Snart har jag varit borta en vecka, sjukt! Och det har hänt mycket sen jag skrev sist. Var ska jag börja?!

Jo, i morse, 6.15 precis, gick ett alarm igång i sovsalen. En väckarklocka tänkte jag, samtidigt som ingen annan gjorde minsta min för att det skulle vara något annat heller. Men efter vad som kändes som flera minuter började jag fundera på om det inte var så trots allt, och visst var det så. Brandlarmet var det som gick. Jag väckte fransmannen i rummet som fortfarande sov och lyckades trots enormt fumlande få med mig det viktigaste innan jag sprang ut. Ni vet, utan pass klarar man sig inte så långt utanför eu-gränserna.

Det var ett falsklarm. Tack för den sovmorgonen.

Senast jag skrev så var jag på väg till det berömda operahuset här i Sydney för en konsert. Det var en häftig upplevelse och jag är glad att jag verkligen tog chansen att uppleva något istället för att bara gå en guidad tur som inte alltid är så intressanta.

Dagen därpå, i går alltså, hakade jag på en tripp till Hunter Valley, ett stort vinområde nordväst om Sydney. Jag åkte med ett företag som heter Colourful trips. Under dagen besökte vi tre olika vinföretag. Egentligen var det bara det första vi besökte, Mount Pleasant som var värt att åka till, något vi var överens om i bussen på väg tillbaka. Det var i särklass det trevligaste stället och vi hade en oerhört trevlig och ingående guide och själva stället var fantastiskt fint. Synd bara att det inte är säsong för bären just nu, då hade det varit ännu vackrare. Men hur som helst, ska ni till Hunter Valley så se till att åka till Mount Pleasant.

I dag har jag varit ute vid havet. Det finns väldigt många olika stränder här och jag hann se ett antal av dem. Jag åkte ut till Bondi Beach och gick den så kallade kustvandringen till CooGee beach. Man går antingen dit, vilket tar cirka två timmar, eller till Bronte beach, vilket tar drygt en timme. Jag uppskattade framförallt den första delen av vandringen. Stränderna höll hög klass och vågorna var riktigt bra, och då är det inte ens högsäsong som jag förstod det. Så Bondi, Tamarama och Bronte kan ni lägga på minnet när det handlar om stränder!

Nu är det dags att sova. I morgon är det dags för en ny tripp, denna gång ut till Blue Mountains!

Jodå, jag lever. Bara det att jag inte haft någon vettig tillgång till internet förrän nu. Jag är inne på min andra dag i Sydney och för er som undrar är klocka åtta timmar före svensk tid.

Flygresan gick bra. Jag trodde att det skulle vara bra mycket värre än vad det var att flyga så långt. Stockholm-Dubai tog sex timmar och jag hade så tur att jag hann hitta en sportbar på flygplatsen varpå jag kunde se det andra CL-semifinalmötet mellan Bayern München och Real Madrid. Efter slutsignal var det dags att leta upp gaten med mitt nästa flyg, det till Sydney.

Vid midnatt, natten till torsdag (lokal tid) kom jag stapplandes in till vandrarhemmet. Det var runt 16 grader ute, men då det är så kvavt här var det knappast kallt. Efter att ha hittat min dorm (sovsal) var det bara att försöka haka på den lokala tidsrytmen och sova. Det gick förvånansvärt bra (hade sovit en del på planet) och jag steg upp runt 8.30. Under den dagen, gårdagen alltså, blev det inte så mycket gjort. Jag passade på att se mig omkring i området där jag bor. Vandrarhemmet heter Bounce och ligger alldeles precis vid centralstationen och det är inte alls långt in till centrum. Det bor rätt sköna människor här också, vilket är trevligt! Det är så kul att höra vad alla har upplevt under sina resor, någon har varit i Australien drygt ett år, andra gör liknande resor som mig.

I dag har jag börjat utforska Sydney på riktigt. Några konstateranden:
Staden känns absolut inte så stor som jag trodde jag skulle uppleva den. Men det är klart, den är väldigt utspridd och jag har än så länge bara varit i centrum.
För att hinna med att gå över ett övergångsställe medan det är grönt ska man ha en acceleration som Usain Bolt i steget. I alla fall nästan. Det är grönt i ungefär sju sekunder. Sedan blinkar det rött och går man i rätt tid hinner man över innan bilarna börjar köra. Jag brukar haka på andra, inte minst när det är äldre på väg över vägen.
Jag har än så länge inte sett en enda spindel. Men de kommer jag säkert få nog av ändå.

Vad har jag gjort i dag? Jo, jag har vandrat runt väldigt mycket. Jag gick ned till hamnen med Operahuset och Harbour Bridge. Jag gick över bron fram och tillbaka, men valde att inte åka upp längst upp då det kostar en halv förmögenhet (230 dollar, ca 1400 kr). Det ska visserligen vara en mäktig utsikt därifrån, men nej, jag passade.

Därefter passade jag på att gå till Sea Life Aquarium. Där finns alla möjliga havsdjur, fiskar i väldigt många märkliga former. Jag avundas inte alla de som var tvungna att fota varenda liten fisk, när ska de hinna sortera allt!? En sak var dock väldigt värd. Innan jag gick dit köpte jag biljett på nätet och tjänade därmed 70-80 kr.

Vidare har jag planerat morgondagen. Jag ska åka på en dagstur till Hunter Valley, ett stort vinområde där man får besöka ett antal vingårdar och smaka på ett 20-tal olika viner. Jag är absolut ingen vin-expert, men varför inte? Det ska bli kul att få se miljön lite utanför staden också.

Jag ska vara här till tisdag kväll, då tar jag mest troligt nattbussen till Byron Bay. Innan dess ät planen att hinna med en trip till Blue Mountains och såklart även Bondi Beach.

Nu ska jag strax tillbaka till operahuset, en symfonikonsert väntar! Konserten heter Strictly Baz Lührmann, vilket syftar på regissören Mark Anthony ”Baz” Lührmann som kommer från Sydney. Som jag har förstått det kommer det spelas musik (soundtrack) från hans filmer, exempelvis The Great Gatsby, Australia, Moulin Rouge och Romeo och Julia.

Hoppas ni har det bra där hemma!