Numera behöver man ju inte ha telefonnummer i huvudet , ( nåt som jag dessutom har svårt för ) , eftersom man har inprogrammerade nummer i telefonerna till dom man mest söker .
Det är naturligtvis bra , inte minst för en sån som mig . Men , ibland behöver man ju gå utanför dom angivna numren .
Förr svarade alla med sitt telenummer , men i dessa moderna tider svarar många med sitt namn . Men jag har vissa bekanta som fortfarande svarar med numret …. Och då kommer man ihåg det . Numret alltså !
Häromdan skulle jag ringa till en väninna och jag hade numret framme i huvudet .
Då svarade en mansröst ! ” Hallå ! ” ( Hon lever ensam ) ” Är det hos Elsie ”? , frågar jag .
” Nähä , det är det inte ” , säger rösten , som jag då tycker att jag känner igen , mitt i förvirringen !
” Är det Bert ” ? frågar jag ……
Efter ett jakande svar säger jag , fortfarande förvirrad … ” Jäklar , nu ringde jag fel ! ” Jag skulle ju ringa Elsie !
” Har du tittat i flaskan ” , undrar han då ! Mycket skojfrisk person ! Just då önskade jag att jag hade gjort det …
Men efter förklaringar om vem han pratade med och om mitt misstag så skrattade vi gott och då kom jag plötsligt på att jag hade ett ärende även till honom , när han ändå var på tråden ….
Så det felringda samtalet var inte helt utan mening …
Men , till saken hör att jag har ringt fel tidigare . Ibland låtsas jag inte om nåt . Utan frågar dom obligatoriska ” hur är det -frågorna . Och det går alltid bra .
Man får inte hänga upp sig på bagateller !!
Senaste kommentarerna