Vi är i grunden goda

Såg en undersökning  som visade att ca 30 procent av befolkningen har en svart människosyn, då de tror att de flesta är onda, att politiker och myndighetspersoner inte gör annat än fifflar och luras, och de har en avog inställning till det som är annorlunda, typ flyktingar, de med annan hudfärg, kultur, religion. Inte förvånande så återfinns flertalet av dessa människor i SD:s väljarkår, som driver allt ovanstående som en politisk idé. Missnöjets unkna politik. Mycket av detta bottnar i rädsla, det är jag säker på, men ideologiskt så återfinns en del i socialdarwinismen som menar att  vi föds egoistiska och där livet går ut på en kamp och som grund och botten styrs av våra själviska gener. Ur detta växer ett synsätt att det finns mer ont än gott – och de som gör gott gör det enbart av egoism och egen vinning.

Fast i själva verket är vi människor måna om att ta hand om varandra, vilket visar att vi i grunden är solidariska varelser. Hur skulle de tidiga jägar- och samlarfolken kunnat överleva om de inte samarbetat, om de inte delat på bytet? Jag har i arbetet som chefredaktör för Vasaplan, som ges ut till förmån för socialt utsatta och hemlösa i Umeå, sett många exempel på osjälvisk godhet. Det är människor som kliver fram och ger av det lilla de har, och som hjälper till när människor hamnar i nöd. Det görs mer gott på jorden under en dag, än det görs ont. Sedan ska vi ju inte blunda för all den ondska som finns mitt i ibland oss, som finns i krigshärdar runt om på jorden. Men att utifrån det påstå att alla vi människor i grunden är onda, att  vi bär på en självisk gen – nä ,det köper jag inte.

Det är när vi delar in människor utifrån deras olikheter, som vi i grunden blivit rasister.

För övrigt så ska jag idag tvätt kläder. Resen av dagen får präglas av överraskningar.