När kärleken kom till byn.

Rubriken låter nästan som en såpatitel och vem vet, kanske det blir en långkörare så småningom. För att göra berättelsen begriplig för folk som inte bor i Björkvattsdalen är det nödvändigt att beskriva "Bjärkvattsmentaliteten" lite grann.

I media får man ibland läsa om storstadsproblemen där  någon legat död i sin lägenhet i flera månader utan att någon bryr sig, detta kan aldrig hända i Björkvattnet, även om vi pratar mera om varandra än med varandra håller vi  stenkoll så att inget otrevligt skall drabba byn. Det är förklaringen till varför det finns minst en kikare på fönsterbrädan i alla hus. troligen var det i Björkvattnet informationsbyrån mera känd som I.B. såg dagens ljus. Bevakningen sker diskret och det är därför kikarna används främst för att kolla  om det ryker ur grannens skorsten eller om lyset tänds på kvällen, självklart kollar man också om bilen har använts. Man kan lungt säga att livet i Björkvattnet känns tryggt, om jag släpper en fis på morgonen vet hela byn innan kvällen att jag åtminstone lever.

Omtanken om varandra kan tyvärr också bli påfrestande kompisar emellan, den senaste påfrestningen kom när en av byns "gammpojka" äntligen lyckades lura  hem en kvinna, oddsen var inte dom bästa, först "gammpojkens" brist på erfarenhet samt att kvinnan i fråga var bosatt långt bortom kikarnas räckvidd var osäkerheten stor på hur detta möte skulle sluta. Helgen blev en mardröm för kompisarna, av"gammpojken" inte ett livstecken, ingen rök i skorstenen, inga lysen som tändes eller släcktes, fönstren fördragna så kikarna blev värdelösa, bilarna översnöade och orörda. Några av kompisarna bultade nästan sönder dörren för att få ett livstecken men allt hopp verkade nu vara ute. Nu fick fantasin riktig fart, kompisarna var nu övertygade om att något allvarligt hade hänt, gammpojken var död han klarade helt enkelt inte kärlekens påfrestningar, hjärtat hade säkert stannat och där satt nu kvinnan helt chockad och apatisk över vad som hänt. Sent på söndagkväll fösvann plötsligt kvinnans bil från gården och "gammpojken" hörde av sig till sina kompisar. Och det bästa, hon lär komma tillbaka och "gammpojken" har blivit ung på nytt.   

 

3 kommentarer

  1. Solveig

    Hej !
    Men visst är det härligt med att man vet att det alltid finns någon som bryr sig,roligt att allt är sig likt.
    Fick ett nattligt telefon samtal från en bekant från Tärnaby som ville ”prata av sig ”, skönt att man inte är bortglömd tänkte jag.Men visst är det också så att det kan ibland blli lite jobbigt att veta att alla vet vad man har gjort eller inte gjort.
    Har funderat lite på att börja blogga själv i vk, kan ju finnas någon som vill läsa vad som händer med en tärnajänt uppe i norrbotten.

  2. Gunnar Andersson

    Fint skrivet !skulle kunna bli en romantsk komedi ..Lassgård som gammpojken, Helena bergström som den mystiska kvinnan och Wollter som den gamle kommunisten som ser och hör allt..va tror du premiär julen 2011?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.