I veckan publicerades en debattartikel jag har skrivit på grund av vår senaste fällning i Pressens opinionsnämn (PON).

Den är publicerad i branschtidningen Medievärlden men finns också att läsa nedan.

En huvudfråga är hur vi presssetiska ska se på artikelkommentarerna. Idag är det så att artikelkommentarer som granskas på förhand av redaktionen bedöms av PO och PON. De tidningar som väljer att granska kommentarerna i efterhand riskerar aldrig klander av PO och PON.

Systemet haltar, tycker jag. Vad tycker du?

Sture Bergman

Här är debattartikeln:

Systemet med PO och PON riskerar att vittra sönder.

Inte minst avspeglas det i vårt senaste ärende som renderade klander. Fällningen i sig kan jag acceptera men beslutet och dess bristfälliga argumentation rymmer flera principiella frågetecken.

Jag är en varm tillskyndare till vårt system med PO och PON. Våra läsare har en möjlighet att få rätt utan att behöva anlita dyra advokater och gå in i besvärliga juridiska tvister. Systemet förstärker vår trovärdighet och just trovärdigheten är vår viktigaste byggsten i det nya medielandskapet.

Ska vi på sikt undvika att statsmakten går in med fler detaljregleringar/inskränkningar av tryckfrihetsförordningen måste det pressetiska systemet fungera. Vi vet genom TU:s undersökningar att våra riksdagsmän inte är många steg från att göra ett antal begränsningar.

Den senaste tiden har det stått allt mer klart att PO och PON allt mer glider isär. PO har vid ett antal tillfällen fattat besynnerliga beslut eller om man så vill slagit in på nya pressetiska vägar. Vårt senaste fall där vi blivit anmälda av en företagare vars bolag vi granskat med ett 20-tal artiklar är ett sådant. Företagaren förekom i artiklarna som företrädare för det bolag hon ägde. Ett företag som medvetet blandat ut renkött med utländskt nötkött, utan att ändra på innehållförteckningen.

Vi anser att det hade stort allmänintresse och för oss var det en självklarhet att ställa dess främste företrädare till ansvar. Denna syn delades inte av PO, som skrev:

"Det är förvisso inte upp till PO att avgöra vilken betydelse tidningen tillmäter olika nyheter. Men PO prövar om enskilda i sammanhanget tillfogas oförsvarliga publicitetsskador. I detta fall har tidningen gjort en oproportionerlig stor affär av saken, vilket tillfogade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada."

När PON sedan prövar vår publicering frias vi från de grunder PO anför. PON riktar ingen kritik mot VK för detta. Det finns ett uppenbart allmänintresse att namnge och publicera bild på företagaren.

Däremot riktar PON kritik mot tre artikelkommentarer som funnits i anslutning till artiklarna och klandrar VK för detta.

PON:s beslut väcker ett antal frågor.

1. Under skriftväxlingen har det inte förekommit någon diskussion om artikelkommentarerna. Är det rimligt att redovisa en fällning utan vidare resonemang. Vilken vägledning får landets utgivare i pressetiska frågor då och hur skapar vi förståelse för systemet hos allmänheten.

2. Hade vi valt att efterhandsmoderera våra artikelkommentarer så hade tidningen överhuvudtaget inte blivit fälld.

3. Det vore intressant om PO/PON tog ställning till hur vi ska betrakta artikelkommentarerna. Finns det större tolerans för våra läsare att uttrycka sig på nätet. Kan vi tillåta yviga spontana kommentarer?

4. Har det någon betydelse hur länge en kommentar ligger ute. I så fall var går de gränserna?

5. Idag har vi en modell som är en kombination av förhands- och efterhandsmoderering. Innebär detta att vi omfattas av det pressetiska regelverket?

6. Är det överhuvudtaget rimligt att valet av modereringssätt avgör om en webbtidning omfattas av det pressetiska regelsystemet?

Nej, enligt min mening måste PON tydliggöra sina beslut och våga göra sina tolkningar tydliga även om det uppenbarar en klyfta mellan dem och PO. Argumentationen och bra beslut ska vara en vägledning för ansvarig utgivare vid framtida beslut. Så är det inte alla gånger idag. Såväl PO och PON har lätt att förlora sig i detaljer och verkar undvika att vaska fram en principiell hållning.

Låt oss göra en översyn av det pressetiska regelsystemet så att den omfattar våra nätpublikationer inklusive artikelkommentarer. Det är orimligt att valet av modereringssätt ska avgöra huruvida det blir en fällning eller inte.

Inte minst är detta en modell som är omöjlig att försvara gentemot allmänheten.

Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare för Västerbottens-Kuriren och vk.se.