Idag har det gått två veckor sedan älskade mormor somnade in, fortfarande helt ofattbart att det verkligen hänt.
Innerst inne vet jag att det har hänt och att det är så här, men ändå vill inte mitt undermedvetna förstå. Drömmarna är kvar, jag sover dåligt nästan varje natt och drömmer hemska drömmar om begravning, gravsättning, om hur arg hon är för att vi lagt henne i en kista, hon vill inte vara där. Inatt fick jag tack och lov sova nästan hela natten utan drömmar, det behövdes efter några rätt sömnlösa nätter i rad.

En vecka kvar tills begravningen också, kommer bli en fin begravning. Dock jobbig och ledsam. Ett sista farväl av älskade mormor.

Snart ska jag vandra ner på stan på Face och få massage en timme, ska äntligen använda mitt presentkort jag fick av Erik då jag fyllde år på Hotstone massage en timme, ska bli så skönt!
Ska bara försöka få upp karn ur sängen först innan jag beger mig iväg.
Får se om jag följer med till stugan en sväng i eftermiddag också, beror på hur jag känner mig. Isåfall ska jag putsa upp lite saker åt morfar som jag tagit hem.

Nåja, ska göra någon nytta en stund nu.
Mina tankar går till mormor idag, som alla andra dagar, saknar dig enormt!

Dagen började med att jag klev upp klockan 7, Erik kom hem ifrån jobbet strax därefter, inatt fick jag då tack och lov sova utan jobbiga drömmar, dock så var jag trött som bara den. Fick ett telefonsamtal 7.10, var vaktmästaren som undrade ifall vi fortfarande var utan varmvatten, gick och kollade – inget varmvatten.
Såg att han kom till huset så när jag senare vid halv åtta skulle till jobbet gick jag och pratade med han, ingen annan i huset hade tydligen upptäckt att de var helt utan varmvatten för ingen hade ringt o klagat eller skrivit till dem, lustigt. Saknar inte folk varmvatten rätt fort? När man ska diska, duscha etc  ?? Men, nu är då felet åtgärdat iallafall!

Väl på jobbet väntade jag på att en kille ifrån Nemoq skulle komma och sätta upp nummerlappsapparaten jag beställt till labbet. Vid halv nio kom en trevlig karl och jag fick börja peka på vart alla grejjer skulle sitta. Han började borra, dra el, montera m.m. Patienterna är snabb på att det finns nya saker iallafall, fast en kille är där och monterar så tror de att de kan trycka på knappen och få en lapp, de syntes ju långa vägar att det inte var i bruk än =)

Vår nya nummerlappsapparat ifrån
www.nemoq.se

Jag hann ta lite patienter imellan, assistera en läkare, fixa ledigt inför nästa vecka, göra nya lappar till väntrummet för patienter. Så idag har varit en rätt bra dag då man hunnit göra mycket saker man aldrig hinner göra annars, dock så jobbade jag över nästan 2 timmar för att hjälpa killen imellanåt. Vid 11.45 fick jag en snabb genomgång i hur apparaten fungerar, vart jag kan nollställa den om det skulle vara nå fel nångång och sådär, sedan for jag hemåt. Så imorgon har vi en fungerande nummerlappsapparat och kaoset på jobbet borde vara över! Den fungerar nog redan nu i eftermiddag så de har fått testa den. Härligt!

Väl hemma fixade jag mig lite lunch, sallad och sedan slocknade jag i soffan en timme. Har nu varit ute och gått i solen och väntar på att min sovande karl ska vakna till liv snart. Kanske ska väcka honom då klockan faktiskt snart är 16.30?
Fast det verkar inte behövas så hans telefon ringer nu =)

Aja, ska hitta på något nu så jag inte blir så trött igen.

Idag då vi kom hem ifrån träningen upptäckte vi att vi är helt utan varmvatten i lägenheten, har felanmält det så får hoppas det åtgärdas imorgon om inte varmvattnet kommit tillbaka, annars blir det att ringa imorn under dagen!
Erik får duscha på jobbet och jag fick gå till hans mamma och låna duschen där, man vill gärna duscha då man varit och tränat.

Annars idag så har vi varit ner på stan en sväng, jag hade möte på F-kassan, vilket gick väldigt bra, gick sedan bort på Face och bokade in mig för min massage jag fick av Erik då jag fyllde år så på torsdag ska jag få Hot-stone massage en hel timme =)
Vid 19.30 tiden idag kom pappa och min andra lillebror förbi då de var i stan en sväng och hälsade på, trevligt att träffa dem och få prata lite då det inte händer så ofta.

