En tonårsväns tankar.

Av , , 5 kommentarer 0

Nog har sommaren varit fylld med händelser, antagligen så mycket för jag har inte haft tiden att skriva här ngt.
Det finns numera massa minnen fyllda på min dator och jag kommer framledes att uppdatera min sida eftersom.

Denna gång kommer jag att lägga ut lite tankar som en tonårsvän har skrivit och gett till mig. Hon ville även att jag skulle dela med mig av dom till er läsare. Den här tjejen står mig nära. Tragiskt är att hon haft en del bekymmer under sin uppväxt. Många kommer nog att känna igen hennes tankar, finns mycket som även speglar mig själv där också. Hon har skrivit mycket och fyllt många anteckningsblock. Jag kommer på min sida att lägga ut hennes anteckningar då hon så gärna vill det.

Till sist hoppas jag ni alla haft en lika bra och händelserik sommar som jag och de mina haft..

Cruis on vänner….. //Big Papa

Min tonårsväns första anteckningar på min blogg.

’Livet är ingen dans på rosor. Livet är som en berg och dalbana, upp och ner.

Vissa har mer lycka än andra, det är nog bara så. Det finns så mycket att ge och ta. Ibland tar man fel beslut, men det känns ju bra just då. Man får ångra mycket i sitt liv och vissa saker kan man bara älska.

Under mina år som sk "alkoholist" trodde jag att jag levde i ett liv som var underbart. Det är så fruktansvärt tråkigt att tänka tillbaka på allt som hänt under åren. Om man bara kunde vrida tillbaka tiden och få göra allt ogjort. Alla onödiga bråk som uppstått p.g.a. av mitt drickande.

Nu när man börjat tänka om på livet känns det som en helt ny upplevelse. Om jag ska vara ärlig mot mig själv och alla andra vet jag egentligen inte vad livet är. Jag har aldrig fått uppleva det "riktiga" livet utanför den sk glasbubbla man lever i som "alkoholist". Glasbubblan lyckas alltid gå sönder. Jobbigt som fan, men nu när jag tänker efter är det nog det bästa som skulle kunna hända mig ändå.

Jag har varit så förbannad på allt tjat och gnäll om mig och mitt liv. Men nu kan jag nästan hoppa av glädje och försöka för en gångs skull att vara stolt över mig själv och tänka positivt på livet. Man har sina konstiga tankar men dom lyckas nog också försvinna så småningom.

Folk säger att det finns så mycket att leva för, men jag har aldrig vetat vad. Men en sak är då säker att jag ska bli den person jag en gång i tiden var, den person som kunde skratta av ren lycka och inte ifrån det svarta hålet inom mig.

Är så otroligt glad att jag ändå sitter här idag. Vem vet vad som kunde ha hänt alla ggr man festat och tagit massa annat skit? Jag kunde lika gärna ha legat under jorden för länge sen. Är det så livet ska vara? Alla som man sårat, som med all sin kraft kämpat för mig. Att dom idag står kvar är helt otroligt!

Men en sak är ju väldigt uppenbart man är inte den vän man brukade vara när man satt med burken i handen. Nu är man ingen, en svikare enligt vissa.. Men det funkar inte längre, nu har jag öppnat ögonen för livet här på jorden. Och det ska jag kämpa för. Nu vet man vilka som älskar en för den person man är och inte för allt som det en gång i tiden var kul.

Det känns som om man mognar mer och mer för varje dag, minut, sekund som går. Äntligen kan jag titta mig själv i spegeln och säga hejdå till det gamla och vara glad över att jag kunde vara så stark och ta detta beslut. Nu är det nya jag, på väg till det nya som jag vet kommer bli det underbara.

Det bästa beslut jag någonsin tagit!

Så känns det iaf idag’

//Lilla MY