Mötande jobb

Idag är en så där dag.

Det känns som om arbetshögarna bara växer och växer och att det ta mig tusan bara är mööööten hela tiden.

Det är svårt för högarna att krympa då, ganska omöjligt faktiskt eftersom varje nytt möte innebär mer jobb. Det är faschinerande. Roligt. Och emellanåt stressande. Men mest roligt. Och det är ju för tur det.

Min mamma sa för inte alltför länge sen att hon tyckte det var märkligt att jag var på möten hela tiden. "Du är ju på möten jämt"! tyckte hon. "Vad gör ni på de där viktiga mötena egentligen, hinner ni jobba nånting?"

Jag kan förstå tanken-för det kan lätt misstokas som att det inte arbetas när man är på möööte. Att man liksom bara sitter av tid-eller hur nu det missförståndet ser ut. Men det beror så klart på vad man har för arbete.

Mamma hävdar att hon inte var på ett enda möte under sitt arbetsliv och att det blev jobbat ändå. Och visst har det på senare tid gått lite inflation i att mötas hela tiden. Kanske är inte alla möten så effektiva som de borde kunna vara.

Jag råkar ha ett väldigt mötande arbete och det kan vara faschinerande. Roligt. Stressande. Men mest roligt.