DN skriver att Stockholm har problem med för höga partikelhalter i stadsluften. Jag får intrycket att regering och kommun inte kan bestämma sig för vem som skall göra vad, men de inser båda att problemet måste lösas innan EU kommer och bötfäller staten.

Jag inser att det är ett svårlöst problem, men jag tror att delar av det måste vara att göra det enklare för vardagscyklisterna. Om man ger folk praktiska möjligheter att cykla till och från jobbet tror jag att fler kommer att göra det. Och jag menar verkligen _praktiskt möjligt_: idealiskt skulle det gå snabbare att cykla till/från jobbet än att ta bilen.

Visst, det kommer alltid att finnas en liten grupp människor som av en eller annan anledning måste ta bilen till jobbet (tex hantverkare som måste ha med sig många och stora verktyg), men jag tror att vi kunde göra oss av med en stor del av dagens bilåkande.

Det krävs troligen en ganska stor omställning innan många som idag tar bilen väljer att cykla istället. Till att börja med får jag intrycket att många storstäder, inte bara Stockholm, är byggda med bilen som utgångspunkt. All annan infrastruktur anpassas efter det krav som bilismen ställer.

Men dur skulle det bli om städerna anpassades efter fordon som fungerar bättre i dem? Min åsikt är att bilar hör hemma på stora vägar, inte inne i städer. Inne i städer passar cyklar mycket bättre: fordonet väger mindre, kräver mindre energi för att drivas, bränner inga fossila bränslen, är långt mer manövrerbart än bilar, går att parkera mycket tätare än bilar och om det blir en krock så är skadorna mindre.

En möjlighet vore att göra stadskärnorna bilfria, med väl tilltagna parkeringsmöjligheter strax utanför kärnan, så att de som bor för långt bort från kärnan för att cykla hela vägen kan köra bil till en lämplig parkering, ställa bilen där och plocka fram cykeln de har med sig.

Jag inser att det är svårt i många städer att göra en så radikal ändring som jag föreslår, men är det inte bättre än att tjafsa om skatter eller avgifter på dubbdäck?