Snart blir det att försöka gå och sova också, internet kruppar hela tiden här, msn fungerar inte och allt går enormt långsamt, plus att jag behöver sova. Börjar åtta imorn, det kommer folk på jobbet som skall sätta upp och installera nummerlappssystem som jag beställt förra veckan till lab, så jag ska peka och visa vart alla grejer skall sitta =)
Sedan behöver jag nog få sova några timmar också, har sovit så dåligt flera nätter nu, har sånna mardrömmar om mormor, förstår inte varför jag ska drömma hemska saker om att hon är borta, kan jag inte få drömma om alla fina minnen?
Så inatt hoppas jag att alla drömmar kan hålla sig borta ifrån mig, de behöver inte göra sig besväret att komma.

Ne, ska försöka surfa runt lite nu innan det är dax att stänga ner datorn och sova.

Igår for jag till Hörnefors en sväng medan Erik for iväg till stugan och skulle bygga högtalare med sin lillebror.

Morfar var och jagade älg och jag o mamma var och städade lite i köket och vardagsrummet, höststädningen gjordes då mormor inte hann göra den själv. Vi har dammtorkat och bytt gardiner.
Idag åt vi även middag hos morfar då han kom hem ifrån jakten, sedan begav vi oss hem till mamma och jag packade ihop mina saker och begav mig hemåt.

Nu står det lite grejjer ute på balkongen för vädring, tog hem två fina korgar som jag alltid älskat sedan barn men tyvärr så luktar allt rök då min älskade mormor rökte inne i huset så det är avspolat i duschen och står på vädring just nu, likaså min ailos som mormor fick låna för några veckor sedan.
 

Nu ikväll har jag skrivit av lite recept på datorn som jag tagit hem, tog hem en magnetgrej man ska ha på kylskåpet med massa recept på olika dressingar, tänker ha det på papper istället.

Snart väntar sängen, imorn är det arbete som gäller, sedan möte med min handläggare på försäkringskassan och senare på kvällen ett snabbt besök på böleängs vårdcentral. Mellan det är de tänkt vi skall hinna träna en sväng, fick frågan om jag vill följa med på step up bas imorn med men vet inte ifall jag kommer hinna, det hade verkligen varit roligt men antar att det måste slutas bort för tiden lär inte finnas tyvärr.

Nej, nu ska jag göra mig klar och inta sängen istället.

Nu är veckans träningspass avklarade, träningsvärken börjar infinna sig. Ryggen kändes av redan igår, idag börjar benen som vi tränade igår, imorn lär man väl knappt kunna gå misstänker jag.

Helg nu också, skönt med lite vila efter en hektisk vecka på jobbet.
Imorn blir det att åka till Hörnefors en sväng och hälsa på mamma och hjälpa henne.
Morfar åker iväg på älgjakt under helgen.

Känns fortfarande konstigt, det är overkligt. Men innerst inne vet jag att det är sant men det känns så overkligt.

Bara att blicka framåt och minnas allt bra.

Nu blir det soffläge en stund men först försöak hitta på någon form av lunch.

Tänk att imorgon har det redan gått en vecka sedan mormor stilla somnade in.
Det har varit en tung vecka, inte så mycket tårar som jag trodde jag skulle fälla men jag är fortfarande i någon slags chock, förnekelse.
Igår skickade mamma lite kort på mormor, satt och kikade på dem och tyckte hon var så fin när hon fyllde 75 år förra året, lika fort kom tanken – hon finns inte längre – Det är en sån konstig känsla, det går inte in i mig att det verkligen är sant. Jag VILL inte inse att det är sant att min älskade mormor är borta för alltid. Hon skulle leva flera år till, hon hade så mycket mer att ge, men någon där uppe ville ha tillbaka henne nu.

16 dagar kvar till den värsta dagen i mitt liv också – Begravningen – Hur ska man överleva en sådan dag? Att måsta ta ett sista farväl av en person som betytt så enormt mycket i mitt liv, som jag fortfarande inte vill inse är borta för alltid. Jag vill inte ens veta hur svår denna dag kommer vara, det är bara att ta allt som det kommer.

