Tillhörighet?
Nu står det klart att Kommunal ställer sig bakom en kvoterad föräldraförsäkring. Ni som följt med i media så ställde sig Kommunal på sin kongress för en tid sedan bakom Socialdemokraternas förslag. Det är i och för sig ingen nyhet att Kommunal backar upp S. Men vad som år knepigt att 82 % av Kommunals medlemmar är mot en kvotering.
Det är väl ingen nyhet att jag är mot en kvotering av föräldraförsäkringen. Anser att subsidiaritetsprincipen ger vid handen att det ska man få besluta vid köksborden och inga politiska pekpinnar ska styra detta. Dessutom anser jag att man omyndigförklarar föräldrarna med att inte låta dem själva bestämma vem som ska vara hemma med sitt barn. Däremot får ingen tro att jag är emot att båda ska vara hemma. Ett barn behöver båda sina föräldrar och inte minst sina pappor. Men låt dem bestämma det själv.
Facken klagar (så även Kommunal) över att så många lämnar facken. Och det är en realitet. Men varför backar facken upp politiska partier? Det är ju liksom självmål att medlemmar lämnar. För det är viktigt att medlemmarna känner tillhörighet med vilken organisation det än handlar om. Och inte blir det lättare när organisationen driver frågor som medlemmarna inte gillar.
Skulle jag tillhöra facklig ledning skulle jag ta mig en ordentlig funderare och känna stor oro för att det införs en statlig a-kassa. Men jag tror absolut jag skulle undersöka möjligheten att distansera mig från de politiska partierna. Helt utifrån ett överlevande perspektiv och för att ha trovärdighet hos medlemmarna. Varför går man ut med att vara politiskt obunden då man delar synpunkterna och bidrar med pengar? Trovärdigt??
Senaste kommentarerna