Den obotliga människan

Integration – av vem då?

Integration av invandrare i Sverige är ett ämne som debatteras och diskuteras flitigt idag. Många tycks tro att integration bara handlar om hur vi ska ta omhand om flyktingar och invandrare och vad det kostar men det handlar egentligen om när vi människor samverkar, samspråkar eller har med varandra att göra då integrerar vi med varandra oavsett om vi kommer från Skåne eller Norrland, från stad eller landsbygd, från Sverige eller något annat land. Det finns flera typer av integration för integration betyder att man sammanfogar olika delar till en helhet.

Om jag vill integrera med andra måste jag först ställa mig frågan vad jag behöver veta om jag blir tvungen att fly till ett annat land. Hur funkar det med samhällsinformationen, vad måste jag veta? ang boende, betalningssystem, sophantering, arbete, språk, fritid, religion, sociala koder mm. Jag skulle önska att det fanns en nationell skolplan för samhällsinformationen för invandrare, som kan vara flexibel så att den passar både i stad och i landsbygd.

Sverige och Umeå har ett rikt föreningsliv där människor av olika åldrar,kön och funktion samverkar i något ämne som förenar och intresserar dem. Föreningar kan göra så mycket mer än de redan gör och har gjort.

Umeå kommuns föreningsbyrå genomförde projektet In i Umeå – integration genom föreningslivet, för några år sen och Röda korset i Umeå har genomfört projektet Axess för att engagera fler invandrartjejer i föreningslivet.  Dessa projekt har varit bra och framgångsrika men vad händer efter projekttidens slut? Det måste till en långsiktig strategi för att projekten inte bara ska bli ”hyllvärmare”. Viktigt i sammanhanget är att skilja på myndigheter och ideella organisationer, de behöver varandra men de har olika uppdrag och når olika grupper av människor. Här spelar Umeå föreningsråd en viktig roll som paraplyorgan för Umeås föreningar.

 

 

 

 

2 kommentarer

  1. Sebastian Rubin

    Bra poäng. Jag skulle också vilja tillägga att det vore bra även för svenskar att ha tillgång till allt detta. Varför är det inte en del av hemkunskapen eller samhällskunskapen i skolan? Banksystemet, räkningar, försäkringar, kontrakt – både hyres och handels – och avtal, jobbansökningar, hur man engagerar sig i föreningar både politiska, sociala och ideella… Kanske till och med vett och etikett. Mycket begärt av ungdomar, jag vet, men ta mej tusan om det inte vore mer tillämpligt än ”hur man steker pannkakor” och ”hur FN blev till”.

    • Mikael Rubin (inläggsförfattare)

      Jo det blir ju lättare att även som ung bli integrerad i vuxenlivet om man får erövra kunskap om verktyg som är viktiga att känna till i det samhälle man lever i.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.