Ekergårds fisk och grönt

Etikett: hydroponik

Finland finska hjortron har

Av , , Bli först att kommentera 0

Förra sommaren försökte jag odla hjortronplanator* (inköpta på Smultronstället) hydroponiskt. Resultatet var inte imponerande, men tre av fyra plantor överlevde vintern så jag försöker igen nu under sommaren. Om du gör en sökning på ”cloudberry hydropnics” verkar det nästan som den enda personen som tidigare gjort detta är en forskare i Nyland. Forskares namn är Jukka Järvi och hans resultat verkar inte heller ha varit imponerande. Annars hans namn fick mig att tänka på en krönika i Vagabond skriven av Johan Tell. Ni förstår Tell skrev att han under en resa i USA besökte Tell city, Indiana, och till sin besvikelse lärde sig att samhället är döpt efter William Tell, inte efter en Amerika-farande släkting till Johan Tell. På samma sätt kan man undra om Jukka Järvi någonsin har besökt Jukkasjärvi och blivit besviken av liknande anledning?

En av mina hjortronplantor i hydro.

Var ovanstående fånigt? Kanske. Är det mer fånigt än att ha som hobby att försöka odla hjortron hydroponiskt? Nja, inte är det en så fånig hobby? Jag kan leka med tanken att bygga ut min blygsamma odling. Om jag hade så där 20000 kr som jag inte visste vad jag skulle göra med skulle jag bygga en akvaponisk anläggning, skulle kombinera fisk-uppfödning med hjortonodling. Jag tänkte mig en anläggning med pumpar, belysning, ett monster filter som FX6 och fisken pleco. För att kommentera det sista, enligt uppgift ska den tåla lågt pH något bättre än t.ex. guldfiskar och hjortron föredrar lågt pH. (Det finns andra parametrar att titta på, t.ex. temperatur, guldfiskar har andra fördelar.) Sedan är det varken billigt eller lätt att bygga ett sådant system. Om jag skulle få hjälp, t.ex. av en finsk forskare, skulle det vara välkommet. Haha. Fast jag har redan konstaterat att resultatet (hittills) inte har varit imponerande för någon av oss.

Foto på anläggning med guldfisk och koi, på Zoo.se på Björnvägen, Umeå. Byt eventuellt ut fisk mot pleco. Plantera sedan hjortron som får växa i vattnet från fisken. Ej i bild, ett FX6-filter som rengör vattnet.

* Sorten, från Finland, heter Nyby.

Skugga, sol & snåttren-protein

Av , , 1 kommentar 0

Mer om min hydroponiska odling av hjortron, fast först om hjortronens fysiologi. Och jag kan nämna att all information kommer ifrån försäljaren och från en bok från 1960-talet:

Matts Bergmarks böcker är intressanta, men det är en annan historia.

Vilda hjortron är tvåbyggare, de har plantor av båda könen. Dessa odlade hjortron är däremot tvåkönade och självpollinerande. Detta är alltså anledningen till att det, även om du äger marken, inte är en bra ide att gräva upp hjortron i det vilda och plantera i trädgården. Mitt förra inlägg om hjotronplatorna tog upp att de gillar sur miljö. Något annat att nämna är att de ska växa i skugga eller halvskugga. Jag placerade mina längst in på min uteplats och ordnade lite extra skygga med några andra krukväxter. Krukväxterna jag ställde kring hjortronen var en papagojeblomma och en av mina Inga edulis (Ice cream bean) som jag i sin tur har låtit en sojaböna (sort ”Fiskeby V”) ringla sig runt. Här upptäckte jag att jag slarvat med utskolningen. Alla tre växter fick brända blad. Ingen jättestor grej, och inte direkt relaterat till hjortron, men i alla fall något att nämna.


Inga edulis och papegojablomma med solblekta blad.

Sedan hjortron förökar sig med rotstockar. Som lekman/nybörjare har jag ingen aning om mina plantor kommer att göra så i mitt system. Man kan hoppas, det skulle vara kul att få mer plantor, men det är inget jag räknar med. Istället kan jag posta dessa foton, samma hjortronplanta den 25/06 respektive 10/07, det är ändå en viss skillnad. Det växer.


