Vicke Lilltroll

Synd att inte klaga !!

Kommer att skänka mitt elstöd till hjälporganisation

Av , , Bli först att kommentera 4

Varför ska jag få elstöd ,jag behöver det inte .Jag fattar inte varför vi fick 6000 kr tidigare utdelat av tidigare regering.

Och nu ännu mer av denna regeringen, jag har för fan bundet elpris till låg kostnad.

Ge de som behöver stödet jag behöver det inte överhuvudtaget

Tidigare stöd skänkte vi till Ukraina och detta blir till nån annan hjälporganisation.

 

Thomas Börjesson vill betala tillbaka elstödet – hyllas i sociala medier (aftonbladet.se)

 

Detta ingår i veganska processade produkter, varför duger inte grönsaker ??

Av , , 2 kommentarer 2

Texturerade proteiner
Väldigt många vegoprodukter bygger på texturerade proteiner, som är en process som ger proteinpulver av baljväxter en svampigare, mer köttlik struktur. Pulver blandas med vatten och hettas upp under tryck och sprutas sedan ut (extruderas) genom ett munstycke. På grund av tryckförändringen sväller bitarna då upp, ungefär som när popcorn poppas. Uppfanns redan på 60-talet, men användes länge främst som billigt utfyllnadsmedel i skol- och fängelsemat.

Fibrer
Tillsätts oftast inte av hälsoskäl. Istället används de för att binda vatten och i viss mån fett i produkten. Kan delvis ersätta den kemiskt förändrade fibern metylcellulosa (se ovan). Fibrerna utvinns ur skal och andra restprodukter av bland annat citrusfrukter, ärtor och vete eller av exempelvis bambuträ.

Jästextrakt
Är en sorts smakförstärkare som används för att ge produkterna en kraftigare och mer köttlik smak. Precis som mononatrumglutamat (E621) är den nämligen rik på glutaminsyra och andra liknande ämnen. Det utvinns ur jäst, vanligtvis med hjälp av enzymer som bryter ner jästsvamparna.

Proteinisolat och -koncentrat
I båda fallen avlägsnas först fettet i till exempel sojabönor, ibland med hjälp av lösningsmedel. Koncentrat tillverkas sedan genom att det mesta av kolhydraterna i mjölet lakas ur med hjälp av vatten, ibland med tillsats av alkohol eller syra. Det som blir kvar innehåller omkring 70 procent protein. Isolat tillverkas på ett liknande sätt, men där proteinet istället låts sjunka till botten i en syrahaltig lösning, varpå det centrifugeras för att separeras ytterligare. Resultatet innehåller 90 procent protein.

Aromer
Har antingen extraherat ur en råvara eller skapats på kemisk väg. Vilket får vi dock inte veta om det bara står ”arom” i ingrediensförteckningen. ”Naturlig arom” betyder att aromen är naturligt framställd, men det behöver inte alls vara av de råvaror som du förväntar dig. Bara om det står exempelvis ”naturlig vitlöksarom” kan du vara säker på att smaken, i alla fall till 95 procent, kommer från just vitlök.

Växtextrakt och koncentrat
Kan framställas ur en rad olika råvaror. Ibland kan det vara smaken som man har extraherat, men det kan också vara färgen som man är ute efter, vilket ofta är fallet med till exempel i rödbeta, granatäpple eller rädisa. De liknar då färgämnen, men deklareras inte som tillsatser. I vissa fall kan det även vara antioxidativa eller konserverande ämnen som man har extraherat.

Karragenan (E407) och Bearbetad Eucheumaalg (E407a)
Karragenan framställs genom att Euchemaalger torkas och mals för att därefter kokas i en basisk lösning med kaliumhydroxid. Därefter skiljs övriga växtdelar av med hjälp av filtrering och centrifugering. Vattnet avdunstas och karragenanet mals till ett pulver. Bearbetad Euchemaalg är ett mindre processat och billigare algextrakt. Tillsatserna bildar en gelé när de stelnar och används för att binda ihop och ge konsistens.

Citronsyra (E330)
Framställs, namnet till trots, inte av citroner. I stora tankar odlas en särskild sorts, ej toxinproducerande, svartmögel. Möglet ”matas” med en sockerlösning och producerar då citronsyra. Den avskiljs sedan från mögelsoppan med hjälp av filtrering och behandlas med kalciumhydroxid och svavelsyra. Användas för att ge livsmedlet en syrlig smak eller som ett slags konserveringsmedel.

 

Slut på billig mat

Av , , Bli först att kommentera 3

Tror att sötebrödsdagarna är över och att livsmedelspriserna kommer att kosta mer i framtiden.

Maten har varit för billig i många år ,nu är väl dagspriset lite beroende på att de stora kedjorna ”fulhöjt” priserna lite.

Men det är också dags att producenterna (bönder) får med lite av kakan, de har gått på knä alldeles för länge.

För att de ska våga investera och att det blir ett generationsskifte måste staten kunna ge långsiktiga spelregler , inte dutta hit och dit och ändra regler från dag till annan.

