Om jag någonsin (läs förra blogginlägget) hamnar i ett privat vinstdrivande företag där oegentligheter förekommer, t.ex. stöld från anställda, så lovar jag att göra allt för att dels via facket vidta åtgärder såväl som att exponera företagsägarna/ägaren offentligt för att allmänheten ska få reda på vad som pågår.
Detta även om det skulle innebära att jag hamnar på gatan och blir hemlös. DET är ett löfte!
Jag blir allergisk när jag på facebook läser käcka utrop som: ”det är inte hur man har det utan hur man tar det”. På många sätt är liknande utrop ett symptom på den tid vi lever i, där det, enligt diverse borgerliga ideologier inte finns några strukturer som låser in eller begränsar individen, och där endast individen själv skapar sin sanning. Ett liberalt postmodernistiskt borgerligt dravel är vad det är. Förtryckande strukturer som arbetslöshet och fattigdom existerar. Dessa går att mäta empiriskt och vad viktigare är, de går att förändra.
En person som blivit utförsäkrad trots att hen/hon/han fortfarande är sjuk, och lever på fattigdomsgränsen blir inte hjälpt av diverse käcka hejjarop. Här finns strukturer som måste krossas och förändras i grunden. Vad som skulle hjälpa personen är t.ex. medborgarlön, det är dock en annan diskussion. Men förändring åstadkoms inte genom att jag på individnivå gillar läget, eller för den delen sopsorterar i tron på att det förändrar världen. Sann förändring nås genom kollektiv handling, ideologiska erkännanden av förtryckande strukturer och påföljande beslut som krossar strukturerna.
Därmed inte sagt att all hjälp till självhjälp är av ondo. Personer som psykiskt mår dåligt av olika anledningar måste så klart få hjälp att bearbeta sådant på individnivå. Men det är inte sådan hjälp jag ratar, utan istället just de käcka mottona på facebook och i annan media (artiklar om hur en ska jobba med sig själv) som innebär att en egentligen inte kan göra något åt världen runtomkring, utan bara har att gilla läget. Och eftersom världen inte kan förändras (och en bör heller inte försöka enligt borgerlig ideologi) så får en jobba med sig själv istället.
Det tål att sägas igen: vi går från ett kollektivt välfärdssamhälle till en extrem individkultur där varje människa blir en ö i ett hav av egoism, där varje konsekvens av vad som sker i individers liv härleds till skyll-dig-själv-syndromet. Alliansen och dess anhängare förnekar i sten att förtryckande strukturer kan finnas i ett samhälle, och således blir allt som sker individens eget fel. Vi kan gemensamt få till en förändring, och det första steget är valdagen i september, då vi förhoppningsvis utförsäkrar alliansen.
Visita med Maud Olofsson i spetsen gapar högt om ”dubbelstöten” men inte ett ljud hörs när arbetare i Sverige år 2014 arbetar, nej, slavar, för 1300kr/månad. Men arbetsrätt och arbetsvillkor har aldrig varit alliansens eller dess anhängares starka sida. För dem är det vackrare när entreprenörer ”tjänar pengar”, oavsett hur.
Företag som har slavar borde konfiskeras och tillgångarna delas ut till de anställda. Ägarna ska självfallet inget ha. Ett första steg mot schyssta villkor för alla som arbetar i landet är att sparka ut alliansregeringen på huvudena i valet i september. Vi är många som är less på högerpacket nu. Det vulgära uttrycket packet är för att demonstrera hur ilskna vi är, och vi är många som förhoppningsvis röstar rött i september.
Vinstdrift i vård och skola är en självmotsägelse. Vård och skola är en service till samhällsmedborgarna/sammanhållande kitt så att de sedan kan verka i vinstdrivande verksamheter.
Vård och skola är reproduktiva krafter som syftar till att samhället hålls ihop och att medborgarna sedan med kraft och kunskap kan verka inom de vinstdrivande delarna.
Effektiv verksamhet kan bedrivas utan vinst som drivkraft. Det senare försämrar alltid kvaliteten. Se till att med kraft rösta ut de krafter som vill ha mer av ”fri” marknad, på valdagen i september! Marknaden tar inget samhällsansvar, har aldrig gjort och kommer aldrig göra.
Jag läser också om hur det finns arbetsköpare (arbetsgivare) som satt i system att låta gratisarbetande s.k. provanställningar avlösa varandra. Något jag utgår från utlöser applåder från högeranhängare, och en vanmäktig ilska hos oss andra.
Om arbetsköpare inte tänker skänka bort sina produkter ska arbetare heller inte tvingas att skänka bort sitt arbete. Arbetsköpare förresten? – arbetstjuvar – blir ett lämpligare epitet på dessa rövare av gratisarbete – som de sedan får 100% i vinst för när tjuven säljer ”sin” produkt. Notera citattecknen runt ordet sin….ty varor som säljs med gratisarbete i botten är stöldgods.
Vi måste lagstifta bort otyget gratis provjobb. Vi kan börja med att kasta ut högern på gatan i årets val, det är en god början!
Denna varma sommardag sitter jag och läser en politisk ledarkrönika i Aftonbladet om hur vi aldrig fått så många nya bostäder, eller rättare sagt, bostadsrätter. Borgerliga argument brukar ju högljutt basuneras ut om hur arbetslösa minsann ska tvingas flytta dit jobben finns – eller bli av med ersättningen (om de har någon).