Annars kan man spekulera om vad man kan göra med skörden. Eller jag kan skriva lite om hjortron. Senaste gången jag var på Stockholms central såg jag en funktionell dryck med hjortronsmak. Om vi har energidrycker och sk funktionell dryck med hjortronsmak är nästa steg en proteinbar med hjortronsmak. Fast det är inget du kan tillverka själv. Om jag får några bär tänker bjuda på de, som de är. Ingen anledning att processa de.

Hjortron, hemmabyggen & hydroponik

Av , , 1 kommentar 0

Nu har jag fått klart säsongens andra provisoriska hemmabygge. Jag är egentligen inte ett fan av hemmabyggen. Om jag bygger något är risken att det inte blir speciellt snyggt och inte fungerar speciellt bra. Fast rent teoretiskt kan jag ändra mig i framtiden. Nackdelen med hemmabyggen är redan nämnd, fördelarna är att man får vad man vill ha och man slipper handla från t.ex. den Seattle-baserade digitala försäljningenjätten som numera även finns i Sverige. Hur som helst är detta ett hydroponiskt system där jag odlar fyra hjortronplantor.

Planen var från början betydligt fler plantor men jag skalade ner det hela. Dels bestämde jag mig för att börja smått, dels, vilket också förklarar systemets provisoriska natur har det hela att göra med hur svårt det är att beställa bra komponenter. Det kan ha att göra med leveranskedjorna men jag har, i skrivandet stund väntat i över en månad på den utrustningen jag behöver. Förutom då leverankedjorna kan problemet vara att jag nyligen har flyttat. Adresseendring och eftersändning verkar inte vara prioriterat, posten tar över 10 arbetsdagar för att nå fram till mig*.

Hjortron hydroponi

Detta system bygger på pump och slangar som jag köpte för nio år sedan och problemet är att de kopplingarna jag gjorde läcker. Jag har beställt bättre grejer, men de kommer som sagt var inte. Just nu går det bra eftersom jag bundit ner slangen över bädden, där det inte gör något att det droppar. 

Något som är specifikt med hjortron är att de växer i väldigt sur miljö. Därmed är en hydroponi med hjortron ett tillfälle att jobba med pH-skalan. På utbildningen lärde vi oss att fosforsyra används till att reglera pH i hydroponiska system, det har bonusen att fosfor är ett viktigt näringsämne för växter**. Jag beställde fosforsyra på nätet, men nej den har inte heller kommit. Tillslut kom jag på att jag kunde leta på just nätet efter alternativ och jag läste att det går att sänka pH i en hydroponi med ättiksyra. Jag följde det rådet. Jag hade tänkt att odla mina hjortron i en lösning på maskkompost-te och fosforsyra, istället växer de nu i en lösning med mineralnäring och ättiksyra. Just det, mineralnäringen sänker också pH så jag slipper göra hela sänkningen med ättiksyra. Dessutom, även om jag kan köpa maskkompost i trädgårdsaffärer vill jag vänta med det. Tidigare nämn beställning till hydroponin innefattar också maskkompost. Får se när den dyker upp. Om någon vill ha värdena kör vattenverket upp kranvattnet till pH 8. Kranvatten plus hydronäring blev ~ pH 6.5 och med ättika fick jag ner pH till ~4.5.

Annars kan man spekulera om vilka organismer om lever i denna syra miljön. Har jag i hydroponin organismer som gillar syra, så kallade acidofiler? Nåja, en annan historia.

* Det vet jag eftersom jag tänkte köpa en laddare till telefonen och gick till en butik i byggnaden som inte heter "Dystopia". Försäljaren erbjöd en laddare gratis om jag bytte abonnemang och just då orkade jag inte säga emot en försäljare. Mitt gamla abonnemang stängdes av tio arbetsdagar efter det, men jag hade fortfarande inge fått ett nytt kort på posten när abonnemanget stängdes av. </span>

** För eventuella naturvetare som vill repetera, eller andra intresserade, ingår fosfor i fosfolipider, i nuklidsyror och i ATP.