Den konstiga känsla jag haft i kroppen en vecka sitter kvar, känns som att någon satt en sten i mig. Från de att man vaknar tills man går och sover (om jag ens lyckas sova, vissa nätter sover jag ingenting) så mår jag konstant konsigt. Kanske inte så konstigt att man har en sådan känsla i kroppen efter detta, men samtidigt vill jag ju inte inse fakta att det verkligen är såhär, men innerst inne vet jag ju att det är såhär det är, jag kommer aldrig mer att få en kram av mormor, få smaka hennes underbara mat, kommer bara få se henne på kort och minnas allt underbart vi gjort tillsammans under åren.

Snart kommer annonsen i tidningen också, kollade idag men ingen annons, hade en klump i magen då jag tittade, vill inte se hennes namn på dödsannoner, men jag vet att snart kommer jag få se det. Det är ännu en bekräftelse att det är verkligen såhär det är. Det kommer vara en enormt tung tid framöver men det blir nog bättre med tiden, vi får leva med alla ljusa minnen som sagt.

Annars så försöker jag hålla igång i vanlig ordning, idag var det träning, igår kväll var jag på utförsäljning med Jennie och Evelina på VILA kläder, hittade två t-shirts och en jacka för en väldigt billig peng.

Livet går vidare med en enormt sorg och saknad inom mig.

Saknar dig älskade mormor.

Lunchen idag blev blåbärskaka och svartvinbärssaft, allt kommer från mormor. Man måste passa på att njuta av det medan man har kvar det goda att äta.

Igår letade jag fram ett foto på mormor som vi skall ha på begravningen, blev lite jobbigt en stund hemma då allt brast så jag la mig i sängen och grät en stund vilket kändes bra. Det måste man göra ibland.

Idag har det varit fullt upp på jobbet, massor med patienter och ångest för min del, fick ett telefonsamtal imorse från sjukhuset, 21:a september – 23:e september blir jag inlagd som planerat. Bara lite dålig tajming då vi bokad begravning den 25:e. Men ändå skönt att få göra bort det innan, blir en tung vecka men den ska nog gå att ta sig igenom. Gruvar mig dock enormt för begravningen, kommer verkligen bli den värsta dagen i mitt liv någonsin! Tänk att måsta ta ett sista farväl av älskade mormor som jag fortfarande inte riktigt kan förstå är borta. Det känns som att hon är hemma o Hörnefors och påtar på i vanlig ordning, men jag vet att det är inte så, det är bara morfar där, och Zacko såklart.
Men men…det kommer nog bli bättre med tiden. Saknaden kommer alltid finnas där, tankarna likaså, hela mitt liv har blivit förändrat för alltid. Hon är inte längre bara ett telefonsamtal bort.

Nu blir det soffläge en stund innan jag ska fara o hämta ut pengar, ska på utförsäljning med Jennie på VILA-kläder ikväll, får se ifall man lyckas hitta sig något fint där.

Idag började en ny vecka med nya tag, känns bra att vara på jobbet, har ett enormt stöd av mina arbetskompisar. Gick bra att jobba, var lite tugnt då jag hade en patient som jag haft förut flera gånger, men hon påminner så mycket om min mormor i sättet så det tog ont i hjärtat att vara närvarande just då.

Efter jobbet gick jag till chefen och hörde med honom hur många dagar jag har rätt att ta ut med betalning då något sådant inträffar i familjen. EN dag fick jag höra att jag har rätt till då det är en nära anhörig. Var lite snack om mormor ens skulle gälla som nära anhörig men chefen såg på mig hur chockad jag blev så en dag godkändes. Men hallå..om begravningen är mitt i veckan så får jag vara ledig då men dagen efter skall jag vara på jobbet och låtsas som att allt är som vanligt igen? Hur ska det gå ihop? Orkar jag inte med det så blir det sjukskrivning som gäller och man förlorar massor med pengar men det är inget att göra åt, bara att ta en dag i taget.

Annars idag har jag hunnit med att få mina sprutor som inte blev av i torsdags.
Nu vilar jag lite, lyssnar på musik och försöker hitta en till fin låt som skall passa till mormor, har hittat en underbar – Shirley Clamp – Jag fick låna en ängel.
Vi ska ju ha några fina låtar på begravningen, inga tunga låtar utan fina som får oss att tänka på mormor.

Klockan 16 ska jag få massage i 20 minuter, känns bra, det kan behövas just nu. Sedan blir det ett Step up pass med Jennie. Skönt att ha något att göra iallafall.

