Igår var en sorgens dag för alla Sveriges föräldrar. Vår regering o riksdag drar åt svångremmen och avbemyndigar föräldrar att själva bestämma över sina liv. Ytterligare en pappamånad har nu sett dagens ljus.

Det är i o f sig inget oväntat beslut. Inom S har man pratar om det länge. Göran Persson på sin tid lyckades stoppa tilltaget. Men nu är du som förälder ytterligare rumphuggen i din strävan att få livspusslet gå ihop.

Du får än bestämma vilka blöjor, kläder, och leksaker ditt barn ska ha. Men vem vet hur länge. Att valfrihet ska vara så förbjudet inom rödgröna röran.

Jag är absolut inte emot att pappor är hemma med sina barn. Tvärtom, det är jätteviktigt. Men vad jag ställer mig mot är att föräldrarna själv ska bestämma vem som är hemma och sköter sina barn. Tvingade reformer imponerar inte på mig.

Här är politikers klåfingrighet ett gissel och nu har även Folkpartiet hamnat i detta gissel. Det är bedrövligt av FP att göra gemensam sak med S. Så nu vet du som förälder att om du lägger din röst vid nästa val på någon av de rödgröna eller Folkpartiet så kommer du få minskad möjlighet att själv bestämma.

Det finns i alla fall ett parti som driver att familjen är den viktigaste av de små nära gemenskaperna vi har i vårt samhälle. Och istället för att förtrycka dem så ska de uppmuntras, stället för att omyndigförklara dem ska de få ytterligare valfrihet, och istället för att tvångsförvalta föräldrar ska man själv få lösa sitt livspussel som man anser passar bäst för sin egen familj.

Är stolt att vara med i det partiet. Men varför ska det vara så svårt med valfrihet? Vi skriver ju faktiskt 2015.