Det skrivna ordets makt

Under gårdagen tog jag bussen ner på stan för att inhandla ett par promenadvänliga skor/kängor inför vinterns många vandringar i snö och rusk. Oj vad många pengar ett par kängor kostar, vilket gjorde mig en aning dumsnål. Lämnade i vredesmod de butiker jag besökte. Sedan började jag fundera. Skor är ju något man använder dagligdags och slår man ut kostnaden (2500 kr) på fem-sex månader som blir det en daglig kostnad på 15-20 kronor. Till veckan ska jag köpa de där förbaskade kängorna.

Hängde mest i soffan under går kvällen. Glodde på TV och undrade vad mina vänner gjorde. Kände mig en aning ensam. Men det löste jag genom att kommunicera, via e-post, sms, facebook, skype och rent av via telefon. Är det något som vidgats, utökats med åren så är det alla de sätt vi kan nå varandra på. (På gott och ont naturligtvis, vi ska ju alltid vara nåbara …) Men om man nu känner sig ensam, så räcker det ofta att få se en bild, höra en röst för att man på så sätt ska hamna i ett sammanhang och finnas till. Fast det ska ju erkännas, det allra viktigaste sättet att umgås är naturligtvis att vistas i samma rum så att man på riktigt kan och höra varandra. Men ibland är detta inte genomförbart.

Tänker på hur de kommunicerade med varandra på typ 1700-talet. En ung vacker mö träffar en stolt ung man på en bjudning. De fattar tycke för varandra. Problemet är att han bor på andra sidan landet 50 mil bort. Men de lovar varandra att hålla kontakten. På den tiden lärde man känna varandra genom det skrivna ordet, genom vackert skrivna brev. Hon börjar skriva i början av juni och brevet skickas per kurir, på häst naturligtvis, och det tar några veckor för brevet att nå fram. Ett par månader senare får hon svar. Och så här håller de på, kanske i flera år. Skriver och väntar. Längtar och tränar på sitt tålamod. Och så lär de sig sakta att känna varandra. Sen möts de, efter år av brevskrivande, och lever lyckliga i alla sina dar. Nja, detta är som ni förstår en kraftigt överdriven romantisering – men jag vill bara slå ett slag för det skrivna ordet.

Här några exempel på lite mer kända brevskrivare:

Ludvig van Beethovens skrev under tio års tid till sin ”Odödliga käraste”, vars identitet har förblivit hemlig. I det här fallet stannade relationen vid brevskrivandet. ”Din kärlek gör mig på samma gång till den lyckligaste och den olyckligaste av män. […]  Var lugn, älska mig i dag, i går, vilken tårfylld längtan efter dig dig dig, mitt liv, mitt allt, farväl. O fortsätt att älska mig, förneka icke det trognaste hjärta”

Napoleon skrev så här lidelsefullt till sin Josephine: ”Sedan jag lämnade dig har jag varit konstant deprimerad. Min glädje i livet är att vara nära dig. Jag går hela tiden igenom i mitt minne dina smekningar, dina tårar, din tillgivna omsorg. Din ojämförliga charm fortsätter att antända en brinnande och glödande låga i mitt hjärta.”

Johnny Cash till sin hustru June Carter, på hennes 65-årsdag 1994: ”Du fascinerar och inspirerar mig fortfarande. Du gör mig till en bättre människa. Du är föremålet för min åtrå, mitt största skäl att leva. Jag älskar dig väldigt mycket.”

* * *

Borde tvätta lite kläder, fast samtidigt så skulle jag vilja vara lite lat idag. Har ett par böcker jag måste ge mig i kast med, inte minst den som vi ska diskutera nästa gång som Pig Hills manliga bokklubb strålar samman. Vi har nu läst två intressanta böcker: Åsne Seierstads ”En av oss” och  Majgull Axelssons ”Jag heter inte Miriam”. Nästa roman är Kristina Sandbergs ”Att föda ett barn”. Jo, ni gör rätt iakttagelse: vi har valt tre kvinnliga författare på raken. Inga ”Bill och Ben böcker” här inte. Inga thrillers och deckare. Utan att förhäva mig känns det som att medlemmarna består av modiga, mogna män som som står stadigt i myllan och som av den anledningen kan skita i traditionerna och just därför vågar  bejaka våra mjuka, och kvinnliga sidor. Vid sidan av detta så jagar vi älg, skruvar i veteranbilar, bygger altaner.

För övrigt känner jag mig glad inför eftermiddagens besök. Tjejen i mitt liv kommer för att baka pizzan med mig. Min alldeles egna dotter Hanna, 16 vårar fyllda.