Medan övriga partier diskuterar AB Bostaden…

….så har Henrik Agerhäll, fd gruppledare för Sverigedemokraterna i Umeå lite annat att tänka på. Den här interpellationen inkom igår och som ordförande i Individ och familjenämnden förväntas jag svara. Skattebetalarna ska alltså ut med arvoden för att 65 ledamöter i kommunfullmäktige för att sitta och lyssna på detta.

Varsågod och läs, på temat folkstamsperspektiv tar sig an kommunpolitik….

 

Interpellation: Ensamkommandeboenden som ”grannylove”-centraler

I media har det på senaste tiden varit en del rapportering om otillbörlig fysisk närhet mellan äldre

kvinnor anställda på vårdhem för ensamkommande, kvinnor verksamma som gode män för

ensamkommande och de ensamkommande barn som står i beroendeställning till dessa kvinnor. För

att bilda mig en uppfattning om hur det ser ut i Umeå har jag ett par frågor. Visar det sig att en stor

andel av flyktingbarnskötarna är kvinnor finns det kanske anledning att undersöka saken närmare.

Personligen kan jag tycka att det är bättre, sett ur ett folkstamsperspektiv, att de ensamkommande

unga låtsasbarnsmännen umgås med varandra eller med kvinnor i 70-årsåldern istället för med

kvinnor i deras egen ålder. Tanken har ju fram tills alldeles nyligen dock varit att vi ska låtsas att

låtsasbarnsmännen är utsatta barn som behöver vård med en personaltäthet om 0.79 heltidsanställda

per ensamkommande på HVB-hem. De ensamkommande jämställs i den meningen med unga

kvinnor som, exempelvis efter pedofila övergrepp, utvecklat självskadebeteende och därför måste

vistas på HVB-hem. Jag antar att kommunen inte skulle uppskatta om manliga anställda på HVBhem

tog med sig unga kvinnor från vårdboendet till sitt eget hem för ”att ge dem närhet”.

Mot bakgrund av ovanstående undrar jag:

1. Hur stor andel av de gode männen i Umeå kommun hanterar ensamkommande barn?

2. Hur ser könsfördelningen ut bland de som är gode män i Umeå?

3. Hur ser könsfördelningen ut bland de som är gode män åt ensamkommande barn i Umeå?

4. Hur ser könsfördelningen ut bland de som jobbar på Umeås ensamkommandeboenden?

5. Finns det regler uppsatta för att förhindra att flyktingbarn besöker gode män i deras hem?

6. Hur många fall av otillbörlig fysisk närhet mellan flyktingbarn och av Umeå kommun avlönade

kvinnor har avslöjats under 2016-2017.

7. Finns det några tydliga regler framtagna gällande hur mycket kroppskontakt som är tillåten

mellan flyktingbarn och vårdande personal och var hittar jag isåfall dessa regler?

8. Är det negativt om av Umeå kommun avlönade kvinnor har sex med flyktingbarn de får betalt för

att ta hand om eller är det kanske bra att kvinnorna hjälper barnen med deras närhetsbehov?

Frågorna är ställda av Henrik Agerhäll 2017-06-12