För er som inte varit i Ånäshallen Kovland tidigare så inleder vi lite med några bilder.
Kovland ligger för den som inte har koll 1,6 km från Sundsvall.
Ånäshallen utifrån. Alltså inte den mest märkvärdiga entren i serien.
Den lilla men högljudda Lövenklacken på plats i Kovland.
LG-sports sände matchen live men var dom fick internet, ström m.m från vet jag inte. När jag kom till hallen frågade jag efter en pressläktare.
– Vadå. Hur menar du nu var svaret.
– Har ni något bord där jag kan ha datorn då, sa jag.
– Nej inte vad vi vet. Ta en stol och sätt dig någonstans, sa kvinnan i insläppet.
– Finns det internet. Trådlöst eller via kabel, frågade jag.
– Hur menar du nu, sa kvinnan i insläppet.
….Gäsp. Det blev att ta en stol, sätta sig på läktaren och ta fram telefonen som internetuppkoppling.
* * *
Efter matchen var Jens Öhman tämligen avslappnad men ändå inte helt nöjd.
– Det är svårt att få till en så bra prestation i en match som den här, men vi tog tre poäng och det är det viktigaste. Poängen är värda detsamma som mot Sundsvall coh Östersund, sa Jensa.
Löven gjorde ju en ganska medioker första period där försvaret vid 0-1 målet var dåligt och sedan borde nog även Danne tagit den pucken.
Visst Löven vann skotten 18-8 och gjorde 1-1 (Jens Persson) efter Kovlandslarv men det fanns en viss oro att det skulle bli som i fjol.
– Jag var ändå inte så orolig. Jag visste att deras jobbiga del av matche skulle bli den senare rent konditionsmässigt, sa Jensa.
Löven blev också mer dominant ju längre matchen led. I andra var man klart bättre och i tredje dominerade Löven totalt. Det var spel mot ett mål typ.
Noterbart var naturligtvis att domare Dyren som vanligt var aktiv med pipan.
18 utvisningsminuter på Kovland var resultatet.
– Det var väl bra att vi fick träna lite på PP och visst satte vi ett par kassar, sa Jensa.
Enda kritiska ögonblicket i matchen var när Kovland gjorde 2-3 i ilnedningen av tredje perioden. Då började jag allafall fundera lite.
– Jag var aldrig orolig. Det kändes som att vi skulle fixa det hela vägen, sa Jensa.
* * *
Marcus Lundberg var tillbaka från skada och han var helt klart pigg. Kul att se.
Stefan Andersson var tillbaka redan förra matchen. Han berättade för mig om sin mardröm till sjukdom.
– Det var efter Kirunamatchen som jag blev magsjuk. Det kom på bussen från Kiruna. Det sista stället man vill bli magsjuk. Man har ingenstans att ta vägen och vill inte smitta någon. Sedan blev jag febrig och förkyld när jag kom hem men nu börjar jag vara på väg tillbaka till full form.
Linus Boström var fortfarande risig och vilade mot vad jag hade hört hela matcen.
Totalt sett så gick Löven på så många spelare man kunde.
-Jag matchade inte laget alls på det vanliga sättet. Alla fick spela. Vi rullade till och med på sju backar vilket var ett tag sedan, säger Öhman.
* * *
Sedan pratade vi lite framtid.
– Självklart har vi kikat på olika upplägg för vad som händer efter Allettan. Går vi till Playoff-3 nu så är vi förberedda på hur vi ska träna, säger Jensa.
– Jag tror att ett uppehåll kan passa oss. Vi har så hårda träningar att det nsätan är tuffare än match. Jag tror att vi kan komma ut som efter juluppehållet men friska ben och taggade till tusen, sa Stefan Andersson om det hela.
* * *
Tour de Alletan är nu över. Det väntar tre matcher i Umeå.
Ni får hänga med igen när det vankas Playoff-3 om ett par veckor.
Senaste kommentarerna