Hur skulle DU döma ?

Hur skulle du döma en soldat som vägrar medverka i en exekutionspatrull som ska skjuta en krigsfånge ?

En ordervägran där soldaten låter sina handlingar utgår från sin etiska kompass, eller moral om man så vill kalla det.

Skulle en sådan soldat vara att betrakta som en förrädare eller en förebild ?

Hur skulle alternativet vara, där soldater utan betänkligheter kunde beräknas utföra vilka order som helst, inklusive tortyr till döds av fångar och civila ?

Om du liksom jag hellre ser att våra soldater har moraliska betänkligheter mot vissa typer av order och kan tänka sig stå upp för sin moraliska övertygelse än samvetslösa dito, då tror jag det är dags att du följer med till nästa steg i resonemanget.

 

En präst som anser det vara liktydigt med att skända ett sakrament att viga samkönade, har vi lärt oss att kunna tolerera.

Kyrkan har löst detta praktiskt genom att se till att det alltid ska finnas en vigselförrättare som åtar sig att viga varje par som vill enas i ett sakralt inbördes testamente som en vigsel. Vi kan tycka vad vi vill om den som bryter våra sekulära normer och kanske till och med tillåta oss att betrakta den som envisas med bokstavstroende, som apart och bakåtsträvande, men rent praktiskt behöver vi inte tvinga vår egen uppfattning på varje prästvigd, utan kan tillåta olika synsätt och pluralism.

 

En läkare eller barnmorska som på liknande sätt utgår från sitt samvete och sin moraliska övertygelse, kan kanske komma att vägra utföra en abort. Kan vi tolerera även det ?

Om man vid anställningen av varje ny barnmorska eller gynekolog, försäkrar sig om att det alltid finns nägon som är beredd att utföra ingreppet, kan väl ingen komma till skada av att vi visar samma tolerans som vi är beredda att visa en soldat som vägrar mörda och döda försvarslösa ?

Personligen tror jag att samhället skulle må bättre om vi hittar fler som utgår från en personligt stark rättsuppfattning och låter en etisk kompassriktning bli tongivande för sina handlingar i det praktiska.

Vad tror du ?

 

Att en gammal gråsosse oroas av att någon kan tillåtas ha en avvikande inställning och framför allt låter sig styras av en högst personlig moralisk kompass, blir jag däremot inte ett dyft förvånad över.

http://blogg.vk.se/lennart-holmlund-kommunalrad/

Är det något som skrämmer en socialist är när någon vågar ifrågasätta den röda religionsläran.

12 kommentarer

  1. Kenneth Hellberg

    Om en läkare eller en barnmorska vägrar utföra en abort så kanske den personen borde byta arbete, du har en profession och med den följer att du utför vad din chef bestämmer….jobbar jag som kock så kan jag inte vägra tillaga vissa maträtter, är mitt arbete snickare så spikar jag in spikarna där chefen bestämmer…vill jag inte det så byter jag jobb. Om politiken skulle bestämma att vi ska servera alkohol eller cannabis på fritidsgården så byter jag jobb….men jag kan inte vägra om jag ska arbeta kvar. Jag kan köpa att en präst måste få välja vem eller vilka hen viger….men en borgerlig vigselförrättare ska inte få göra det….passar det inte så finns det andra som kan ta över.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Kenneth !
      Ja, här kommer vi in på området tolerans, vilket alltid är ett svårt kapitel.
      Det finns ett uttryck som pekar på att man blir mjukare och mer tolerant när man blir gammal och det gäller nog även för mig.
      Jag har i allt större utsträckning börjar fråga mig själv VARFÖR kring allt som tidigare varit norm och självklarhet?
      Till och med tycker jag att livet blir intressantare om inte alla fungerar på samma sätt !

      Jag vet inte om du någon gång sett den engelska tv-serien ”Doc Martin”, där den buttre läkaren saknar det mesta inom området social kompetens och samtidigt svimmar när han ser flytande blod, men är en sjutusan till läkare att diagnostisera och fullständigt spränglärd inom det området ?
      Jag älskar den serien och inser att det kan vara precis så med oss alla, att vi inte kan eller ens bör dömas ut för att vi dras med en oförmåga eller avvikande uppfattning.
      Dessutom vet jag av egen erfarenhet att man är stadd i ständig förändring i både uppfattning, insikt och mognad.
      Just toleransbegreppet är en av huvudskälen till min politiska hemvist och jag tycker det är vackert att man öppnar för motsatta åsikter, så länge det inte verkar direkt kontraproduktivt.

