Etikett: Psykisk ohälsa

1,7 miljoner svenskar använder psykmediciner

Av , , 4 kommentarer 11

Kampanjen med den ”psykiska ohälsan” har gjort så att minst 20 procent av den vuxna befolkningen tar potentiellt beroendeframkallande, våldsframkallande och personlighetsförändrande psykofarmaka i form av sömnmedel, antidepressiva, lugnande och ADHD-amfetamin. Och inga blir bra, det blir bara värre.

Skrämmande siffror. Enligt specifika siffror från Socialstyrelsen så hämtade 1 733 136 personer ut psykofarmaka förra året.
Det är 17 procent av den totala befolkningen, över 20 procent av den vuxna. Och det ökar varje år. 2020 var det 1 653 859 personer. En ökning med närmare 80 000 på två år. Långt över en miljon använder antidepressiva, mest kvinnor.

Medan utförskrivningen av psykmediciner stagnerat bland äldre så har den stora, närmast explosiva, ökningen skett bland barn och ungdomar. Användningen av antidepressiva bland unga kvinnor slår rekord år efter år – medan den minskar i våra grannländer. Statistik från toxikologiska undersökningar visar att självmord bland unga kvinnor ökar katastrofalt i samband med antidepressiva.

Men även om den stagnerat hos äldre så är förskrivningen skrämmande hög. Vi vet att antidepressiva medel ökar fallrisken med 60 procent – och fall är just den vanligaste utlösande dödsorsaken för äldre.

Var tionde åldring över 75 år får 10 mediciner eller mer. Vissa fick 30 mediciner, vilket närmast får ses som orimligt.

Vi måste arbeta mer förebyggande för att ta hand om varandra och det individualistiska samhället vi lever i har verkligen sina brister. Den ofrivilliga ensamheten är boven till mycket. Det är faktiskt så att den ofrivilliga ensamhetens negativa effekter jämställs med cancer och andra svåra sjukdomar.

Rödgröna håller fast vid förlegade vårdstrukturer

Av , , Bli först att kommentera 5

Sedan många år har Västerbotten haft en av landets längsta köer till BUP. Barnen och deras familjer tvingas vänta ibland månader, till och med år, på utredningar och behandling. Särskilt allvarligt är det för dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn och unga måste få stöd tidigt, innan svårigheterna hunnit växa sig stora. Innan utbildning och framtidsplaner riskerar att spolieras. Skriver om detta tillsammans med kristdemokratiska kollegor, på debattsidor runtom i länet. 

Den psykiska ohälsan bland våra barn och unga har istället blivit allt mer påtaglig och kryper allt längre ner i åldrarna. Som det ser ut idag bollas barn och unga mellan många olika vårdinstanser. Vissa under kommunens regi, andra under regionens. Skolhälsovården inom kommunerna räcker sällan till. Primärvårdens psykiatri vittnar samtidigt om att man får ta ett tungt ansvar när BUP skickar tillbaka remisser.

Remisser studsar sedan mellan första linjens vård och slutenvården, samtidigt som de barn och unga som behöver hjälp lider och riskerar fara illa under de långa väntetiderna. Föräldrar vittnar om oro, ilska och uppgivenhet under processen. När hjälpen väl kommer är den väldigt uppskattad och vi vet att personalen arbetar med mycket hjärta och gör ovärderliga insatser dagligen.

Men det är tyvärr uppenbart att det inte fungerar när flera huvudmän delar på uppdraget, som sinsemellan är för dåligt koordinerade. Som det ser ut faller allt för många barn mellan stolarna. Vi kristdemokrater vill därför se en och samma ansvarig huvudman för hela barn- och ungdomshälsovården. Skolsköterska, skolläkare, kurator och skolpsykologer ska fortsatt finnas ute i verksamheterna men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal.

