sälja".

Antikrundan är ett sånt trevligt program. Jag brukar göra gymnastik till det eller Veckans Brott.

Helt fantastiskt vad grejer folk har hemma. Det är ju så olika- olika stilar, värde, storlek, material, användningsområde och bräcklighet. En del saker fattar man inte att de törs ta i, och en del saker kan tappas i golv utan att det händer särskilt mycket.

Gemensamt för alla ägare av dessa klenoder är att de har köpt dem för längesen eller ärvt dem. Har ni tänkt på att det är som värsta präktighetstävlingen när de ska berätta hur de fått tag i sin sak. "Min farmors far hade den", "min pappa köpte den på 30-talet" eller varianten "vi skrapade ihop våra sista pengar och köpte den när vi var studenter och nygifta".

Inte EN erkänner att de snott något när de jobbat extra som hemsamarit, eller smugglat undan när farmor var sjuk, så ingen annan släkting såg det, eller tagit med sig från någon god vän efter en blöt fest. Ändå fattar ju alla att det är så det går till. Hallå- om det vore så att man kunde köpa jättevärdefulla saker för en spottstyver och den sälja dem dyrt efter ett tag så skulle alla försörja sig på det sättet och ingen skulle jobba! Daa…

Jaha- i allafall, när de så har sagt sin mödosamt hopkokade historia om sina gamla släktingar så får de reda på historien bakom saken.

De ser oerhört koncentrerade ut som att "Jaja, berätta mer om den där silversmeden i Bayern på 1830-talet, jag vill veta allt om bronsförgyllningstekniken på 1780-talet, ååhhh- gammalt trähantverk i Orsa på 1650-talet, jättespännande", "jag har inte bråttom att få veta värdet, det är så trevligt att höra om när ni experter har sett något snarlikt på en auktion i Lillhärdal 1974".

När dom i själva verket bara vill veta Hur Mycket Det Är Värt. 

Sen förklarar dom att dom inte ska sälja. Nä, he jer så oleckligt myche i värde att ha en brun- beige liten skruttavla på väggen som de skulle kunna få 2,5 miljoner för. Nä, det är så kul att ha två enorma bronskandelabrar på matbordet i 2:an på Mariehem eller en stor, skör kinesisk vas när man har småbarn…

Jojo.