Etikett: Storbrittanien

Farliga nationalstater

Av , , Bli först att kommentera 2

Nog känns det väl ändå som om sommaren kommit – trots att det denna tidiga morgon syns mörka molnbankar i öster. Ännu kämpar solen emot och sprider ljus över AIK-land och särskilt över köksbordet där jag sitter och försöker uttyda vad som står på skärmen. Bråkar med min bärbara Lenovo, då jag aldrig kan bli kompis med pekarplattan (eller vad den nu heter) där man med fingertoppar ska styra pekaren på skärmen. Min finmotorik har aldrig varit ämnad för att klara av sånt finlir. Fel fönster öppnas eller så förstoras webbsidan plötsligt med 200 procent, eller så hoppar pekaren upp tre rader i texten så att jag tvingas skriva om ett par meningar. Jag har alltid försett mina bärbara datorer med en enkel, ordinär mus – men nu är batteriet slut i den.

lodnon

Nationalismen sveper fram över Europa och av små nationalistiska stater har vi inte haft särskilt goda erfarenheter av. 1900-talets två världskrig torde väl räcka som exempel. Britternas utträde ur EU är ett uttryck för denna nationalism. ”Vi klarar oss bättre själva. Vi måste värna om vår egen kultur, ena oss mer kring vår egen religion. Vi måste vara på vår vakt vid gränserna då det släpps in på tok för många utbölingar som hotar ta våra jobb (vilka ofta är de jobb som ingen annan vill ha)”. Detta skulle kunna överföras, rakt av, till vilket europeiskt land som helst, så även Sverige. Det är rysligt trångsynt att påstå att våra värderingar, kulturyttringar, ritualer är bättre, rent av förmer, än andras. Ett slags nationellt högmod. Vad tror ni de Sverigedemokrater egentligen vill ha sagt när de på olika tillställningar dyker upp iklädda folkdräkter?

eufanor

EU var ju i grunden ett fredsprojekt för att ”sammanfoga” Europas nationalstater, bland annat med en gemensam lagstiftning inom vissa områden, inte minst vad gäller miljön. Med öppna gränser kan vi komma och gå mellan länderna i EU. Tyvärr har EU tenderat att med åren bli mindre visionärt, för att istället allt mer likna ett nyliberalt projekt. Där måste ske en förändring. Om fler stater följer britterna exempel torde EU vara en saga blott om si så där 20 år. I stället har vi återigen fått en massa nationalistiska småstater som viftar med sina flaggor och värnar om sina alldeles egna traditioner och värderingar, och gör man det så torde man ständigt uppleva ett hot utifrån som ska försvaras med bomber och granater. Allt främmande är ett hot mot den alldeles egna gemenskapen. Det krävs starka ledare. Per definition är man farligt nära fascismen.

Huvvaligen, jag ryser när jag tänker på det.

grönsak

Stod häromdagen stod jag vid en kiosk och läste löpsedlar och studerade vilka tidskrifter som fanns till försäljning. Många av tidningslöpen handlade förstås om kungahuset, om deras små trivialiteter, planer för sommaren, eller att någon i Familjen som skulle tala ut. I det fallet läser jag istället Kalle Anka. Sedan alla tidskrifter som har receptet på den idiotsäkra viktnedgången inför badsäsongen eller de blaskor som rider på tron om den Goda hälsan; något som blivit en slags surrogatreligion. Läser man mellan raderna så finns där stråk av framgångsteologi: Den som är sjuk eller tjock har sig själv att skylla, ty denne är svag i tron. Stundom finns där även ett inslag av fiberfascism. Blä …

För övrigt ska jag ut å cykla en sväng idag. Tror jag …