Bygg fast oss i framtiden

Cykling är inte som bilåkande, har du tänkt på det? Åker du bil så är du trafik på riktigt. Då åker man inte i viadukter, då är det raka spåret och möjligtvis enstaka trafikljus som hindrar framfarten i grön våg.

Bild från verkligheten. Umeå kommun vill bygga om västra esplanaden nu när E4:an är borta. Så där sitter jag på tekniska nämndens sammanträde och får planerna berättade för mig.

Det talas med inlevelse om förtätning och eget stråk för kollektivtrafiken. Det ser väldigt bra ut. Kollektivtrafiken prioriteras i Umeå och det är man ju lite småstolt över. Jag ser framför mig hur den vision som når till 2030 och vidare i kollektivtrafikstrategin sakta men säkert tuggar i sig det ovillkorade bilsamhället. Vi bygger bort bilberoendet och det händer här och nu.

Det är bara ett problem med detta tänker jag medan powerpointbilderna passerar. Vi planerar för kollektivtrafikens triumf som är oundviklig. Men nästa steg handlar om att cykeln tar sin plats i infrastrukturen på allvar. Den utvecklingen är också oundviklig. Den ligger bara lite längre bort.

I Hackney, som är ett slitet borough i London har man gjort den där resan. Man är inte vackrast men man är bäst i London på cykling. Genom att tydligt prioritera cykeltrafiken istället för bil så blomstrar näringslivet. Genomfartsgator blommar upp och ändrar karaktär. Lite som storgatan här hemma när hastigheten för bilar sänktes.

Det finns inget skäl till att inte våga se längre. Men det kräver planering. Ta det där extra steget när det gäller Västra esplanaden och bana väg inte bara för kollektivtrafiken utan även cykeltrafiken.

Bygg en stor cykelpulsåder från Ersboda i norr genom centrum och söderut ända till handelsområdet runt IKEA. Låt denna pulsåder kännetecknas av breda stråk, hög framkomlighet och vara bra underhållen. Det bör vara möjligt att slå samman trottoarerna på Tegsbron till en sammanhållen yta på en del av bron så att cykeltrafiken kan färdas snabbt.

Framtiden är redan här. Låt oss bygga fast oss i den.