Det gick en våg över jorden

Det är nu cirka ett år sedan #Metoo skapade turbulens världen över. Det var en fantastisk upplevelse att så många vågade bita huvet av skammen och vittna om sexism i stort och de psykiska och fysiska övergrepp som är alltför många kvinnors erfarenhet – nästan alltid dolda och nedtystade. Men nu var tystnaden bruten!

Man behöver inte ha superkrafter för att vara kvinna,
men det underlättar

Nog är det väl märkligt när skammen kletar sig fast på offret i stället för på förövaren? Ska man verkligen behöva skämmas för att man råkar illa ut? Skämmas för att man behandlats respektlöst, som om man inte ägde rätten till sin egen kropp och sexualitet?

Så klart inte. Men i alla tider har kvinnans kroppslighet utgjort en risk för henne och varit belagd med skam, en slags arvssynd som kletat sig fast och cementerats av skitstövlar! Sådana män, som när de blivit påkomna påhittigt försvarat sig med ”Jag kunde inte bärga mig”. ”Jag förstod inte att hon inte ville”. ”Hur ska man veta?” Eller ”Hon borde ha varit mer försiktig”. Fy ***.

Inte helt oväntat kom en backlash, som också fortgår. ”Nu har det väl det där med Metoo gått för långt? ”Tänk på männens familj!”  ”Får man inte ge komplimanger nu längre?” Vågar man kramas?”

Eller lite aggressivare: ”Kvinnor är underordnade, det är bara så.” ”Män är jägare.” ”Det ingår i deras DNA.” ”Kvinnor är svagare. ”Metoo hatar män”, ”Feminister hatar män.” ”Feminister är äckliga, onaturliga, okvinnliga.” Brutala hot om våldtäkt mot kvinnor som uttalat sig.

*Spoiler alert* Jag känner många feminister och andra kvinnor också och ingen av dem hatar män, inte sina egna och inte män i allmänhet. Jag har aldrig hört någon säga att män är svin. De flesta ogillar dock skitstövlar och folk som beter sig som skitstövlar.

Efterdyningarna efter #Metoo pågår fortfarande. Men vad har egentligen hänt? På väldigt många ställen, inte mycket. På andra har man vänt på varenda sten för att utrota och ställa tillrätta alla förekomster och tendenser till kvinnoförnedrande beteenden. Lagar finns redan, som ska säkra en god arbetsmiljö för alla. Sexuellt våld är olagligt och Sverige har numera också en samtyckeslag.

Alla som tigit och sopat under mattan har möjliggjort för förövarna att föröva och att fortsätta göra det. Men nu hoppas jag att vi kan se fram emot förändring. Att inte efterdyningarna bara ebbar ut utan skapar förändring. Att vi aktivt arbetar för en bättre livsmiljö för alla. Att många, många, många kvinnor syns och hörs som inte tar skit. Att de inte behöver ta emot skit. Förhoppningsvis kan vi också få ett samhälle där respekt och hänsyn ges självklart av och åt alla.