Vem betalar för assistansen?

Idag släpps LSS-utredningen. Då får vi veta om funktionshinderrörelsens farhågor besannas eller om utredningen kan komma med förslag som återställer grundtanken med personlig assistans efter de senaste årens debatt.

Det är lätt att tro att de problem vi sett i assistansen enbart drabbar den enskilde med en funktionsnedsättning och dennes anhöriga. Men det är helt fel. Du som kommuninvånare är en stor förlorare när allt färre får statlig assistans och hänvisas till kommunernas socialtjänst.

Det finns inga exakta beräkningar på det mer än de uppskattningar som görs av bland annat Sveriges kommuner och landsting. Att det rör sig om miljardbelopp står dock helt klart. Vad kommunerna själva kan göra är att jämföra kostnader och intäkter för assistansen. Så låt oss därför göra det för vår kommun så ni får en bild av vad som sker.

Kostnaderna för personlig assistans är delade mellan staten(försäkringskassan) och kommunerna. Gränsen går vid 20 timmar grundläggande behov per vecka, under det så betalar kommunerna och över det så står staten för kostnaderna.

Nedanstående bild beskriver kostnadsutvecklingen för personlig assistans i Umeå kommun mellan åren 2015 fram till september 2018 med prognos för helårseffekt. LSS-kurvan är kommunens del och SFB som står för socialförsäkringsbalken är statens kostnader:

Vad kan vi då notera här? Jo att statens kostnader har minskat med 41 miljoner på 4 år medan Umeå fått ökade kostnader med 31 miljoner.

Bara mellan 2017 och 2018 ser vi en kostnadsökning på 18 miljoner kronor för Umeå kommun. Det är över 19% ökning på ett år. En kostnadsökning som socialtjänsten inte på något sätt kan parera eller göra något åt. Till detta tillkommer sedan hemtjänstens ökade kostnader för de som inte berättigades till assistans.

Notera också särskilt i bilden ovan hur SFB och LSS följs åt. Samtidigt som statens kostnader minskar så tycks den öka i motsvarande grad för Umeå. Detta är naturligtvis ingen slump utan den samlade effekten av att beviljade antal timmar sjunker hos staten. Notan betalas av övriga biståndsberättigade inom socialtjänsten runt om i landet. Är det verkligen rimligt?

Frågan är nu om denna smygdebitering av kommunerna ska fortsätta eller om riksdagen långsiktigt kan säkerställa LSS finansiering. Nuvarande situation är inte hållbar.

Andreas Lundgren(s)
Ordf, Individ- och familjenämnden