…demokratiska. Helt jämställt växer de bra eller dåligt allteftersom de har lust och möjligheter vare sig det är hos fattig eller rik, medelsvensson eller adel-von, hos biblotekarien eller gruvarbetaren. Blommor känner inga konvetionsregler, moraliska betänkligheter, hudfärgsskillnad eller klasskillnad hos sin ägare.

Växter överhuvudtaget har vi mycket att lära av på det viset. 

Min mormor som växte upp i ett småbrukarhem i Vägla med generationer av smålänningar bakom sig. Säkert fick den syskonskocken födda 1903, -05, –07 och -09, lära sig sin plats i det lilla samhället. Det var inte rikt folk gick och styrde plogen i Smålands steniga jordar och de fick nog veta att inte reta överheten. Var man dessutom kvinna så rätte man sig i ledet. 

Jag gissar att det var därför hon gillade blommor så mycket. Alla kan peta ner ett frön i jorden, eller få en stickling att ta sig. Man kan vara hur ynklig, sjuk och fattig som helst och ändå lyckas!

Och tänk om vi alla satte igång att tvärodla fönstren fulla! Vad bra för klimatet- även inomhus skulle vi få massa syre alldeles gratis. 

Just nu växer mina pelargoner som tok:

Även denna novemberkaktus(?)