Verkligheten ringde och du är en gnällspik

Verklighetskontroll. Det är måndag morgon, vädret utanför är pissigt, grått och jag var så här nära *måttar med fingrarna* att halka och slå mig fördärvat på en äckligt hal fläck på en betongplatta. Det slog mig även att jag har ett irriterande lock för öronen och även om jag håller för näsan och blåser så släpper inte locket helt. Ena stunden klickar det till i hörselgången och jag kan höra hur kaffebryggaren puttrar och klockan tickar. Nästa stund täpps det till och jag hör ingenting. Eller, hör mindre än vanligt. Jag är ju trots allt hörselskadad så det finns en hel del ljud som jag aldrig kommer att höra. Men iallafall. Jag har knappt fått en blund inatt – igen –  och det känns som den här måndagen kommer att bli helt fabulöst fucking bra. Och om det inte var tillräckligt så är jag torr och fnasig bakom örat och min A-creme gör ett inte ett skit åt det.

Men hallå, det finns alltid nån som har det värre. En av mina läsare, Anna, skrev och berättade att hon har foglossningar. Inte för att jag vet hur det känns men när jag tänker på att nånstans så genomgår någon foglossningar medans jag är lite torr bakom örat, sovit illa och klagar på vädret så är det bara att bita ihop och klara av dagen ändå.

Det är väl det minsta man kan göra?

Pusu!