Så blev det äntligen sommar. Jag och Lena tog en lång promenad i skogen ovanför Anderstorp. Grönska, värme, ett frasande ljud under skorna när vi gick längs en smal grusväg. Blomstrande ängar, fåglar som i flykten fångar insekter. Efter 45 minuter återvände vi och äntrade balkongen, där jag mest satt i skuggan och läste. Sommar. Det ska bli än varmare idag.

Hemlig bakom blomma.

Lena tog cykeln och drog ner till centrum och den pågående Stadsfesten där E Type levde rövare. Jag gömde mig och stannade hemma. Jag får acceptera att jag inte längre klarar av stora folksamlingar, att min hjärna inte kan sortera alla intryck och som inte klarar av höga ljud. Detta är resultatet av kombinationen ADHD och stroke som gör att hjärnan lätt hamnar i ett stresstillstånd. Först gör det ont, sen kommer oron och efter det går hjärnan över i OFF-läge.

Stannade hemma för att skriva på romanen, medan jag med ena ögat såg på fotboll och friidrott. Såg Daniel Ståhl kasta iväg diskusen över 71 meter och därmed slå ”Ricky” Bruch dryga 30 år gamla svenska rekord. Såg Bruch kasta upp mot 70 meter på Vindelns idrottsplats. Det var i slutet av 70-talet då han åkte runt på mindre tävlingar för att slå världsrekord. På dessa småtävlingar var han kung och kastade långt – men när det drog ihop sig till VM och OS slog nerverna till och han blev som bäst bromsmedaljör.

.

För övrigt gäller det hitta balansen mellan allt för intensivt och farligt solande och att blotta tillräckligt mycket av kroppen för det ska bildas nyttigt D-vitamin.