Ekergårds fisk och grönt

Etikett: solar food

James Bond och fiskfoder

Av , , Bli först att kommentera 0

Jo jag tänker mig jag skulle få mer läsare om jag skrev om underhållning. Så låt mig skriva om James Bond och utse “the face of klorakne”. Klorakne är den akne som förekommer efter förgiftning med dioxin. Det brukade vara förknippat med den ukrainska presidentkandidaten Viktor Jusjtjenko som fick symtomet efter att ryssarna förgiftat honom med dioxin. [Ett litet tillägg i efterhand, alla förstår väl att när jag skriver ”ryssarna” menar jag inte att ryssar i allmänhet är skyldiga. Utan att misstankarna är starka mot delar av den ryska staten.] Saken är bara den att det var år 2004. Så länge sedan. Nu är det Rami Malek som skurk i James Bond-filmen No time to die, som är ansiktet för klor-akne. Jepp, skurken i filmen ser ut som han gör p.g.a. dioxinförgiftning.

Vad har detta med fiskfoder att göra? De råkar vara så att bakterieren Cupriavidus necator har (minst) två fantastiska egenskaper. Dels kan den bryta ner dioxiner. Dels, har den en egenskap som gör att det det finska företaget Solarfood använder den som källa till djurfoder. Jag tänker mig att företagets produkt kan användas som fiskfoder. Men innan jag skriver mer om Solarfood måste jag klargöra en grej. Ja dessa bakterier kan bryta ner dioxiner. Det betyder inte det är fritt fram att släppa ut dioxiner. Det finns bakterier som kan bryta ner plast. Det betyder förhoppningsvis inte att du kastar plastpåsar i Kvarken. Och dioxiner är så mycket värre än vad plast är. Förgiftning ger mycket värre syndrom än bara klorakne.

Vad solarfood gör är att de odlar denna C. necator (som enligt wikipedia förresten är samma bakterier som i min tio år gamla kurslitteratur heter Ralstonia eutropha.) De odlar bakterier och processar den till djurfoder. Poängen är att bakterien kan utvinna energi ur vätgas och därmed kan metabolisera vätgas framställd från vatten med el från solceller (Solar food).

Vad jag vill lägga till är att vissa arter som föds upp inom vattenbruk kan äta bakterier direkt. Exempel är dels fisken tilapia och dels jätteräkor. Lysekils-baserade Vegafish föder upp jätteräkor som får en del av sin näring från bakterier. (Tekniken heter “Bioflock” och beskrivs bla på företagets hemsida.) Med andra ord. Funderar jag om fiskar och jätteräkor kan äta bakterien C. necator direkt utan förädling? Då hade det varit möjligt för vem som helst att odla upp bakterien och komplettera fodret till fisk med bakterierna.

Min skiss. Och kom ihåg att jag började detta inlägg för att jag hoppades få läsare genom att skriva om underhållning.

Hur långt vill vi gå för att förhindra pandemier, sci-fi lösningar

Av , , Bli först att kommentera 2

“Just nu är vi i en era som värderar sådant som uppfattas som autentiskt och naturligt. För femtio år sedan var det tvärt om, då var saker som var helt skapade av människor det mest intressanta. Jag är säker på att pendeln kommer att svänga tillbaka igen förr eller senare.”

Susan Clayton, professor i psykologi, som återgiven i Torill Kornfeldts Mammutens återkomst (2016)

“Denna mycket korta saga, som säger nästan allt om livets skörhet och dödens ogenomträngliga smärta, påminner oss om att tingen varar något längre än livet men är också förutbestämda att försvinna och att det inför dödens smärta är ganska meningslöst att föredra det autentiska framför det konstgjorda.”

Claudio Magis, Donau (1986)

Nu när vi är inne i en tid som värderar det naturliga hoppas många att covid-19-pandemin ska leda till ett mer ”naturligt” liv. Här tänker jag istället uppmärksamma två metoder för att förhindra pandemier, som är långt från vad de flesta skulle beskriva som naturliga. Två spektakulära lösningar, som knappast kan vara aktuella inom den närmsta tiden och som skrämmer oss som är uppfostrade i att se det naturliga som gott. Jag kan börja med den mest extrema iden jag läst om, nämligen att skriva om vårt maskineri för proteintillverkning. Grundläggande om DNA. DNA är kodat i fyra kvävebaser: ATCG. Dessa kvävebaser sitter efter varandra i en lång kedja. Tre kvävebaser bildar ett kodon. Varje kodon motsvarar en aminosyra, aminosyror som i sin tur bildar proteiner.

Virus kapar ju detta system och använder det för att tillverka nya virus. Vi skulle kunna göra om maskineriet så att ett kodon motsvarar en annan aminosyra. Konkret exempel, i allt levnad (biologi är biologi, allt kan hända i naturen, möjligtvis finns undantag hos bakterier) kodar sekvensen AAA för aminosyran lysin. I detta exempel kan vi ändrade så att kvävebaserna AAA kodar för aminosyran argenin. Varpå viruset inte längre skulle kunna använda våra celler till att kopiera sig själv, det använder fel kod. (”Livet hittar ett sätt”, förr eller senare skulle virus överlista återgärden, men då är det bara att göra om det hela från börja, göra en ny ändring i maskineriet.)

Det andra exemplet är följande. Något som ökar risken för att nya infektionssjukdomar ska hoppa från djur till människor är avskogning och habitat-förstörelse. Avskogning drivs av jordbruk, skogar huggs ned för åkermark, för en växande befolkning. Det påpekas ofta att djuruppfödning är ineffektiv markanvändning. Att djur tar upp mycket mera mark för att producera näring än vad växter gör. Så ju mindre animaliska produkter i vår diet, desto mindre markanvändning, desto mindre habitatförstörelse för djur som skulle kunna sprida sina sjukdomar till oss. Det riktigt spektakulära är något som sällan uppmärksam, nämligen att det finns en ineffektivt – faktiskt större ineffektivt – även i växter. Växter använder ~1% av all energi från solljus. Jag har varit inne på ämnet tidigare, när jag skrivit om Freeman Dysons (naivt?) teknikoptimistiska artikel Our biotech future (2007) och om det finska företaget Solar food. I båda de fallen diskuteras möjligheten att så att säga använda kisel istället för fotosyntes. Solceller använder ~20% av solenergin, klart högre än fotosyntes. Vi skulle i teorin kunna odla mat på en mycket mindre yta och därmed spara naturområden som annars skulle odlas upp. Indirekt skulle det alltså minska risken för pandemier eftersom det minskar kontakten mellan människor och vilda djur.