      Låt mig ta ett exempel:
      Säg att jag fått en svår inflammation under en av stortånaglarna på grund av ett gammalt nageltrång.
      Jag behöver kanske bedövning och hjälp att dra bort nageln, så jag kontaktar sjukvården.
      Där finns det två sjuksköterskor som kan hjälpa mig, men den ena talar direkt om för mig att hon inte klarar av att dra bort naglar utan att kräkas !
      Däremot har hon inga betänkligheter mot att ge mig en bedövning.
      Den andra kan inte sticka hål på huden av rent religiösa skäl, men tillsammans fixar de mitt nagelträng på nolltid och med helt oklanderligt resultat.
      Ska jag då kräva att de båda ska avskedas därför att de är ofullkomliga ?
      Kanske, men jag skulle nog göra mig skyldig till att istället dra lite på smilbanden och känna glädje över att det finns fler än jag som dras med konstiga begränsningar.

      Vore situationen sådan att det bara fanns plats för en enda sköterska, kom däremot saken i ett annat läge.

  2. Kenneth Hellberg

    visst vore det underbart ifall alla kunde själva få välja sina arbetsuppgifter/metoder men det skulle inte fungera i praktiken, det man kan tänka sig är att man på ett större sjukhus ”delar” på uppgifterna där de som helst inte vill vara med i en abortsituation kan byta med en annan men ska inte kunna vägra ifall det inte finns annan att tillgå. Jag har tänkt på det du skrev om soldaten som vägra att stå med i en executionspatrull som ska skjuta en krigsfånge, skillnaden är att soldaten inte kan hoppa av och byta yrke/uppgift det kan en läkare eller en barnmorska. Den personal som ska befinna sig på våra sjukhus ska vara kompetenta och ska kunna utföra den vård eller åtgärd lagen/chefen bestämmer allt annat vore vansinne. Tänk dig själv en läkare som svimmar när hen ser blod, ska verkligen denne få praktisera? Det kanske fungerar på tv…men inte i det verkliga livet.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Som med allting annat så beror det på….
      …omständigheterna !
      Om en veterinär i ett team inte förmår åsidosätta sitt kall att vårda och hjälpa, vägrar avliva husdjur som inte är sjuka utan bara där ägaren tröttnat på att ansvara, kan man säkert acceptera det inom ramen för uppdraget.
      En soldat som vägrar skjuta en värnlös fånge eller bomba civila, skulle i mina ögon ses med högaktning, även om denne fick fängelsestraff som påföljd.
      En samvetsöm läkare eller barnmorska, skulle jag inte heller se snett på, även om jag själv dödar utan ångest.
      Har man inte provat på att plocka ut en liten bebis i styckad form, tror jag inte man ska vara alltför kaxig och peka finger åt den som känner olust eller rent av vägrar.
      Det skulle ju faktiskt räcka om det fanns en enda läkare i varje län som utförde aborter, så skulle alla kuna skickas dit och de som inte finner att uppdraget harmonierar mot det s.k. kall de tjänar, skulle slippa. Läkare som hävdar att deras uppgifter omfattar att rädda liv och att vårda, aldrig att döda, blir svåra att övertyga om motsatsen.
      Och så länge ingen av oss drabbas på ett negativt sätt så har vi ingen anledning att sätta oss över sådana beslut och ställningstaganden.
      (Om vi inte är inbitna socialister förståss, för sådana vill gärna likrikta alla till att tycka som de själva.)

  3. Kenneth Hellberg

    Om vi går tillbaka till din första frågeställning om soldaten som vägrade så blir det inte lika enkelt, varför skulle krigsfången avrättas, vad hade hen gjort? När ska jag döma soldaten, är det i efterhand eller i just den situationen?
    Jag vill nog som de flesta att soldater ska ha moraliska betänkligheter mot vissa typer av order men frågan är var gränsen ska gå, för mig är det när det gäller rena krigsbrott. Vi har tillsammans kommit överens om hur vi ska bedriva krig i världen och när dessa regler frångås så ska soldaten vägra lyda order å andra sidan kan en order vara i linje med vad som är tillåtet och en ordervägran av soldaten kan få katastrofala följder och kanske medför många förluster i det egna ledet. Som sagt inga enkla frågor.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Soldater i en exekutionspatrull brukar aldrig få veta vare sig vem offret är, vad denne har gjort eller dömts för eller ens vid vilket klockslag avrättningen skall ske. De får bara en helt vanlig order att snarast infinna sig tillsammans med övriga med skarpladdade vapen.
      Det finns inget utrymmer för dialog eller palaver, utan ställningstagandet måste utgå från rent moraliska grunder alternativt att man struntar i allt annat än att utföra den order man fått.
      Historien visar oss att den som vägrar iblend omedelbart ställs framför nästa avrättningssalva, så beslutet är minsann inte riskfritt.
      Hur skulle du själv agera i en sådan situation ?

