Den obotliga människan

Det sexualiserade våldet – några reflektioner

Det sexualiserade våldet skall och måste beskämpas både primärt och sekundärt på alla nivåer, både i formella och informella samt ideella och professionella, sammanhang. Det påverkar inte enbart den drabbade utan även dess anhöriga i flera generationer. Själv är jag anhörig till person som suttit i koncentrationsläger.

Det sägs att bara i reflektionen kan verklig föränding ske.Här delar jag med mig av några reflektioer.

Efter att ha läst Helen Epsteins bok De överlevandes barn samt sett filmen Sameblod, har jag gjort några reflektioner: Även ifall någon i din familj suttit i koncentrations- eller flyktingläger, varit utsatt för sexuellt våld, blivit rånad eller varit med om någon annan typ av trauma, spelar ingen roll Det påverkar dig och din omgivning. Jag misstänker det finns många liknande berättelser oavsett vilken typ av övergrepp eller trauma en varit utsatt för.

Jag tolkar det som att det finns 3 typer av ”överlevare”:

  •  de som berättar om sina upplevelser offentligt,
  • de som bara berättar för sina anhörig
  • de som försöker glömma och förneka eller berättar fragmentariskt, om sina upplevelser.

De som pratar om sina upplevelser, både offentligt men också inom familjen, bearbetar samtidigt som de talar om det och får en bättre kontakt med sig själva och sin familj o sin omgivning.

De som försöker glömma och förneka sina minnen, vill börja ett nytt liv, de glömmer sin histora och bara blicka framåt men de lever i minnets skugga, minnet finns där hela tiden men man försöker förtränga det. De blir väldigt konservativa och inneslutna

Bland en del offer och dess anhöriga utvecklas problem med:

  •  intimitet
  • aggressivitet
  • rädsla för sexualitet och relationer
  • missbruk av sexualitet o relationer
  • Missbruk av pornografi
  • missbruk av våld
  • Missbruk av droger.
  • Psykisk sjukdom
  • suicide

Även bland sk krigsveteraner och deras anhöriga, kan man se ovanstående symtom. 

 

Här kommer jag nu att fokusera på det sexuella.

Många pratar idag om porr och dess skadeverkningar men glömmer att beskriva och definiera alternativ till porren. Porno-grafin har en funktion och det är att beskriva sexualitet. Hur sexualiteten beskrivs i olika forum kan vi ha olika meningar om men det viktiga är att visa på alternativ.

Sexualiteten är viktig, den är en av våra 4 fysiologiska grundbehov(enl Maslow).

För 10-12 år sen fick jag mig tillsänt, av kompis en på RFSU, WHOs arbetsdefonitioner på sexualitet och sexuellt välbefinnande. Definitionerna arbetades fram 1986.

De lyder som följer:

Definition 1:

WHO:s arbetsdefinition av sexualitet, 1986

Sexualiteten är inte synonymt med samlag,det handlar inte om huruvida vi kan ha orgasm eller inte och är heller inte lika med summan av våra erotiska liv.

Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet.

Sexualiteten, den finns i energin som driver oss att söka

  • kärlek
  • kontakt
  • värme
  • närhet

den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring.

Sexualiteten påverkar

  • tankar
  • känslor
  • handlingar
  • gensvar

därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.

 

Definition 2:

WHO:s arbetsdefinition av sexuellt välbefinnande, 1986

Sexuellt välbefinnande innebär att känna igen

mångsidigheten och det unika i varje människas

sexuella upplevelser, erfarenheter och behov.

Samt fastslå individens rättighet att vara fri från:

  • sexuellt utnyttjande
  • sexuellt förtryck
  • sexuell misshandel

Det finns ett känt citat ur Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas som är mycket träffande:


Man vill bli älskad

i brist därpå beundrad

i brist därpå fruktad

i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill inge människorna någon slags känsla,

själen ryser inför tomrummet

och vill kontakt till vad pris som helst

 

Vad kan en göra för att förebygga?

  • Hur motverkar vi sexuella övergrepp?
  • Vad finns det för verktyg idag?
  • Finns det ideella jourer och professionella mottagningar?
  • Finns det organisationer som jobbar primärpreventivt?
  1. Vi motverkar dessa beteende genom att ta upp ämnet och bli medvetna om deras existens
  2. Det finns många olika verktyg att tillgå. Det kan vara svårt att få en överblick av alla verktyg, orgnisationer och mottagningar.
  3. Ja på många orter finns det kvinnojourer och på en del orter finns mansjourer och mansmottagnignar.  Inom en del landsting finns också specialistmottagningar för personer osm varit utsatta för sexuella övvergrepp, både för män och kvinnor.
  4. Ja det finns många organisationer som jobbar med dessa frågor utifrån lite olika perspektiv. Jag komer lista upp en del jourer, organisationer och professionella mottagningar i Umeå och Skellefteå.

Det skulle behövas en specialitmottagning i norra Sverige för barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp..

Professionella mottagningar:

  • ASTA-teamet på Norrlands univresitessjukhus, Umeå (specialistmottagning för utsatta för sexuella övergrepp, vuxna män o kvinnor kan vända sig dit)
  • Kvinnofridsmottagningen, Västerbotten läns landsting, Umeå
  • Mansmottagningen vid Umeå Kommun (mottagning för våldsamma män)
  • Centrum för män, Skellefteå kommun (mottagning för våldsamma män)

Jourer i Umeå och Skellefteå:

  • Guldstadens kvinnojour, Skellefteå
  • Umeå Kvinnojour, Umeå
  • Öppen gemenskaps kvinnojour, Umeå
  • Västerbottens mansjour, Umeå
  • Killfrågor.se – en killjour på nätet (för unga killar 10-18 år)

Övriga organisationer verksamma i Västerbotten

  • MÄN för jämställdhet, Umeå ( jobbar våldspreventivt och mot sexuella övergrepp)

Själv är jag engagerad i MÄN för jämställdhet och kan den organisationen bäst.

MÄN jobbar med olika projekt och metoder

  • En kommun fri från våld jobbar med metoden Mentors  in violent prevention (MVP)
  • Machofabriken är ett metodmaterial som innehålelr 17 kortare filmer och ett metodmaterial till det
  • IMAGINE – Inspiring Male Action on Gender Equality in Europe.(EU-projekt vars syfte är att minska det sexualiserade våldet i samverkan med organisationer i Holland och England)

 

 

 

 

 

 

En kommentar

  1. Erika Chotai

    Den röda tråden blir: (enligt hur jag läser det)

    – Redan utsatta personer, med psykologiska ärr. Även det sociala arvet.
    – Hur de handskas med sina sår
    – Problematik som uppstår
    – Sexuellt våld och definitioner av sexualitet.
    – Behov.
    – Hjälpinsatser
    – Förebyggande insatser

    Jag gjorde så, när jag kommenterade ditt inlägg tidigare på Facebook, att jag drog i tråden för sexuella trakasserier, och den ”känsligheten” som uppstår när man är mitt i en läkningsprocess.

    Det blir för personligt om jag lägger ut det här. men jag kan säga i korthet vad jag också ville ha sagt:

    Jag skäms inte över att ha blivit utsatt – den skammen får i stället förövaren bära. Men stora delar av samhället förväntar sig att jag ska känna skam.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.