Vi vill även införa en elevhälsogaranti där barn och ungdomar ska kunna nå elevhälsan inom ett dygn. Därutöver ska inget barn tvingas vänta mer än 30 dagar på fördjupad utredning och behandling. Vi vill öppna upp för hälsoval inom BUP, där patienten/familjen ska kunna välja bland fler vårdgivare än enbart regionen. BRIS rapporterar att man haft sin svåraste sommar i år – nu bör de styrande i Region Västerbotten ta höjd för detta. Istället väljer de rödgröna att hålla fast vid förlegade vårdstrukturer.

Vi menar att människan måste sättas framför systemet. I Umeå kommun har vi motionerat om att för- och grundskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska få i uppdrag att införa elevhälsa online. Detta har gett väldigt goda resultat i Norrtälje, med att vända trenden med ökande psykisk ohälsa.

Lyckligtvis ser vi en efterlängtad bättring vad gäller antalet remisser sedan det nya kontaktcentret infördes i våras. Men det viktigaste är att de unga faktiskt får den utredning, och behandling de har rätt till. Kristdemokraterna vill vidareutveckla det nyöppnade kontaktcentret genom att införa en digital app, vilken gett gott resultat i Skåne där den underlättat kontakt och uppföljning över tid, även efter slutförd behandling.

Vi får inte glömma det stora ansvar våra ungdomar tagit under det senaste ett och ett halvt åren. Livet har inte blivit enklare med nedstängda skolor och inställda träningspass. När ett barn mår dåligt drabbas hela familjen. Men särskilt för den som redan hade det svårt i en otrygg hemmiljö har tiden sedan ifjol våras varit tufft. Barn och ungas växande psykiska ohälsa måste bekämpas. KD är rösten för en barn- och ungdomshälsovård att lita på.

 

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare Region Västerbotten

Veronica Kerr (KD), gruppledare i Umeå kommun samt vice ordförande i patientnämnden

Betty-Ann Nilsson (KD), ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden

Per Boström (KD), gruppledare i Skellefteå kommun

Psykiatrisatsningen

Av , , 4 kommentarer 10

Tillsammans med Göran Hägglund har jag i dagens VK en debattartikel om psykiatrin. Lägger också in den här.

_____________________________________________

Psykisk ohälsa har blivit ett omfattande samhällsproblem, särskilt bland yngre. Allt fler av dem har svårt att hantera vardagen på grund av stress och huvudvärk, ångest och sömnbesvär. Här i Västerbotten är vi inget undantag. En del barn som mår dåligt har inte heller en fungerande familj att få stöd av. Då kan sommaren bli extra ångestfylld när dessa barn inte har samma tillgång till hjälp och stöd från skolan.

Fler äter antidepressiv medicin nu än någon gång tidigare. Antalet barn och unga som försöker ta sitt liv ökar. Det är dags att se frågan ur ett helhetsperspektiv.

  1. Öka tempot i psykiatrisatsningen.

Under perioden 2012-2016 satsar Alliansen cirka 870 miljoner kronor per år mot psykisk ohälsa. Det är en fortsättning på den stora psykiatrisatsningen om 3,7 miljarder kronor som redan genomförts under ledning av Kristdemokraterna. För oss är det självklart att prioritera barn och unga som är i riskzonen.

Regeringen kommer tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att de närmaste åren fokusera arbetet med den psykiska hälsan. Vi vill både förebygga problemen och förbättra vården och omsorgen för dem som redan har drabbats.

Samarbetet regeringen-SKL pågår sedan tidigare och har redan lett till flera förbättringar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat. Vårdpersonalens kompetens har höjts. Nya metoder har införts för att förebygga psykisk ohälsa. Men en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL ska skynda på utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Landstinget måste ta sitt fulla ansvar över psykiatrin. Det är inte acceptabelt att man ska få vänta på vård inom psykiatrins område, och särskilt illa är det när man som barn får vänta alltför länge innan man ges samtalskontakt via BUP.

