Ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen år 2010 har spelteori och posering dominerat samtalet. Sakpolitiken, samhällsproblemen, de ideologiska skiljelinjerna, och inte minst folkviljan, har förpassats ut i marginalen. I stället för att söka svar på varför samhället utvecklats åt ett visst håll eller varför väljarnas oro tagit viss riktning, och hur dessa faktorer i sin tur kunnat resultera i att SD vunnit fler och fler väljare, har allt fokus legat på att medelst allehanda mer eller mindre demokratiskt tveksamma uppgörelser utestänga partiet från inflytande.