Året som gått

Platser jag varit på i år:

• • • • Åsele (februari)
      • Knaften (mars)
      • Piteå (april)
      • Boden (april)
      • Vilhelmina (maj)
      • Lycksele (juni)
      • Tärnaby (juli)
      • Sorsele – september
      • Norsjö – december
      • Storuman (fast det var kanske i fjol..)

Nu börjar det börjar dra ihop sig till Nyårs och i och med det är det dags att knyta ihop års-säcken – som traditionen bjuder. (För mig.)

Det här året har jag nog färdats mer än någonsin. Ibland kort, ibland långt, ibland längre. Jag har minsann fått se mig omkring här uppe i norr och när jag tittar på listan känns det som om jag inte gjort så mycket annat, men det stämmer förstås inte. Tio ställen blev det i alla fall. Och förstås Skellefteå, Kanske Holmsund, men jag minns inte. Någon gång under hela den galna tiden med K:s hyllade Ester-bok har jag säkert varit dit också..

Några mil med bil har det blivit. K. har räknat ut att vi kunnat åka ända till Irak (fast vem vill det?) om vi kört alla milen i ett sträck åt det hållet! Bilkörandet har gått relativt problemfritt, bortsett från att kroppen tar lite stryk och det bidde en liten fastkörning i driva efter åsele-trippen.. Jag kör fel ibland, men själv tycker jag inte det känns så farligt, snarare som en liten äventyrlighet bortom allfarvägarna.

I våras firade vi även ett helt nytt evenemang, Esterdagen, i Lycksele och K. blev rörande hyllad av ett helt samhälle! Ganska imponerande att bli levande legend i ”sitt eget land” ändå. Kanhända blir nu denna Ester också evigt ihågkommen med en alldeles egen staty. Nu är både K. och jag glada över att det är avklarat. Det gick allt lite trögare mot slutet.

Så stilla som den här bussen har det dock aldrig stått.

Början på 2022 blev rätt så händelselös och det var faktiskt inte helt fel. Jag hade dock fullt upp på jobbet och fick tidvis svårt att avgöra om jag kommit någon vart eller ej. Vilket jag förstås gjorde. Någonstans september/oktober började jag känna att jag kommit i kapp med allt.

Sommaren var både lång och riktigt njutbar. Efter 5 veckors semester, denna underbara höst! Jag tycker visserligen att överdriven värme blir allt jobbigare, men å andra sidan har jag nog inte kunnat sitta ute på balkongen om kvällarna lika länge – och inte heller lika sent på kvällen – någon höst förut. Det har blivit många ljuvliga, drömmande stunder med blicken ut i det sammetsmjuka mörkret.

När jag inte varit ute på resa, har jag levt ett ganska lugnt och regelbundet liv. Jobbat, ätit och sovit, sjungit i kör och träffat vänner när tillfälle bjudits. Emellanåt gav livet något extra att bita i, av såväl ont som gott.. Nästa år vill jag nog göra fler roliga saker. Håller tummarna att bilskrället håller ställningarna och inte kostar lika mycket i underhåll som i år, då nästan hela semesterkassan rök…

Jag tycker inte jag ställer orimliga krav på livet och i det stora hela är jag helt klart nöjd, även om det gått en del upp och ner. I år har jag gjort en tinnitusutredning och ska få nya apparater för hörseln. Det kan tyvärr vara så att en av mina mediciner ligger bakom. Det kunde man förstås inte veta i förväg, men nu behöver jag sluta ta dem – en process som behöver få ta sin tid och sen får vi se hur det går.

Jag har tröttnat på att bo en trappa upp. Efter drygt 12 år i mitt ”tillfälliga” boende och vill flytta. Letar efter nåt nytt, i markläge. Det är av uppenbarliga skäl ingen bra timing just nu, men någon gång då och då dyker det upp ett erbjudande om visning och vem vet, en dag kanske den rätta dyker upp!

Ja, det var det året det. Några dagar till bara och jag hoppas nästan mest av allt att inget mer anmärkningsvärt kommer att hända och att vi får fira i fridens och fredens tecken. Så här långt har det varit fridsamt, om än med en märklig slags trötthet som överfaller mig stup i kvarten. Behöver nog komma ut lite i sol och friska luften, men är för lat för tillfället. I morgon får det bli. Tror jag.

Sådärja. Nu är säcken nästan fylld. Kvar finns en del funderingar kring livet hur det levs och hur jag vill leva det framöver. Många frågor, några svar och en och annan tanke finns om detta.

Med dessa ord vill jag önska en god fortsättning och en god avslutning på 2022!

PS. Fyrverkerier är härliga tycker jag, men borde avfyras med måtta och med hänsyn till djuren. /DS