_____________________________________________________________

Här följer åtgärd nr 3 – för att förebygga skräckscenariot att stå med ett underskott på 7,5-10,0 miljarder kr i underskott 2028: Det handlar om att inse att vardagsverksamheter måste gå före skrytprojekt.

Vi kommer att nämna ytterligare exempel på att vardagsverksamheter måste gå före skrytprojekt i nästa blogg. I detta blogginlägg påminner vi om de, vid det här laget, klassiska exemplen Kulturväven och Äventyrsbadet. I nästa del varnar vi för kostnaden som en onödigt dyr färja mellan Umeå och Vasa kommer att medföra.

Men tillbaka till ”Väven” och ”Navet”.

De två senaste mandatperioderna, åren 2010-2018, har det skett en våldsam satsning på olika skrytprojekt i centrala Umeå. De två dyraste skrytprojekten blev kulturhuset Väven och äventyrsbadet Navet.

A. ”Kulturväven” vid kajen borde aldrig ha byggts.
Stadsbibliotekets gamla läge var perfekt. Huset var byggt så att dess yta kunde ha ökats med hela 50 % vid behov!. Detta verkar Lennart Holmlund ha glömt bort. Eller så har han aldrig känt till detta. Stadsbiblioteket kunde sedan ha byggts ihop med Folkets hus för samordning av lokalerna i dessa båda byggnader. Lägg sedan till närheten både till biograf Royal (också vid Vasaplan, där Folkets bio kunde ha inrymts) och till Norrlandsoperan.

Alla som vill se sanningen kan se den.
Centrala Umeå hade redan ett helt kulturkvarter – vid Vasaplan (”navet” för busstrafiken). Bygget av ”Väven” innebar att detta kulturkvarter sprängdes. Kulturväven kostade över en miljard (varav kommunens andel blev hälften). En mycket dyr satsning – en satsningen som överhuvudtaget inte var nödvändig – utan som (trots sin gigantiska kostnad) försämrade situationen för stadsbiblioteket – vars behov utgjorde det ursprungliga motiv som angavs för att kulturväven var nödvändig.

B. Äventyrsbadet placerades på helt fel ställe.
Den ekonomiska kalkylen utgick ifrån 375 000 – 380 000 besökare / år. Annars skulle det ekonomiska underskottet bli ALLTFÖR stort. Med så många besök krävs bilburna besökare från när och fjärran – med ytterligare försämringar av centrala Umeås redan skadliga luft som följd.

Kostnaden för det s.k. navet blev 400 miljoner – cirka tre gånger dyrare än vad vissa andra kommuner kan bygga bad för. Men eländet slutar inte där. Eftersom antalet besökare inte alls har uppgått till 380 000 / år kommer bygget att bli ännu dyrare. Vattnet ”sinar” i detta bad om inte ytterligare skattemedel tillförs.

Även här kördes medborgarna i Umeå över.

Dessa två projekt – Väven och Navet – innebär att Umeå kommun har dragit på sig ca 100 miljoner kr / år i onödiga kostnader. Pengar som nu tas från bl a skola och äldreomsorg. Till detta kommer ett fulare centrum – med ytterligare försämrad luft!
Lägg sedan till detta de 300-400 miljonerna som förloras varje år genom att den kommungemensamma förvaltningen plockas bort.

Hur är det möjligt att fatta så många undermåliga, nästan katastrofalt dåliga, beslut på så kort tid? Svaret är att det råder ett demokratiskt underskott inom Umeå kommun. Sådana katastrofala beslut hade knappast varit möjligt om det funnits mer av personal- och medborgarinflytande inom Umeå kommuns verksamheter.

Det behövs ett ökat personal- och medborgarinflytande

Satsningarna på skrytprojekten har satt en väsentlig fråga på dagordningen: Hur mycket ska politikerna och direktörerna i Stadshuset bestämma i förhållande till de kommunanställda och medborgarna?

Vi har hittills talat om de dyra skrytbyggena i centrala Umeå. Låt oss nu se på hur kommunen agerar i förhållande till sina anställda och hyresgäster. Vi tänker på införandet av heltidsmodellen och på försäljningen av AB Bostadens hyresrätter.

1. Det är något i grunden positivt att få ett erbjudande att jobba heltid och kunna leva på sin lön-
om man vill och orkar. Men det sätt på vilket bossarna (politiker såväl som tjänstemän) ursprungligen lade fram den nya heltidsmodellen innebar att de förvandlade något positivt till ett hot. De anställda ställdes inför valet ”skriv på inom fem arbetsdagar eller riskera uppsägning p g a arbetsbrist”.

Detta visar på en brist på respekt för personalen och även en bristande vilja att behålla densamma.

2. Ett annat exempel på etablissemangets arrogans är utförsäljningen av AB Bostadens hyresrätter.
Allianspartierna har föreslagit att en tredjedel av lägenheterna ska säljas ut. Många uppfattade därför Socialdemokraternas uttalande före valet 2014, mot en utförsäljning, som en garant för att så inte skulle ske. När utförsäljningen plötsligt kom, utan föregående debatt, uppfattades den som en ”kupp” av många. Stor oro har uppstått för nya utförsäljningar. Många känner sig svikna av S.

