Nu skall jag beskrivaför eder hurusom plockning av hjortron (snattren) går till här i Västerbotten. Jag har ju sedan 31 år och 237 dagar tillbaka bedrivit ett seriöst (om än okänt) folklivsforskningsarbete häruppe. Jag har kämpat och strävat i lagårdar med fjällkor och spannmjölkning, på livdjursauktioner, i grönsaksland, i undermåliga lastbilar transporterandes 11 ton tunga betongelement, brottandes med ovilliga kalvar, körandes döfulla taxikunder och motstäviga skolbarn, försökande lära mig mjölkrobotens alla hemligheter och finesser (säkert elektriska), baxandes gammbilar utur snödrivor, blidkandes principfasta svärföräldrar, pluggandes datakunskap, inridandes stolliga unghästar och uppfostrandes barn, barnbarn, make, grannar, dom döfulla taxikunderna och dom motsträviga skolbarnen, illvilliga anställda som försvunnit från jobbet och gömt undan en hel grusbil (Conny hette han, han stack till Sorsele och jobbade för någon annan åkare utan att knysta något till oss). 

JAMEN förstår ni- det är ingen jävla ände på vad jag fått utstå av er västerbottningar under denna tid! En liten ynklig och svag jänta, uppvuxen på Odenplan och med nollkoll.

Nu vet jag hur ni fungerar. Och hur det är att bo häruppe- och nu ska jag berätta. Jag varnar er- jag har säkert 120 läsare per dag på min blogg. Så se det som opinionsbildande!

Man berättar inte ens under hot om VAR ens hjortronställen är. Det är i Vindelns kommun. Kanske några mil från Vindelns Centrum. 

Blåbär berättar man gärna om- man visar och pekar åt de utländska bärplockarna. 

Men icke snattren! De äro heliga bär av guldfärg- och jag kan bara hoppas att ni inte på något vis kan få in GPS-koordinater på mina foton, för då är jag såld. Det är som värsta maffiavärlden, dethär. Får någon reda på var ens hjortronställen är- ja då är ens bästa dagar förbi, och inte nog med det- även ens barn och barnbarns dagar äro räknade. 

Till själva plockningen, nu då. Man går ut till sin myr. Man har med myggmedel, man plockar. Det är lite glest om dom ,så man får gå två steg för varje bär och böja sig ner. Inte alls svårt. Om man inte har sen-eller muskelinflammation i lårmusklerna. Men de har ju inte …de flesta. Inga dumma blondiner skulle ha det. 

Ja, och sen när man fått ihop sina litrar far man hem och kokar sylt. Thats it!