Lila period i trändgården

Av , , Bli först att kommentera 1

Det är nu den tredje sommaren för min äldsta chili-planta. Sorten heter Trinidad Purple Coffee och som namnet antyder är blommor och frukt purpur-färgade. Våren förra året, när jag hade en av dessa chiliplantor ute på avhärdning, hände det mer än en gång att jag, genom köksfönstret, såg en kvinna ta en uppenbar titt på dess lila blommor när hon gick förbi.

Bilder: Blommor från nämnda chili och bönor (mina foton).

 

Detta kan utvecklas. Denna vår planterade jag purpurbönor i pallkrage, vars blommor och bönskidor också har samma färg. Och just nu läster jag Jamaica Kincaids trädgårdsbok (utgiven på engelska 2000, men kom på svenska först förra året). Ni förstår i den boken nämns både lila rosor samt lila hostor (framtagna av en Eric Smith – men det finns säkert liknande plantor framtagna av andra). En anledning till att jag skriver ner detta är att det påminner mig om en lektion på gymnasiet. Om jag inte missminner mig sa en lärare att en arkitekt, här i Umeå, skulle ha haft en period då han ritade lila hus. Någon som känner till honom (jag mins inte något namn, men så länge mitt minne inte är latent sexistiskt var det en han)? Skulle han ha uppskattat/uppskatta en lila trädgård?

Hur som helst, planen är att jag nästa sommar ska flytta till Tomtebo-gård. Där kommer jag att ha en uteplats. Så ett kort tag slogs jag av tanken på en lila kätterros i kruka efter ytterväggen. Sedan är det bara att fylla resten av uteplatsen med krukor och hydrosystem med purpurbönor, purpur-chilin och varför inte purpur-hosta. Om jag har tid att bygga saker, blir det en RGGS (semi-hyro) på marken och en NPF (helt hyro) efter ytterväggen. Båda systemen är eller kan var baserade på stuprännor. Men det är en annan historia. Och sedan en dag, om nämnda arkitekt lever (det var så att säga inte helt nyligen jag gick på gymnasiet), kanske han cyklar förbi och ser min lila trädgård. Sedan kanske du tänker att det finns många andra lila blommor, jo, men det var dessa jag nyligen har stött på.

Uppdatering om libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 1

Här följer två foton som visar hur bra det går att odla libanesisk spenat (Corchorus olitorius) i hydro. Det är 20 dagar mellan dessa två bilder. Jag tycker det är imponerande.

I övrigt jag har skrivit några grejer som jag kanske inte kommer att posta, eftersom jag här vill fokusera mer på odling och de inläggen handlar om andra ämnen. Samtidigt har jag inte haft tid att skriva speciellt mycket med bloggen. Jag jobbar på ett manus, till ett bokförlag.

Fleråriga alternativ till spenat i jord och hydro : moringa samt libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 0

Om du söker på ”moringa as houseplant” hittar du sidor som påstår att moringaträd är lätta att krukodla inomhus. Men det är inte min erfarenhet. Mina moringa-plantor har inte trivts i min lägenhet. Jag har sammanlagt satt 30 frön av moringa. Moringa (Moringa oleifera) är ett tropiskt träd som jag skrivet mycket om tidigare. Samtliga delar av trädet går att äta. Fröna påminner om jordnötter. Bladen ska smaka som spenat och roten smakar oväntat som pepparrot (ett svenskt namn är pepparrotsträd och namn med samma betydelse finns både i engelskan och i tyskan).

Mina plantor har inte brytt sig om att dessa hemsidor påstår det är lätt att odla moringa. Jag skulle snarare säga att jag aldrig har varit med om en växt som är så känslig. Direkt något var fel, skrumpnade de ihop och dog. Jag testade olika odlingsmedium: blomjord, kokosfibrer, hydro. Jag testade med de starkaste växtlamporna jag har hemma. Inget hjälpte, de flesta plantorna dog innan de var 15 cm höga. Sidor på engelska påstår att moringa växer ”1 foot” per månad. Den plantan som jag fick att leva längst klarade sig i ca 18 månader. När den gav upp, fällde sina löv och föll ihop var den kring 40 cm hög.

