Inblick från dödsriket.

Nu har den första chocken efter att jag för ett ögonblick trodde jag var död släppt, egentligen var känslan ganska behaglig men överraskande. Jag vet ju att mina politiska motståndare önskar mig till hettan i underjorden men min upplevelse var betydligt närmare himmelriket.

Nu till själva händelsen. Jag satt och tittade ut genom fönstren som är specialdesignade för att tillvarata den storslagna utsikt vi har  över Storbjörkvattnet där man vid klart väder kan se ända till Grönfjäll i grannkommunen Vilhelmina, man kan utan skryt påsta att bättre läge för att kunna se ner på sina grannar får man söka efter.

Plötsligt och utan förvarning tror jag att jag är död och trots mina motståndares önskemål  hamnat i himmelriket, 2 meter utanför fönstret kommer en vacker häst med en ännu vackrare ryttarinna i sadeln som tittar in med sina stora vackra blå ögon, jag har sett många vackra kvinnoögon i mitt liv men dom här var något i särklass.  Just i det ögonblicket tror jag att jag har "tvärdött" och kommit till himmelriket. Jag gör i alla fall ett desperat försök att resa mig från stolen och vacklar ut på ostadiga ben trots att jag är spik nykter för att möta skönheten och där fanns hon på riktigt, för säkerhets skull stryker jag hästen över mulen för att försäkra mig om detta var sant. Det var sant, jag både såg och kände att det var en riktig häst och först nu vågade jag titta  på flickan med dom vackra blå ögonen och visst hon bara fanns där mitt framför mig, 

Ganska snart infann sig dock den bistra verkligheten, i kölvattnet på uppenbarelsen kom en yngling släntrande, fan grannarspojken har skaffat sig flickvän och dom kom bara för att hälsa på. Jag är ändå nöjd med det jag har och dessutom lever jag fortfarande.  

Nu måste jag nog börja se upp till grannarspojken