Världsfreden börjar i hemmet. I krigets skugga flyttar det offentliga våldet in i hemmen och påverkar kommande generationer

Den som är förövare riskerar bli offer och den som är offer riskerar bli förövare, i en ond cirkel, i generation efter generation som kan var svår bryta. Det spelar ingen roll om man är en segerrusig eller förlorande soldat, en stympad  eller funktionsduglig överlevande på flykt i sitt eget land eller någon annanstans. Våldet förföljer ofta ens familj i generationer efteråt. Israeliska psykologer har myntat begreppet andra generations överlevande syndrom. Vi påverkas av våra anhörigas traumatiska upplevelser och en ursprungshändelse kan ha inträffat flera generationer tillbaka. Våld normaliseras inte bara i familjer utan i alla konstellationer av grupper.

Vad är då våld?

Enligt Per Isdal (Meningen med våld,Gothia, 2002) så finns det fem sorters våld fysiskt- psykiskt-, materiellt-, sexuellt och latent. Våld är cykliskt och man slår neråt eller åt sidorna, nästan aldrig uppåt. Våldet kommer in på ett annat ställe än det kommer ut enligt devisen hunden på katten, katten på råttan. Våld yttrar sig där man känner sig trygg, mot de som står en närmast eller älskar mest. Hur det kommer sig är en gåta.

Det vi vet är att våldet inte är könsbundet men flertalet män är muskulärt överlägsna kvinnor. Det är troligen krigen och militären som skapat machoidealen som blivit norm för män. Det behövs en annan norm för oss män. Hur skapar vi den?

Det som behövs är att alla lär sig kommunicera, både att lyssna och tala, då tror jag våld i nära relation skulle minska. Att lära sig det finns olika sätt att samtala på, är viktigt, speciellt i professionella sammanhang är det viktigt känna till olika samtalsmetoder. Det finns många yrken där man behöver behöver mer kunskap i samtalsmetodik. Det är bra i dialogen som reflektion och förändring kan ske för att skapa ett jämställt samhälle utan våld.