Bild: Moringaplanta, ett och ett halvt år gammal. (Just den lampan är lite klen men plantan får också ljus från fönster och även plantor jag har haft under starkare belysning har dött.)

En annan växt som också jämförs med spenat är libanesisk eller egyptisk spenat (Corchorus olitorius) Det är egentligen samma växt som jute tillverkas av. Det råkar bara vara så att växten inte bara används till växtfibrer. Den är också ätbar och löven lär påminna om spenat. Som framgår av följande bilder lyckas jag bättre med dessa växter. Min erfarenhet är att om du vill ha en buske vars blad smakar spenat, satsa på detta inte på moringa.

”Libanesisk spenat”, i hydro, två månader efter sådd.

Varför jag inte jobbar i labb

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag skulle gärna jobba med det jag skriver om här. Problemet är inte att jag inte är smart. Jag är smart (om du tror på IQ har jag papper på det). Problemet var snarare att jag (pga diagnos) hade för låga energinivåer för att kunna studera på universitet. Och hur får man annars en karriär inom life science? Relaterat är också följande historia som demonsterar min rädsla att jag är för klumpig för att jobba inom laboratorium.

Som experiment odlar jag en moringa-planta i hydropnik, i en passiv deep water culture, också kallad krakty.

Bild: Moringa i krakty. (I bilden syns också en mini-aubergine-planta som sjunger på sista versen.)

Som synes har jag skrivit pH 6 på skålen. En dag när jag var uttråkad bestämde jag mig för att följa ett råd som gavs på Grohuset i Skåne. Att du under vinterhalvåret bör öka näringsinnehållet i vattnet du odlar i. Detta eftersom det avdunstar mindre vatten från bladen under vintern, vilket leder till att växten tar upp mindre vatten under vintern. För att få samma kvantitet näring från denna mindre mängd vatten måste vattnet innehålla en högre koncentration näring. Det jag gjorde var att jag tillsatte 2 ml extra hydronäring till tre liter vatten. Sedan bestämde jag mig för att pH-testa lösningen. PH:et var på ca 5, vilket går bra, men jag var uttråkad. Jag bestämde mig för att höja pH:et något. Egentligen borde jag ha testat pH innan jag tillsatte den extra näringen. Då hade jag kunnat anpassa pH:et till tidigare och haft en konstant surhet. Fast jag tänkte inte så långt. Istället antog jag att salterna i näringen hade sänkt pH:et och där det skulle vara bra att höja det lite grann. Vanskligt men, men.

Det jag skulle komma till är att jag spillde ut flaska med 25% fosforsyra, som används till surhetsreglering. Dels tänkte jag inte på hur stark lösning var, dels är jag klantig. Klantig nog att tvingas undvika labb? Om jag teoretiskt skulle jobba i labb, finns då risken att jag skulle spilla ut en lösning med ett ”chromatografic purified” protein från SARS-CoV-2? Däremot vill jag inte avskräcka andra, om du vill jobba i labb, som min presentation säger – jag är här för att inspirera.

PS. Skålen för hydroponik är inte speciellt snygg men ibland köper man det man hittar, inte det som är perfekt.

Grundläggande om pH i hydroponik

Av , , Bli först att kommentera 1

På Ålidhems stadsodling såg jag en åkerbärsplanta i en pallkrage. Det är möjligt att Åkerbär är en av de grödorna som föredrar surare jordar, jordar med lägre pH, än de flesta växter, jag har sett olika uppgifter. Jag kan inte säga att jag har snöat in på pH, men bland det första jag lärde mig om hydroponik var att de flesta växter vill ha ett pH kring 5.5-6.2. Det är det grundläggande, försök hålla ett pH på 5.5-6.2 i ditt odlingsmedium. Så en rolig grej med hydroponik är att man får testa pH. Ni vet att jag tycker det är kul att få göra labbarbete i köket eller i trädgården. Det är förresten inte bara jag som tycker det, youtube rekommenderade mig följande The basic of semi hydroponics (LECA) och kvinnan i videon säger något om att den 12-åriga henne skulle tyckt att mäta pH till krukväxter var ”the coolest thing ever”. Jag håller med.

Det har varit mycket text och lite visuell media i denna blogg på sistone, jag lägger in videon här.