      • Kenneth Hellberg

        Hur skulle jag själv agera i en sådan situation? Oj det är en mycket svår fråga, jag har ingen aning faktiskt men jag hoppas att jag skulle till en början vägra eftersom jag är pacifist, men om jag själv skulle riskera att bli ställd framför patrullen så vete fan om jag inte lydde order……överlevnadsinstinkten är stark.

        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Ja, det är ingen enkel sak att ta ställning till.
          Men jag förstår de soldater som blir psykiskt sjuka och får sitt själsliv havererat efter olika krigssituationer.
          Samma sak kan drabba en hel del av de flyktingar vi tar emot.
          Senaste nyheten var väl de som räddades av Italienska marinen och kunde berätta att det utbrutit gräl på flyktingbåten, varvid 12 kristna helt enkelt kastats överbord att drunkna i medelhavet. Nu åtalas somliga av de räddade för brotten och tillika människosmuggling.
          Saknar men helt och hållet tillstymmelse till egen etisk och moralisk kompass, kan tydligen vilka utfall som helst bli följden.
          Frågan är om man ska skylla det på religion eller person?
          Jag lutar nog åt det senare, vilket då även stämmer bättre med den rättsuppfattning som blev den dominerande vid Nurnburgrättegångarna, där det ansågs underkänt att skylla bestialiska handlingar på att ”man lydde order”.
          Inte heller anser jag att det duger att skylla sitt agerande på tro eller ideologi.

  4. Kenneth Hellberg

    Jag avundas inte de som är tvungna att utföra aborter (är personligen emot abort men för fri abort) men ingår det i deras arbetsuppgifter så är det så, kan man lösa situationen med att det finns frivilliga som genomför aborter så att andra kan slippa så är det okej för mig men om det går ut över patientsäkerhet eller på annat sätt strular till det ska man inte kunna vägra.
    Jag pekar inte finger åt de som inte vill utföra aborter jag har som sagt full förståelse för att de inte vill….men de har valet att kunna byta yrke vilket en soldat i krig inte har. Jag skulle också beundra en soldat som vägrar skjuta en värnlös fånge eller bomba civila.
    Sen tror jag inte att det räcker med att en läkare per län utförde aborter, hen skulle i snitt vara tvungen att utföra ca 150 aborter per dag vilket jag tror är orimligt.
    Abortlagstiftningen i sig kan man ju också diskutera, ska det vara okej att utföra abort ända upp till vecka 18? Efter vecka 18 och till vecka 22 så är det Socialstyrelsens rättsliga råd som tar beslut om abort. Under denna period får abort endast göras vid så kallades ”synnerliga skäl”

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Jag håller nog med dig i det mesta här.
      Men görs det verkligen så många aborter i Sverige ?
      150st per dag i 220 arbetsdagar per år blir väl ca 33 000 st, i ett och samma län ????
      Sedan har vi väl 21 län vilket skulle innbära att det görs totalt 21*33000 = 693 000 aborter per år i Sverige !!!
      Enligt scoialstyrelsens statistik skulle antalet legala aborter ligga omkring 35000/år, vilket då skulle ge ett snitt om 7,6 per dag och län.

      Hursomhelst är det kanske som du säger, att det skulle bli fruktansvärt psykiskt belastande om man som ensam läkare i länet skulle bli tvungen att skära itu 7-8 foster per dag varneda arbetsdag under hela året. Vem skulle palla med något sådant ?
      Inte jag i alla fall.

      • Kenneth Hellberg

        Du har rätt, jag menade per månad, Men fortfarande orimlig för en läkare att göra detta. Abort är en svår fråga och även om jag personligen är emot abort så anser jag att varje kvinna och man måste få ta det beslutet själv.
        Samma sak med fosterdiagnostik, ska jag verkligen ha rätten att avgöra vem som ska få födas? Jag gick en utbildning där läraren berättade en sann historia. Det hade varit en föreläsning om just fosterdiagnostik och där föreläsaren lyfte fördelarna hur man kunde redan i tidigt skede bestämma ifall man skulle låta graviditeten fortsätta eller inte. När det blev tid för frågor reser sig en tjej med lindrig downsyndrom upp och frågar föreläsaren:
        – menar du att jag inte borde blivit född och är inte mitt liv lika mycket värt som ditt?
        Självklart kunde inte föreläsaren svara på frågorna, men det gav mig en tankeställare som följt mig genom livet….vem bestämmer livskvalité?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.