Ring, ring!

Efter flera års vånda och en djuplodande och noggrann beslutsprocess, har jag äntligen köpt en väckarklocka. Den kostade 69 kr och ska ersätta mobilen är det tänkt. I många år har jag använt mobilen som väckarklocka (kanske inte jätteovanligt?) och det har fungerat bra, åtminstone fram till att min gamla dumma mobil dog och ersattes av en smartare.

Teknik kan verkligen förändra tillvaron på gott och ont.

Visst är det svårt att ha sin nalle nära utan att peta på den hela tiden? Där finns ju så mycket som lockar. Jag Tänker på Fb-uppdateringar, tummar upp, de fina hjärtana och allt möjligt som värmer hjärtat (och egot). För att inte tala om mina spel, som nog ersatt rökningen när det kommer till livets tidsluckor och glapp. Allt detta snor effektivt tid utan att man ens tänker på det.

Eller hur? Den tid man tidigare hade över, väntande på någon, sittande på ett tråkigt möte, i väntan på bussen. Då man hann stanna av och reflektera, låta tanken flyga och kanske smälta intryck. Den tiden fyller man med att kolla skärmen. Dessutom är den ju en effektiv avledare vid inre oro. Fungerar som tröst vid tystnad och ensamhet. Mobilen fyller ut glappen i livet, så är det ju. Tillfälligt i alla fall. För mig är det lätt hänt att den tar väl stor plats. Ibland är den det första jag kollar på morgonen när jag vaknar och när jag ställer in den på väckning kan det bli en stund till innan jag lägger ner för dagen. Det är förstås inte så bra.

Som väckare har den alltså nackdelar och borde ersättas med en rogivande, lite mera basic apparat som låter hjärnan sakta in och komma till ro. Skärmljuset har en negativ effekt på insomnande och sömn, säger forskning. Det är det blå ljuset som är boven och dessutom blir vi störda av en ständig, undermedveten uppkoppling som hindrar hjärnan att komma till ro. Med åren kanske man dessutom också sover lite sämre. Som om inte det räckte, kan överdriven närvaro på sociala medier leda till isolering och depression.

O, att få sova som ett barn igen!

För egen del tar jag forskning på allvar. Försöker detoxa. När jag har svårt fokusera på boken jag vill läsa eller filmen jag vill se lägger jag mobilen en bit bort.  Det fungerar! Latmasken i mig orkar inte ens gå 2-3 meter för att kika på mobilen, men ligger den inom räckhåll, ja då..

Japp. Förprocessen var helt onödig och mest bara ett sätt att aldrig komma till skott tror jag. Nu, när jag upplever att det är lättare att varva ner och somna med mobilen på visst avstånd, ja nu blev jag äntligen redo att ta det enorma steget, att köpa ett väckarur.

Det visade sig vara en lätt sak att bara traska in på *** och peka ut den billigaste och säga ”jag vill ha den där”.. Batterier fanns redo hemma och nu går den – klockrent!