 

Jag lägger till och med in en bild på mig själv, med ett packet pH-stickor i handen. (Covid-stylat hår, mao oklippt.)

Det jag funderar på är om växter som trivs i barrskog, där marken är surare, bör odlas hydropnisk i en surare lösning? Jag tänker på amerikanska blåbär, nämnda åkerbär och även om det känns som jag ger bort en affärsidé, kan jag nämna hjortron. Ja, varför inte försöka odla hjortron hydroponiskt i en sur lösning?

Vi lär oss av misstag, semi-hydroponik, kattsand (med bilder)

Av , , Bli först att kommentera 0

“Lernen ist Erfahrung. Alles andere ist einfach nur Information.”
”Lärande är erfarenhet. Allt annat är bara information. ”
Albert Einstein (1879 – 1955)

Först, semi-hydroponik betyder här att jag använder ett självvattnade system samt ett medium som inte innehåller näring. Sedan, ibland gör jag misstag på misstag. En mindre smart sak var att jag tänkte odla jordnötter i kattsand. För att förklara varför måste jag gå tillbaka till den fönsterodling/windofarm, som jag hade 2013. Sedan dess har jag en stor flaska hydroponiks-näring hemma. Visst jag kunde använda den i mina harvys, men även om det är mineralgödsel är den ändå sju år gammal och Nelsons hydroponiska näring är mer lättanvändlig och speciellt framtagen för Harvy. Jag ville prova den gamla näring på något mindre viktigt och valde att gro några jordnötter, jag gillar nötter. Jordnötter är en tropisk växt, antagligen kan det vara mindre smart att försöka odla de här uppe. Däremot är jordnötter en ärtväxt – ja, där ser ni att jag vet att de botaniskt sett inte är nötter* – och man skulle kunna tänka sig att jag åtminstone skulle få näring, eftersom ärtväxter fixerar kväve. Men kvävefixeringen fungerar inte i hyroponik. (Något som överraskade mig är att det inte ens är 100% säkert att kvävefixeringen fungerar på friland. Det finns en anledning till att företag säljer bakteriemixar för att ärtväxter ska kunna fixera kväve.)

Det var bakgrunden till att jag lade några av mina orostade jordnötter i en plastpåse tillsammans med en lätt blöt servett. Fem-sex dagar sedan hade de grott. Nu kommer vi fram till varför jag hade kattsand hemma. Jag nämnde tidigare att jag tillverkade kombuchaläder. Kanske hade jag inte torkat de ordentligt, eller så blir det alltid så här, mitt läder började lukta. Och jag var säker på att jag någonstans hade läst att kattsand med aktivt kol tar bort dålig lukt, så jag lade mitt kombuchaläder i ett skåp tillsamman med en skål kattsand. Nu något år senare fick jag för mig att kattsand såg ut ungefär som perlite och det går att odla i perlite**.

Jag fyllde några krukor med kattsand, lade ner jordnöttsgroddarna, ställde krukorna i ett självbevattnande system med ovan nämnda näringslösning. Det var så jag lärde mig att kattsand blir lera, när det blir blött. Jag fick tömma krukorna och fylla de med perlite. Och sedan var allt bra? Nej, misstag på misstag. Det är möjligt att perlite var ett misstag. Någon vecka efter plantering började jag tänka att vermiculite hade varit bättre i ett självvattnande system. Det suger åt sig vatten, medan perlites uppgift tvärt om är att tillföra luft och dränering till odlingsmedium. Varpå jag insåg att om jag bytte till vermiculite kunde jag lika gärna göra ett experiment med olika odlingssubstrat. Jag planterade om alltihop till ett annat självbevattningssystem med tre krukor: en kruka med rent perlite, en med ren vermiculite och en med en 50/50 blandning av perlite och kokos. Har jag inte planterat om igen, är det fortfarande så jag odlar. Det började som ett experiment med kattsand, slutade med ett annat experiment.


Bild: Krukor med kattsand

Bild: Krukor med perlite

Bild: Avslutande experiment och här ser ser vi att jordnötterna har börjat komma upp.

