Befriande mediakritik

I gårdagens Agenda deltog professor Kent Asp från Göteborg som forskat kring mediabevakning av de politiska partierna. Hans slutsats utifrån undersökning av ett stort antal politiska journalisters partitillhörighet är att sympatierna för Miljöpartiet är överrepresenterade. Asp menar att detta gynnat Miljöpartiet och att mediabevakningen och granskningen av detta parti varit "snällare" än av andra partier. Detta är resultatet av flera undersökningar varav den som nu diskuteras är den senaste och enligt Asp mest tillförlitliga.

Jag kan inte bedöma om professor Asp har rätt om Miljöpartiet. Men den debatt som väckts är oerhört viktig. Många är vi som ställer oss frågande till hur mediabevakningen skötts de senaste två valen och den drevjournalistisk som förts mot olika partier. Och många har länge kritiserat hur ägandet av media påverkat nyhetsbevakningen.

Asp har tidigare konstaterat att alliansen gynnades kraftigt i såväl valet 2006 som i valet 2010. Det är månne inget problem för en mediakår som vill blunda för detta och tala om rätt till det fria ordet, men det är ett stort problem för den svenska demokratin. Val avgörs över vilket politiskt alternativ som väljarna anser ha lösningar på samhällets problem och som uppfattas som trovärdiga. Men hur ska medborgarna kunna göra det valet om man inte får rätt information?

Mot detta kan man då argumentera att möjligtvis förtjänade det rödgröna alternativet då så mycket fler negativa artiklar i valet 2010. Det kan vara ett svårbemött argument men det räcker faktiskt att gå till bevakningen av partiordförande inom socialdemokraterna för att se skillnaden. Ena dagen sågar man brutalt Håkan Juholt för att nästa dag hylla och strös rosor över Löfvén. Nyhetsbevakningen kompletteras med retorikexperter, kommentatorer som talar om "smarta" eller "korkade" förslag och strategier. Det hela fungerar för att förstärka nyhetsbudskap och gör allting svart eller vitt.

Detta är ett stort problem som försvåras av att ingen vill ta i frågan.

Problemet med media är ointresset att diskutera detta, man slår gärna i från sig och menar att journalister ska stå oberoende osv. Det politiska problemet är att den sida som gynnas av media för tillfället inte gärna vill diskutera det. Jag har inte hört en moderat som talat om att man gynnats av media i valet 2006 och 2010 fastän de omöjligen kan ha undgått att se detta. Däremot kan man på moderata bloggar se hur svårt man upplevt det att värja sig från att utpekas som "idélösa och trötta" under den senaste tiden.

Det som är bra med Asps utspel är således att det sätter fingret på hur journalistiken påverkar de politiska förutsättningarna. Min förhoppning är att denna diskussion nu fortsätter.