Samtidigt byggs alltså för få hyresrätter, och de som byggs har ingen råd med (för det finns ingen politisk vilja till subventioner av bostadsbyggande). Samtidigt förväntar sig borgerliga anhängare att alla ska ta lån för sin bostad. För det första får inte alla lån, just för att de inte har jobb. Capisce, kära högeranhängare? För det andra är det svårt att få jobb om man inte har bostad. Ett klassiskt moment 22, som intet nytt är, men som högerdebattörer fortfarande vägrar kännas vid. Men alla kan ju köpa sin bostad, kära högervänner?
Rätten till bostad har under högern förvandlats till ett äckligt begrepp – ”bostadskarriär”. Låt oss skicka iväg högern på en ny bostadskarriär under valdagen i september. Vi måste se till att de förlorar sin besittningsrätt över regeringsmakten.
Visita, arbetsköparnas (arbetsgivarna med borgerlig terminologi) organisation för restaurangbranschen m.fl. går ut och propagerar för att rödgrönt regeringsskifte kommer att innebära dyrare anställningar. Att den sänkta arbetsgivaravgiften främst gått rakt ner i fickorna på företagsägarna och gett väldigt få jobb är ingen hemlighet. Det är en sak.
Den andra sidan av saken är att företagsägarorganisationer inte ska gå ut med propaganda, med mindre än att de accepterar att anställda i deras företag, på betald arbetstid, propagerar för rödgrönt regeringsskifte. Har de inte tänkt acceptera det så ska de hålla klaffen på ren svenska. För vad arbetarna i Sverige behöver är en rödgrön regering, i kombination med ökat fackligt inflytande. Rösta in rödgrönt i årets val!
Alliansen lyckas förändra både språk och tänkesätt. Verbet utförsäkra fanns knappast före alliansens tid och regim. Nu håller man sakta på att få folk att acceptera idén att den som är sjuk egentligen bara är lat.
Högeranhängare och politiker på den sidan stängslet lyckas t.ex. aldrig förklara varför långtidssjuka ska utförsäkras och leva på försörjningsstöd. Det måste vara något kvasireligiöst tankegods om att den som inte arbetar ska lida, som fått fotfäste på högersidan. Eller fått och fått, den tankemodellen har väl alltid funnits på den sidan blockgränsen.
Sen hör man ofta att sossarna minsann var på väg att försämra sjukförsäkringen. Ja, de var på väg att börja med det. Sedan har alliansen haft makten i åtta år och skickar människor på löpande band till socialtjänsten.
Det går inte att begripa varför långtidssjuka inte skulle få uppbära sjukförsäkring till den dag de är friska. Att ha sjukförsäkring och samtidigt t.ex. göra arbetsprövning finns det inget motsägelsefullt i. Och inbitna högeranhängare lyckas aldrig ge ett tillfredsställande svar till varför sjuka inte ska ha sjukförsäkring till dess de är friska.
Den enda anledningen måste vara kvasireligiösa ruttna tankar om hur den som inte arbetar minsann inte ska äta. Låt oss sparka ut högern på gatan i valet i år! Låt dem istället leva på försörjningsstöd, ty deras förtroende är (förhoppningsvis) förbrukat hos det svenska folket.
Jag har vid ett flertal tillfällen hävdat, både för att jag personligen har kopplingar, men också av vad jag läst, att det finns människor som inte alla dagar kan äta sig mätta. Utförsäkrade, fortfarande sjuka, men utan ersättning, riskerar de hunger och näringsbrist. 40-årige Johan tigger, och många, inte bara sjuka, har väldigt få rättigheter. Fas 3-”arbetare” till exempel, vilka företag inte drar sig för att hänsynslöst utnyttja och dessutom få bidrag för, är i princip rättslösa.
Den människosyn som råder i landet är högeranhängares och tillika politikers. Vanligt folk får lida för deras vansinniga tankar om att människor som är sjuka och arbetslösa ska fara illa. Låt oss med stor ilska och passion kasta ut dessa partier i årets val! Låt oss sparka ut dem på gatan där de hör hemma! Utförsäkring och FAS 3 vore den rätta medicinen, då skulle det nog bli annat ljud i skällan.
Det är alls icke förvånande att högerpolitiker och anhängare vill begränsa strejkrätten. Mer överraskande är deras hårdnackade vägran att inse hur inskränkta rättigheter kommer att drabba hela samhället, i form av vilda strejker, konflikter m.m. Och rätteligen så att dessa konflikter skulle inträffa.
Varje steg som tas för att inskränka rättigheterna för flertalet respektive utöka fåtalets privilegier kommer att på sikt leda till kapitalismens död. Det är väl det som är det paradoxala med kapitalismen, att den hela tiden strävar mot att förgöra sig själv. En helt frisläppt och otyglad kapitalism skulle innebära stora och våldsamma samhällsomvälvningar, något som kapitalismens anhängare till varje pris vill undvika.
Det är, i ljuset av detta, faktiskt anmärkningsvärt att högeranhängare och politiker inte vill inse att det måste finnas en balans i ett samhälle för att vågskålen inte ska tippa över i missnöje, konflikter och kanske på sikt omdaning av samhället.
Senaste kommentarerna