Bidra inte till hat mot Socialtjänstens anställda. Personal och chefer förtjänar en god arbetsmiljö och det bör särskilt Jan Hägglund(AP) tänka på

Jag har i en insändare för några månader sedan skrivit att socialtjänsten är alldeles för viktig för att bli ett politiskt slagfält. Med det menar jag att socialtjänstens uppdrag, ofta med barn inblandade, inte ska vara föremål för kampanjer av olika slag. Politiska partier och deras företrädare har ett särskilt ansvar för att debatten är saklig. Och att enskilda anställda inte hängs ut.

Nu befinner vi oss i en allvarligt situation där det förekommer en hotbild mot socialtjänsten runt om i landet. Myndigheten för psykologiskt försvar handhar frågan och ger kommuner och myndigheter vägledning. Jag kommer därför inte kommentera situationen mer än så, om ni undrar varför jag inte kommenterar, utan ni kan veta att kommunikationen rörande detta sker samlat via Umeå kommun.

Däremot vet vi att det dagligen förekommer att anställda inom socialtjänsten utsätts för hot och trakasserier. Det är ett stort och växande arbetsmiljöproblem i Sverige.

Socialtjänsten är av naturen en lätt verksamhet att dreva mot. Av sekretesskäl får du inga svar och vilka påståenden som helst får därför ofta stå oemotsagda. Jag har varit med många gånger där media i min mening grovt vinklat sina reportage men där sekretessen gör att socialtjänstens företrädare inte kan gå i svaromål. Ofta med följd att socialtjänstens anställda och förtroendevalda framstår som rena jubelidioter.

Man kan tro att det är väl ingen skada skedd med en vinklad artikel som slår fel eller ett påstående som får stå oemotsagt.

Inget kan tyvärr vara mera fel.

Det här drevandet kommer nämligen med ett pris. Och det talas inte om så ofta utåt. Men personal och chefer märker det i kontakten med medborgare. Människor med behov vågar inte längre ha kontakt med socialtjänsten för att de läst konstigheter i tidningen, och anställda kan komma att utsättas för hot.

Alldeles för många anställda och chefer inom socialtjänsten i Sverige lever idag med en hotbild. Det är inte ovanligt att socialsekreterare eller chefer namnges och kränks i sociala medier. Man hängs ut och utsätts på olika sätt för trakasserier.

Som ordförande har jag också under de här senaste 7 åren i perioder haft en hotbild mot mig. Jag har tvingats använda personlarm och haft besök vid min bostad med mera. Inte sällan kommer kränkningar efter en tidningsartikel eller vad människor läst på sociala medier.

Tyvärr finns också exempel på när politiska kollegor av okunnighet eller vilja att skada väljer att understödja missaktning mot anställda av socialtjänsten.

Ett exempel är Arbetarepartiets ordförande Jan Hägglund(AP). Kommunfullmäktiges partier är ytterst ansvariga för arbetsmiljön i Umeå kommun. Jan Hägglund är inte bara en frekvent bloggare utan också ledare för Arbetarpartiet i Umeå.

Det hindrar dock inte Jan Hägglund från att ta in kommentarer som öppet bidrar till missaktning mot namngivna anställda personer i socialtjänsten.

Att jag som ordförande får en släng av sleven inser jag är en del av det politiska spelet även om det är osmakligt. Det är en del av Arbetarpartiets strategi för att försöka vinna nog med röster för att klara sig kvar i kommunfullmäktige. Men att namngivna anställda av Umeå kommun ska hängas ut tycker jag är skamligt och djupt problematiskt.

Men man kan fråga sig om det är vettigt att låta sin blogg vara ett forum för att kanalisera hat mot anställda inom socialtjänsten. Själv tycker jag det är helt oacceptabelt. Men inte för Jan Hägglund. För honom och Arbetarpartiet är det okej.

Så vi ska ta en kort titt på ett axplock av vad Jan Hägglund publicerat på slutet.

Så här har det sett ut den senaste tiden på Hägglunds blogg där han varit upprörd över beslut som Individ- och familjenämnden fattat och inte fattat.

Först publicerade Arbetarpartiet ett hopklipp mellan mig och Davis Kaza(AP), ett videoklipp som förändrats, där stora delar av debatten klippts bort med olika företrädare för olika partier. Därefter har Hägglund både godkänt kommentarer samt lagt upp inlägg bara innehållandes hans läsares kommentarer.

Exempel på hur det sett ut, jag har tagit bort de utpekandes namn:

 

I den här kommentaren som Jan Hägglund godkänt och publicerat pekas en chef ut med namn och för att vara inkompetent. Vi får veta att det pågår ett upprop mot en namngiven chef.

 

Ett annat exempel på ett utdrag från en kommentar. Här får vi veta att en chef är bra och att (underförstått) det finns andra chefer som är psykopater.

I den här kommentaren som Jan Hägglund publicerat så pekas en chef ut med namn för att vara inkompetent.

 

Här har vi ett exempel på en bloggläsare som vill veta om det finns komprometterande info om mig som person och därutöver en namngiven chef. Jan Hägglund(AP) publicerar kommentaren.

Fler exempel: Det här är också kommentarer från Jan Hägglunds blogg. Även om kritiken som Hägglund väljer att publicera riktas primärt mot mig så namnges två chefer i sammanhanget för att försöka påverka mig.

Längre ned i samma bild en kommentar om att det pågår ett upprop mot undertecknad och en chef vars initialer skrivs ut. Vi får veta att det finns en grupp och ett upprop mot en chef. Även detta väljer Jan Hägglund att publicera.

 

 

I den här förkortade kommentaren, även den från ”Bamsepojken”, så får vi veta att det finns ”graverande info” om undertecknad och en namngiven chef. Att Hägglund är högst medveten om utpekandet är helt klart då han lite senare kommenterar under samma kommentar.

 

Så här kan man fortsätta. Och det gör också Hägglund.

Låt oss först konstatera. Hägglund skriver naturligtvis vad han vill på sin blogg. Han modererar sin blogg bäst han vill inom ramen för VK:s användarvillkor.

Frågan man dock kan ställa sig är; vad får det egentligen för konsekvenser när man som ledare för ett parti i kommunfullmäktige hjälper till att sprida sådana här omdömen om enskilda i socialtjänsten? Vad blir konsekvensen för den som utsätts? Och vad blir konsekvensen för socialtjänsten?

Att man ska få diskutera socialtjänstens förtjänster är jag den första att skriva under på. Det är bra med debatt så länge den är saklig. För vi vill ju att verksamheten ska bli bättre.

Men att använda bloggen som plattform åt att hänga ut anställda med namn på sin blogg kan väl ändå inte vara vettigt för att föra den debatten? Särskilt inte när ens parti är ansvarigt med övriga partier för arbetsmiljön för de som hängs ut. Och när vi också vet hur vardagen inom socialtjänsten ser ut med hat och hot mot chefer och medarbetare.

Det klingar i min värld falskt att å ena sidan säga att man står upp mot internationella hatkampanjer, men inte ta sitt eget ansvar för att motverka det hat man kan påverka själv. Det är hyckleri.

Till sist vill jag bara tillägga. Som ordförande möter jag dagligen våra socialsekreterare och chefer. Jag har ett stort förtroende för det arbete ni utför under tuffa förhållanden. Ni förtjänar en god arbetsmiljö och ni gör ett bra jobb för Umeå kommuns barn och familjer. Vi behöver alla hjälpas åt att höja statusen på era yrken och förbättra er arbetsmiljö.

Andreas Lundgren(S)
Ordförande, Individ- och familjenämnden