* Och botaniskt sett är nötter, precis som bär, en typ av frukt. Som besserwisser är det alltid kul att påpeka det. Om det inte varit för corona kunde vi samlat ihop några likasinnade, gått till affärer, letat upp müslipaket med: ”Frukt, bär & nötter”, och för att vara botaniskt korrekt istället skriva: ”Frukt, frukt & frukt”.
**På samma sätt som lecakulor är puffad lera är perlite puffat vulkanglas och vermiculite puffat lerskiffer. För mer information hänvisar jag som vanligt till skåningarna på Hemmaodlat: Fördjupning substrat

Mer om hydroponiks (Harvy) + foto

Av , , Bli först att kommentera 0

Tidigare har jag postat foton på min Harvy hydroponisk odlingslösning. Sedan dess har jag också skaffat en mindre Harvy och den 12 februari planterade jag miniaubergine – som ska gå att krukodla – i den. Två saker, först jag har inte tänkt på detta tidigare när jag köpt fröer, men det står “F1” på fröpåsen. Lite kul om man kommer ihåg detaljer om Mendels ärftlighetslag. I ärftlighetslagarna, i korsningsscheman, är ju F1 första generationen. Samtidigt som “P” är föräldragenerationen och “F2” andra generationen*.

mendel
Bildkälla: biotechhelpline

Två, det står också att denna aubergine-sort ska ha en utvecklingstid på 60 dagar. Undra om de då räknar med att den ska gro i jord eller i hydroponiks? För det går snabbare i hydroponiks. Bland mina källor märks tidigare nämnd kurs i hydroponiks på Hemmaodlat, och denna föreläsning om hydroponiks från University of Illinois. För att låna en formulering från föreläsningen, växer plantorna snabbare i hydroponiks eftersom de inte behöver slösa energi på att utveckla ett stort rotsystem, de får näringsämnena serverade direkt till rötterna. Föreläsaren i Illinois sa också konkret att en tomatplanta i hydroponik, kommer att ge skörd tio dagar tidigare än en planta som växer i jord. Det sagt, vad jag har förstått betyder ”utvecklingstid” tid från utplantering till skörd. Min tanke var att odla auberginerna ända till skörd i Harvy, men det är möjligt att jag planterar ut åtminstone en av de. Får återkomma till det under vår och sommar.

Aubergine, h

Inget bra foto, men så här ser det ut, lite mindre än 4 veckor efter sådd.

Mer om hydropniks men orelaterat till mina odlingar. BBC lade upp en video om ett flyktingläger i Jordanien där syrianer odlar hydroponiskt på överblivna madrasser. Fast då undrar man givetvis om brandskyddsmedel eller vad som kan finnas i madrasser, så jag rekommenderar andra medium.

Ps. Kanske borde alla min inlägg vara i still med detta. Om ni läser min presentation ser jag att jag en gång i tiden fick gästblogga för engelsmannen som kallar sig Myles Power. Det han gjort online, det senaste decenniet, är att kritisera och “debunk” personer som sprider antivetenskapliga konspirationsteorier. Visst vi har sådana människor i Sverige också. Jag skulle kunna göra samma sak här. Det är till och med så att jag i ett annat sammanhang skrev kritiskt om den gamla centerpolitiker, som om inte annat flörtade med konspirationsteorier om vaccin, modern växtförädling med mera. (Numera innehåller politikerns blogg också invandringskritik, vilket kan få oss att undra om han fortfarande är med i Annie Lööfs parti). Men jag vill inte vara den personen. Jag vill inte bara vara arg på idiotiska åsikter. Jag vill inte vara med och kritisera deras filterbubbla och bara vara en del av en annan filterbubbla. Bättre att bara skriva om ens egna projekt och saker som intresserar mig. Vara svensk och konflikträdd betyder att jag inte vill nagelfara andra. Speciellt när det inte ens fungerar.

*Jag minns att jag en dag på mellanstadiet ritade jag upp ett sådant korsningsschema på svarta tavlan. Så jag hade någon förståelse för Medel något år innan alla andra. Därmed inte sagt att jag är en genialiskt smart alfa-nörd. Det kanske bara gjorde mig till en jobbig unge.:)