2. Uppvärdera familjen.

Visst vet vi att det finns familjer som inte fungerar. Men lösningen är inte att prioritera ned eller rentav dödförklara familjen, som det ibland låter från socialistiskt och liberalt håll. I stället borde vi lägga energin på att ge familjer bättre chanser att växa sig livskraftiga. Vi ser ett tydligt samband mellan välfungerande familjer och välmående barn och ungdomar.

Kristdemokraternas nya familjepolitik tar ut färdriktningen. Den lägger ner statens pekpinnar och stärker rösten för dem som i rimlighetens namn själva ska fatta de nära besluten – familjemedlemmarna. Vi väljer vardagsmakt framför politisk detaljstyrning.

Dagens ekonomiska trygghetssystem har blivit omodernt och stelbent. Det erbjuder inte tillräckligt stöd för dem med lägst inkomster. Vi vill bygga ut föräldraförsäkringen med ytterligare 30 dagar och ge föräldrar möjlighet att vara tjänstlediga på heltid fram till barnets treårsdag. Vi vill slopa de tvingande pappamånaderna. Vi föreslår också en höjning av grundnivån i föräldraförsäkringen från 180 till 250 kronor per dag för de familjer som har lägst inkomster.

Föräldrar ska avgöra vad som är bäst för deras barn – inte politiker.

3. Stärk det civila samhället.

För en del barn och unga är frånvaron av vuxna ständigt närvarande. I de fall då familjens förebilder abdikerar, så spelar ledare hos ornitologerna, kyrkan eller friidrottsklubben ofta en avgörande roll. Det barn som annars i stor utsträckning fått klara sig själv får där stöd av vuxna ledare och jämnåriga vänner. Sverige har ett närmast unikt starkt föreningsliv. Vi kristdemokrater vill stärka föreningslivet ytterligare. Under vår tid i regeringen har vi drivit igenom avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar. Sverige var länge ett av få EU-länder som saknade den möjligheten. Vi vill att avdragsrätten utvidgas ytterligare.

Vården och de nära gemenskaperna kan tillsammans rulla tillbaka den våg av psykisk ohälsa som idag sköljer över våra barn och unga. Men för att komma tillrätta med problemen krävs att vi bekämpar dem på bred front.

Göran Hägglund (kd)

Socialminister och partiledare för Kristdemokraterna

Hans-Inge Smetana (kd)

Kommun, regionpolitiker och ombudsman Kristdemokraterna

 

870 miljoner!

Av , , 2 kommentarer 6

Socialminister Göran Hägglund och regeringen har, i överenskommelse med SKL, beslut om förnyad och ytterligare satsning för personer med psykisk ohälsa.

Citat från Göran Hägglund veckobrev igår!
 
En av fyra svenskar drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa. För många är det övergående, men för andra utvecklas problemen till livslånga följeslagare. Den psykiska ohälsan är dessutom fortfarande ofta belagd med skam, vilket gör att många anser sig behöva dölja problemen för sin omgivning. Därmed förblir många psykiska åkommor olösta, helt i onödan.
 
Därför satsar regeringen nu 870 miljoner kronor per år under perioden 2012-2016 för att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vård och omsorg för dem som redan drabbats. Det är en fortsättning på den stora psykiatrisatsningen, där regeringen sedan den tillträdde har skjutit till 3,7 miljarder kronor.
 
En viktig del av den kommande insatsen är en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som sluts i dag. Regeringen och SKL har under de senaste fem åren tillsammans arbetat för att förbättra vården för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat. Kompetenssatsningar har gjorts på vårdpersonalen. Nya metoder har införts för att förebygga ohälsa. Men vi är inte nöjda utan fortsätter vårt arbete för att ytterligare höja kvalitén på vård och omsorg för dem som har drabbats av psykisk ohälsa.
 
Syftet med dagens överenskommelse är att stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Strategin inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård- och stödinsatser som samtidigt är mer anpassade till individens behov. Jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av ny teknik är också viktiga punkter i överenskommelsens åtgärdsprogram.