Det borde vara under min värdighet

 att skriva om tråkiga vardagssaker. Ingen vill läsa det. Men förutom den förhäxade symaskinen så trilskas nu strykjärnet. VARFÖR är dessa redskap så illasinnat konstruerade att om man råkar stryka över en yta som är plastig- så är det precis rätt temperatur att det smälter fast på järnet. Man drar strykjärnet över något försumbart för att få bort skiten, men då är det precis rätt temperatur att det är för kallt för att lossna. Man tänker "okey- det sitter fast som berget- alltså kan jag stryka med det". Nä- då är det helt plötsligt precis rätt tempratur för att lossna på finskjortan.

Det är just då man behöver TIPS från någon hurtig tidning. 

I DN finns ett reportage om att hundkläder har blivit Big Business. Ja- inte bara kläder och tillbehör ("pynt")utan hundmode. Man har modevisningar med de senaste kollektionerna. Svenska Kennelklubben har inte något emot det, sålänge det inte hindrar hundens rörelser. 

Modellerna på modevisningarna kanske är normala nu, men om det börjar härja hemska saker som i människovärldens modevärld, då? Får vi hundar som får ätstörningar? Kommer det reportage om sorgsna pudlar som står framför spegeln och tänker "jag duger inte som jag är. Fast jag är nyklippt. Måste skippa dom där leverbitarna matte har på agilityn. Kan inte pressa ner mig i den där stiliga skepparkavajen som är sydd särskilt för mig. "

Kommer mattarna och hussarna att tvinga sina 5-månadersvalpar att gå på catwalken och svassa omkring i det senaste vintermodet för medelstora halvårsgamla hundar?

Kommer mellanpudlarna att önska att de vore födda dvärgpudlar? Kommer den vanliga taxfröken att lystet löpa efter dvärgtaxen?

Tänk om det sprider sig till hästarna. Travaren blir aggressiv när han får fel färg på täcket- han fräser ilsket på morgonen till hästskötaren "Fel täcke, ditt pucko! Jag ska ha GRÖNT- fattardu, grönt, som framhäver min ögonfärg!"