgkurs, med Hemmaodlat. En kurs i hydroponik, odla växter direkt i en näringslösning istället för i jord. Kursen gavs av samma personer som var med och utvecklade Harvy-hydroponiska odlingslösning för hemmet. Naturligtvis kan de inte veta om detta, men jag nämnde i ett tidigare inlägg här att jag var lite besviken på Harvy. Den var inte så avancerad som jag hoppades. Min invändning var att systemet jobbar med stillastående vatten. Nu har jag då lärt mig att det helt enkelt är två olika typer av system. Harvy fungerar utmärkt för vad den är designad för (och jag har uppdaterat mitt tidigare inlägg). Här är en bild på min Harvy.
Portlak, shiso, och broccoli rabe. Jag skulle kunna påstå att jag medvetet odlar grönsaker och örter som inte säljs i affärer. Men egentligen blev det bara så.
Jag vill fortfarande ha en mer avancerad hydroponisk odling. Min mer eller mindre seriösa affärsidé är att odla upp exotiska växter och sälja dem i roliga krukor. Det är i och för sig en grej som är svårt att göra ensam. Och det behövs en del investeringar, speciellt om odlingen ska isoleras, för att förhindra skadedjur att komma in. Som jag sagt tidigare, är någon intresserad av att höra mer, hör av dig.
Bild från Hemmaodlat. Fyra plantor, i fyra olika odlingssystem (jag är inte säker på ordningen, men tror det är jord, deep water culture både passivt och aktivt och ebb och flod).
Sedan, jag har en romantisk önskan om att bo i en mer rural miljö*. Bo i en stuga och förutom anläggningar för hydroponisk odling ha en trädgård. Det är här jag kommer in på den tyska glosan från titeln. Jag tänker mig att hügelkultur, kan bli nästa pallkrage odling. Vad jag har läst mig till är hügelkultur en metod för trädgården där du bygger upp en upphöjd bädd, bestående av stockar, grenar och även annan organiskt material som du sedan skyfflar jord över. Stockar och grenar ska fungera som en svamp, som suger upp och reglerar fuktigheten i jorden. Plus att träet långsamt bryts ner och avger näring. Jag kan inte veta om det är bra eller ej, just nu känner jag ändå för att experimentera med det. På tal om experiment, vill jag återkomma till biokol. I skolan lärde vi oss att jorden i barrskog är sk podsol och podsol är sur (en pH ner mot 4,1 i de suraste lagerna, medan de flesta växter föredrar ett pH på 5,5-6,2). Träkol är åt andra sidan basiskt, så biokol skulle vara en uppenbar metod att höja pH:et i podsol. Ja jag vill ha en trädgård för att kunna laborera med hügelkultur, biokol, podsol och hydroponik.
*Jag kunde ha skrivit något om ”gröna vågen” (”neo-gröna vågen”) eller refererat till Sara Bäckmo (som i en video visar upp sin Harvy), men då hade jag inte fått använda ordet ”rural”.
Windowfarm
Första gången jag provade hydroponik, det vill säga att odla växter näringslösning istället för jord, var våren 2013. (Detta var samtidigt som jag läste biokemi på heltid, jag vill ha beröm för att jag gjorde de två sakerna samtidigt.) Av ståltråd, petflaskor, bambu, slang och en pump, byggde jag en windowfarm och odlade växterna portlak samt shiso. Här är två skärmdumpar från bilderna jag lade ut på facebook.
Hydroponiks är ett ämne som ligger i tiden. Jag kan länka till både ett lokalt och ett internationellt exempel. Västerbottens kuriren skrev i våras om ett Umeå baserat företag och Kimbal Musk, bror till Elon Musk, har startat ett företag inom branschen.
Harvy hydroponiskt system
Naturligtvis att vanliga växtaffärer idag säljer hydroponiska system visar också att det ligger i tiden. Denna sommaren köpte jag ett Harvy hydroponiskt system, i just en vanlig växtaffär. System är mindre avancerade än det jag byggde 2013. Mitt system har en pump som pumpar runt näringslösningen så att den hela tiden droppar över odlingsmediumet. I detta system står vattnet stilla. Det funkade att låta frön gro i systemet. Men vad jag har läst finns det två problem med stillastående vatten. Dels måste vattnet syresätts och dels växer bakterie och andra mikroorganismer som du inte vill ha där. Jag kan inte svära på att det är sant, med det är anledningen till att jag omplanterade plantorna, några veckor efter sådd. Edit: jag har nu lärt mig att det handlar om olika system, Harvy är bra på vad den är designad för. Sedan försökte jag använda den till att rota sticklingar, tyvärr dog sticklingarna. Om det har något samband med problemen med stillastående vatten kan jag inte säga.
Jag heter Anders Ekergård. Detta började som en blogg om neuropsykiatriska funktionshinder, men det finns det andra som skriver om (exempelvis Paula Tilli). Jag gled över till att skriva om framtidens mat.
Biologi, odling, matlagning och skrivande har varit mina specialintressen. Jag har några relevanta universitetspoäng, jag har jobbat i restaurangkök och jag läser om ämnet. Se detta som en mat- och odlingsblogg som berör den stora frågan hur vi i framtiden ska producera och distribuera mat till en växande befolkning. Samtidigt som jag inte är i utbildningsbranschen. Jag är i inspirationsbranschen
Uppdateras på måndagar.Epost: [email protected]
Facebook: facebook.com/anders.ekergard
CV (i urval, och är det överflödigt på en blogg?): Gästbloggat för Myles Power
Biologisk kemi, Kemins grunder & Biokemi A, Umeå universitet
Unravelling solutions for Future Food problems, Utrecht University
Hydroponik, kurs, Hemmaodlat, Malmö
Provat på Micropropagtion, Ars Electronica, Linz.
Understanding Plants Part I & II, Coursera