Jag försöker fortfarande förstå vad som verkligen har hänt, att vår älskade mormor har lämnat oss för gott, hon kommer aldrig mer att komma hem.
Det är svårt att ta in, det vill inte gå in i mig att det är sant, jag förnekar det så enormt.
Trots att jag varit hos morfar hela helgen och hjälpt till att städa och röja undan massa saker, det känns jätte konstigt att vara där och slänga saker, flytta om saker och ingen mormor som springer före och efter en och säger åt en att sluta, då vi äter middag där har jag suttit på "hennes" plats, det har känts skumt men ändå går det inte riktigt in att det är sant.
Visst jag vet att hon har gått bort men det är ändå som att jag inte förstår det, det känns som att hon är bortrest och kommer snart komma hem igen, även om jag vet att det inte är så, det är en sådan skum känsla i kroppen så nånting!

Idag har vi pratat en del om begravning, den skall ske i kretsen av de närmast anhöriga vilket känns bra, det kommer ändå bli rätt mycket folk då vi är en stor släkt eftersom mormors syster med barn och barnbarn vill komma samt släkt på morfars sida. Det kommer bli sjukt tungt att träffa alla dem på begravningen, då är det så definitivt att det verkligen hänt. Jag gruvar mig enormt inför denna dag, samtidigt vill man göra bort det så fort som möjligt eftersom allt kommer rivas upp på nytt då för alla. Men det kommer inte vara en lätt dag, det ska inte vara en lätt dag, vi ska ta farväl av vår älskade mormor, hon som betydde allt för mig.

Även nu då jag sitter och skriver förstår jag inte riktigt att det är sant, jag vill inte förstå. Jag vill inte att det ska vara såhär att jag aldrig mer får träffa henne, men tyvärr är det så. Det måste bara få ta sin tid att sjunka in ordentligt. Det kommer ta tid, just nu har jag varit stark för mig morfars skull men det kommer brista förr eller senare för mig, om det sker på begravningen eller inte det återstår att se.

Snart kommer annonsen i tidningen också, den skall fixas i början på veckan, när man läser den kommer det nog kännas. Usch, älskade mormor, varför var du tvungen att lämna oss just nu? Med alla planer inför hösten, allt roligt du och morfar skulle göra, middagen med din underbara köttsoppa som skulle bli av, den underbara julen jag sett framemot med ditt julbord. Jag som tänkte fara till Hörnefors nästa helg då Erik far till stugan för att hälsa på mamma och er, nu blir ingenting av. Jag kommer nog fara till Hörnefors nästa helg, men det blir ju inte för att hälsa på dig och morfar, utan för att hjälpa mamma och morfar, du kommer inte finnas med oss 🙁

Jag saknar dig så otroligt mycket. Förstår fortfarande inte riktigt vad som hänt…jag vill inte förstå!

Sakta men säkert känner jag nu att det börjar sjunka in att det faktiskt är sant, min älskade mormor är borta för alltid.

Läste precis på mammas kusins blogg, hon hade skrivit om mormor, jag blev så glad av att läsa det men samtidigt insåg jag att det är faktiskt sant att hon finns inte med oss längre och kommer aldrig någonsin göra det. Vi får leva på alla underbara minnen av henne.

blogg.vk.se/ingmariesblogg/2009/09/04/vem-skulle-du-ta-med-dig-pa-en-ode-o-135524

Men att bara veta att jag aldrig mer kommer få se henne mer än på kort, aldrig mer höra hennes röst, få en underbar kram, få äta hennes underbara mat, få hjälp med saker som bara mormor kunde hjälpa en med, jag får panik, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hur jag någonsin ska lära mig att leva utan min älskade mormor vet jag inte, men jag måste. Men allt är förändrat för alltid, våra underbara jular kommer aldrig mer bli sig likt, alla somrar med grillning, påsk med påskbord, alla födelsedagar med underbar tårta och smörgåstårta, det kommer vi aldrig mer att få uppleva.

Mormor betydde verkligen allt för mig, har gruvat mig för den här perioden i flera år men trodde inte att den skulle komma nu men hennes kropp valde något som vi inte ville, hon ville det nog inte själv heller med tanke på allt hon och morfar planerat inför hösten. Tyvärr blir det inte alltid så som man vill.

Nu ska jag åka till Hörnefors en sväng och hjälpa mamma och morfar.

Saknar dig mormor.