Undrar vem som har rätt i all forskning , den som lever får väl se

Av , , Bli först att kommentera 2
Han KANSKE har rätt eller INTE
När det sker en våldsam utbyggnad av vindkraftverk i både Nordsjön och Östersjön kan det påverka vädret tusentals kilometer bort.
– Exakt hur mycket vet vi inte än.
Det sa professor Eigil Kaas, vetenskaplig chef för Nationellt centrum för klimatforskning vid DMI till Jylland-Posten för 11 dagar sedan – och i går sa Vejret till TV2 att stora vindkraftsparker till havs kan ha inflytande på nederbörd och temperatur på land.
TV2 Väder: Mindre nederbörd i de östra regionerna
Förklaringen är att atmosfären uppfattar de stora vindkraftsparkerna till havs som ett landområde. Och att lågtryck och fronter – när de rör sig över land – tappar ”andan”..
– I Danmark regnar det i genomsnitt mest i väster.”
Om Jylland ’utvidgas’ med stora havsbaserade vindkraftsparker västerut kommer nederbörden också att falla längre västerut, och det kan på sikt resultera i mindre nederbörd över de östra delarna av landet, skriver TV 2 Vejret.
DMI-professorn Kaas menar till och med att effekten av havsbaserade vindkraftverk i Nordsjön i princip kan resultera i mindre nederbörd så långt bort som i Östeuropa och framför allt Ryssland.
Vet mer om ett år
Eigil Kaas understryker för nationen att vädereffekterna av havsbaserade vindkraftsparker är mycket osäkra och att det råder brist på kunskap på området och att mycket resurser läggs på att skaffa mer kunskap. DMI samarbetar bland annat med Dutch Meteorological Institute.”

Nedläggning av landsbygden

Av , , 2 kommentarer 2

Text skriven av Lotta Gröning

 

Den förra regeringen med socialdemokraterna som ledare fullföljde partiets politik sedan decennier att centralisera och lägga ner service i glesbygden. Sjukvården centraliserades, människor hälsa i glest befolkade områden var inte alls viktig. Små sjukhus ansågs bara som dyra och istället skulle stora sjukhus med experter fixa vården. Resultatet blev stora lidanden och enorma köer och död Det är mycket som inte fungerar idag. På det startades en enorm exploatering framför allt av vindkraft. Miljöpolitiken med höga bränslepriser, elpriser slog ut både människor och företag och inte minst många företagare inom jordbruket.
När nu människor i valet röstade för en förändring och Tidöavtalet upprättades finns inte landbygden med. De väljare som röstade blott i hopp om att bli synliggjorda lär vara oerhört missnöjda. De har återigen fått bevis på att de inte betyder någonting, är ingenting och för få för att någon centralt uppsatt politiker ska bry sig. Det som behövs är fler lokala partier, fler människor som engagerar sig för sina livsvillkor. Tyvärr har många gett upp, slutat rösta och ser på när allt förfaller omkring dem.
Mina reflektioner nedan.
Läs inte glesbygd, läs norrland i stort för focus på vad som är viktigt hos regeringspolitiker är Storstäderna i södra Sverige inte norra landsändan.

COOP vill ha bort momsen !!

Av , , Bli först att kommentera 3

Det är väl klart de vill,då kan de ju höja priset lite till.Samma med elbolagen,ju större stöd staten delar ut ju mer kan de höja priset.Titta bara på elbilsstödet,när det tog bort börjar bilföretag sänka priserna.För det är ju så att när staten delar ut sina stöd och bidrag så höjer företagen sina priser.Har nu varit med om 2 hantverkare som lagt byggmtrl som arbete på grund av rotavdraget grundas på arbetskostnad.Detta får ju givetvis skattebetalarna stå för.

Fåglarnas Lupiner

Av , , Bli först att kommentera 9

Varför ska vi ta bort Lupiner och skyddaden invasiva Skarven, Gävleborg har i alla fall fattat nåt. Denna fågel äter ca 0,75 kg fisk /dag och den hör inte hemma här

 

Antalet i sverige är ca 200 000 st , vilket innebär att den äter 150 000 kg fisk om dagen. Samtidigt som man funderar på att förbjuda spöfiske på grund av minskade fiskbestånd.

Detta motsvarar 600 000 portioner fisk om dagen för oss människor

 

Länsstyrelsen i Gävleborg har beslutat att 1.900 skarvar får fällas i skyddsjakt längs länets kust. Det handlar bland annat om att rädda havsöringen vid Dalälvens mynning.

Vem styr ??

Av , , Bli först att kommentera 5

Artikel skriven av Lotta Gröning

 

Jag tycker det är uppenbart att
nån-annan-ismen styr Sverige. Ingen vill ta ansvar. Så fort regeringar stöter på ett problem så tillsätts en utredning som sedan föreslår en ny myndighet. Vilket i de flesta fall fullföljs av regeringar. Myndigheterna löser i regel få problem för de är så styrda av politiken och det fattas alltid pengar. Trafikverket är ett lysande exempel. Dessutom blir myndigheterna politiserade ett av de värsta exemplen på det är Naturvårdsverket. Snacka om att vara blinda för Vindskraftsindustrins konsekvenser för miljön. Eller Svenska Kraftnät hur kommer det sig att de inte förmår överföra el från norr till söder? Trots att de har så mycket pengar att miljarder i nätavgifter kan plockas tillbaka till staten och betalas ut i bidrag. Det fiffiga med att föra över ansvaret till någon annan, som i sin tur inte förmår att lösa så många problem blir att ingen behöver stå till ansvar. Om någon ansvarig minister skulle anmälas till KU efter en misstroendeförklaring har ändå ministerns partikamrater majoritet i utskottet.
Varje dag borde vi ställa oss frågan; Hur ska vi kunna stärka landets demokrati?

Fattigdom hos utlandsfödda invandrare

Av , , 1 kommentar 3

Tänk vad forskningen kan få fram !

Nu har forskare visat på att fattigdomen är större hos utlandsfödda än svenskar enligt notis i DN.

Hm , det kan väl vem som helst kunnat räkna ut, komma till ett nytt land utan nåt och börja bygga upp ett nytt liv

Vindkraft till havs

Av , , Bli först att kommentera 11

Bryr mig inte om man bygger vindkraft till havs ,men varför utanför Umeå.

Är det inte söderut denna behövs , känns ju fel att transportera energin till södra sverige blåser lika mycket på havet där .

Förluster i ledningar och brist på matning från norr till söder