Cykelns framtid lär vara hotad.

Eftersom den bygger på en gammal uppfinning (hjulet) och inte lämpar sig för de snabbaste transporterna på grund av för liten kraft torde den snart vara ett minne blott.
Jag vet inte om min liknelse är alldeles klockren. Den haltar men ibland så slås jag hur ensidiga domedagsprofetiorna angående papperstidningens livslängd är.

En ny teknik med nya funktioner tros alltid slå ut det gamla. Men tänk, där är jag inte lika tvärsäker. Jag och mina medarbetare på VK är dessutom beredd att jobba hårt för att motbevisa papperstidningarnas värsta belackare.

Vi jobbar inte med papperstidningen av nostalgiska skäl. Tvärt om så kommer den att leva så länge den fungerar och är efterlängtad. Helt enkelt så länge den är funktionell och viktig för våra läsare. När den inte är det får vi sprida vår journalistik och marknadskommunikation över nya kanaler.

Vi har redan påbörjat den resan men vet inte riktigt hur slutmålet ser ut. På Västerbottens-Kuriren är vi fast beslutna att kunna leverera på det sätt ni vill och jag är övertygad om att en av dessa kanaler är just papperstidningen. Den kommer inte att vara lika dominerande som bärare av journalistik men definitivt viktig.

Det stora bekymret för västvärldens tidningar, och då klarar sig svenska tidningar ändå relativt hyggligt, är att affärsmodellen vittrar sönder. Det vill säga de ekonomiska förutsättningarna förändras och finansieringen av tidningarnas redaktioner blir svårare att hålla på en stabil nivå. Tillskottet från nätet är långt ifrån den nivå som krävs för att orka med att bära den redaktionella kraft vi har idag. Vi lutar oss fortfarande mot den ekonomiska styrkan som finns i pappret.

Ja, detta är vår huvudvärk. Men den borde också oroa fler, även du som läsare och medborgare. Det är faktiskt en viktig fråga för vår demokrati.

Den ansedde medieforskaren Thomas E Patterson från Harvard skrev förra helgen en mycket intressant men dyster debattartikel i Dagens Nyheter. Huvudtesen är att den lokala debatten och granskningen bärs av tidningarna. Endast tidningarna har haft tillräckligt med resurser. Nätet och TV är beroende av tidningarnas granskning. Så är det också i Sverige även om svensk public service balanserar det i någon mån.

Men det är bara att räkna på respektive redaktioner och snabbt ser man att huvuddelen av dem som jobbar med lokal och regional journalistik i Västerbotten har sin utkomst av tidningarna. Den stora volymen av lokal och regional journalistik görs i tidningshusen.
Patterson har en syn som givetvis präglas av den amerikanska marknaden som skiljer sig flera väsentliga punkter med den svenska. USA är i många stycken ett TV-land medan Sverige är ett tidningsland där dessutom TV-mediets starkaste företrädare är public service.

Men ändå, Patterson skriver:

"Det finns god journalistik i teve och på webben, men på det hela taget kan den inte mäta sig med tidningsjournalistik. Nästan all undersökande journalistik – av den typ som ställer befattningshavare till ansvar – utförs av tidningar. Samma sak gäller för rapportering om företag, fördjupning och bevakning av kandidater vid val."

Det är förmågan att klara denna förmåga som vi jobbar med oavbrutet för att säkerställa. Vi ska utveckla den klassiska tidningen så att den motsvarar läsarnas behov, utveckla nätet och kanske framförallt utveckla kombinationen.

Det är en spännande och utmanande viktig tid för journalistiken. Riktigt spännande.

Trevlig helg!

Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare