Missväxt på balkongen

Som plant- och balkongodlare måste man vara på alerten hela tiden. Fort kan det gå fel. De plantor man har får inte övervattnas, inte torka ut, de ska ha bra klimat, lagom stor kruka och en engagerad ägare. Passning, passning, passning, för annars kan tillväxten hämmas, eller något ännu värre drabba, som tex. ohyra, vattensjuka eller död genom uttorkning.

Under de år jag bott här i min trea på andra våningen har jag saknat mina tidigare blom- och grönsaksodlingar lite grann. Inget märkvärdigt det jag hade då, men jag hade rabatter och altaner att fylla och kände stor glädje över hela processen från frö till planta.

Och ändå var det ju ett himla sjå. Man ska så olika saker vid olika tidpunkter. Plantorna ska omskolas när de nått lämplig storlek. De ska ha tillräckligt med ljus och någonstans att stå. Att odla blommor hemma är, som varje hemmaodlare vet, något som snabbt växer en över huvudet.

Därför kändes det egentligen inte som någon större tragedi att flytta från min lilla trädgård till en bostad endast utsmyckad med betongbalkong. (Med vita träräcken.) Ingen uteplats, få och små fönster. Det var väldigt ont om plats. Vi var fyra inneboende till att börja med.

I flera år pyntade jag enbart med köpeväxter och var nöjd med det. Antalet inneboende krympte med tiden ner till bara en – jag själv. Och suget att få så lite frön började åter gro.. Dock hade jag vid det laget en särbo i Umeå och var borta ganska mycket pga. detta. Det var alltså inte någon optimal situation för odling. Men ändå!

Jag hade sedan tidigare lagt beslag på en liten rabatt vid ytterdörren och där har jag kunnat så lite ringblommor när jorden rett sig – skulle där inte rymmas något mer? Solrosor? Lättodlade och ganska kravlösa kändes de som nåt bra att börja med.

I fjol våras tog jag tag i saken. Sådde solrosor men åkte sen till Göteborg en sväng och lämnade dem åt sitt öde. Det gick vägen ändå. Några hamnade i rabatten och några på balkongen och såå kul det var att kunna ta in en solros och sätta i vas! Under hösten kände jag mig motiverad värre och beställde efter ett antal fröer för att 2020 kunna öka på hemmaodlingen lite grann.

Det blev bland annat chokladskäror, solrosor och gula svartöga. Dessutom vaxbönor, som ju borde vara lättodlade på balkongen, tänkte jag mig. Tiden gick och somligt drog iväg alldeles för snabbt, medan annat som jag sått (i massor) vägrade gro. 12 vaxbönefrön blev en planta. Ett drygt tjugotal frön från blomsterkrasse blev en (en!) ytterst klen planta.

Vädret var dessutom emot mig. Det blev varmt – som ni ju vet – och jag vattnade alldeles för mycket i förhållande till det ljus de kunde få på brädorna vid mina små fönsterrutor. Till slut blev jag tvungen börja härda ut dem^*) i förtid och så höll jag på i minst tre veckor. Köpte dessutom till några klena tomatplantor från privat odlare.

Innan midsommar ville jag ha allt klart ute i bänkar och krukor. Allt tycktes lovande, med solen och värmen som kom så tidigt. Det sista fixade jag någon vecka senare och nu var det bara att vänta in den prunkande blomningen!

Äntligen kom den, semestern, och nu var det lite spännande. Jag hade fixat hjälp med vattningen, för att åka tio dagar till K i Umeå. Allt stod ute, redo och bara längtade efter att få ge sitt bästa, när jag åkte iväg. Men då blev det som man inte vill att det ska bli: regn, kyla och allt bara stannade av.

Regnet kom och rötterna storknade

När jag kom hem såg allt såå eländigt ut! Klena och slokande blad varthelst jag såg. Dyngsura krukor på vattenrågade fat. En kruka från bron hade jag tagit in innan jag åkte, men den såg inte bättre ut den.

Nå. Vädret tog sig ju, och plantorna också, men om jag ska summera min odlingssommar blir det så här: Först, för mycket av det goda. Sedan, för lite för sent. Först nu är blomningen i julinivå. Dock inte krukan på bron, som inte är i form alls. Jaja, det var ju lite otur med i bilden, för en sån här sommar var jag inte beredd på.

Till slut hände det i alla fall något

Och de fjorton vaxbönorna blev jättegoda!

*)För er som inte är så insatta i odlingens olika faser och turer: Härda ut plantor gör man genom att gradvis vänja plantorna vid uteluft, vind och sol. Man bär ut dem en kort stund till att börja med och sedan ska de in igen. Så håller man på och utökar utetiden gradvis i någon vecka normalt sett för att sedan kunna sätta ut dem dygnet runt.