Allt kan naturligtvis behöva omprövas.
Men S borde öppet ha fört ut sin nya uppfattning, och skälen till denna, redan i mars 2017. En utförsäljning av 1601 hyresrätter berör nämligen alla. Hyresgästerna och Bostadens anställda berörs på ett direkt sätt. Men en utförsäljning av kommunala lägenheter är en principfråga – och berör därför också alla andra i kommunen. Vi i Arbetarpartiet är kritiska mot hur utförsäljningen gick till. Vi uttalar oss inte här om det rent affärsmässiga när det gäller utförsäljningen.

Däremot anser vi att utförsäljningen understryker den arrogans som präglar etablissemanget i kommunen. Den arrogans som alltför ofta ger utslag i form av ett demokratiskt underskott.

 _________________________________________________________

Arbetarpartiet utgör en kunnig och orädd opposition som bekämpar skrytprojekt och vill skapa personal- och medborgarmakt i Umeå. Våra motståndare inom S, M, C och V har infört en tre-procentsspärr för att hindra oss från att återväljas till kommunfullmäktige. Hjälp oss därför att få 10 %  av rösterna – så att vi kan fortsätta att utmana de etablerade.

_____________________________________________________________

Här följer åtgärd nr 2 för att förebygga skräckscenariot med ett budgetunderskott på mellan 7,5 – 10,0 miljarder kr.
Det handlar om att bevara den kommungemensamma förvaltningen.

”Styrkan från golvet” har sin motsvarighet inom tjänsteorganisationen.
En god ledning som strävar efter bra personalpolitik skapar stark uppslutning kring behovet att minska budgetgapet. Med detta övergripande mål stadigt förankrat blir det lättare att få alla att dra åt samma håll och skapa delaktighet, samverkan, flexibilitet samt rensa ut dubbelarbete (luft) ur verksamhet och organisation och ersätta individuellt revirtänkande med en gemensam helhetssyn.

En uppslutning kring behovet att minska budgetgapet kommer också att bidra till att öka resurserna till bl a förskola, skola och omsorger.

Året 2009 beslöts att Umeå kommun skulle omorganiseras. Tolv förvaltningar skulle ersättas av en enda kommungemensam förvaltning. Arbetet med att skapa denna sjösattes år 2010. Efter ett antal år som präglats av oundvikliga inkörningssvårigheter har den gemensamma förvaltningen börjat fungera allt bättre. Tanken var att den skulle spara in 100 miljoner/år i form av uteblivna kostnadsökningar. Detta har uppnåtts flera gånger om.

I samband med budgetupptakten i februari i år kunde dåvarande ekonomidirektör Susanne Aidanpää rapportera att vinsten med den nya kommungemensamma förvaltningen – jämförd med prognosen för den tidigare organisationen bestående av tolv separata förvaltningar – uppgick till 210 miljoner i form av uteblivna kostnadsökningar. Men inte nog med detta. Susanne Aidanpää kunde också rapportera följande: ”Umeå kommun [har] dessutom gjort ökade satsningar på kollektivtrafik, kultur, fritid, näringsliv mm med mer än 200 miljoner kr/år inom befintlig budgetram.” Denna vinst har kommit bl a skola och omsorger till godo. Jag såg länge snett på den kommungemensamma förvaltningen. Men har man fel så har man. Och eftersom ingen, någonsin, har försökt ifrågasätta Aidanpääs siffror så gjorde inte jag det heller.

Betydelsen av de siffror som Aidanpää presenterade är att Umeå kommun tjänar mellan 300-400 miljoner per år, i uteblivna kostnadsökningar, på den kommungemensamma förvaltningen. Man måste ju vara ett riktigt politiskt stolpskott för att medvetet kasta bort 3-4 miljarder av umebornas skattepengar, under en tioårsperiod, för att inte behålla denna förvaltning.

Jag blir mörkrädd för hur Umeå kommun ska klara sig utan Susanne Aidanpää, Jonas Jonsson och Lennart Malm. Tre musketörer jag verkligen respekterar. 

Arbetarpartiets  uppfattning är denna: den kommungemensamma förvaltningen måste få längre tid på sig för att kunna utveckla sin fulla potential. Det har hela tiden funnits ett mer eller mindre aktivt motstånd från de som vägrar att acceptera att släppa sina inpinkade revir. Och det är inte förrän alla har lärt sig att acceptera att helheten går före det egna reviret, som den fulla vinsten med den nya förvaltningen kan utvärderas. Vi tror dessutom att vinsten kommer att öka ju större kommunen blir.

Konsultfirman som gjorde en utvärdering åt Umeå kommun, formulerade sig bl a på följande sätt rörande den kommungemensamma förvaltningen.

”PwC anser inte att kommunen bör gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar. Istället bör fokus läggas på att fokusera på ett antal förbättringar på kort och lång sikt i det fortsatta arbetet.”

Firman gav alltså stöd åt de som ville behålla den kommungemensamma förvaltningen. Till dessa hörde ”Team Aidanpää”. Med flera. Men inte partier som Moderaterna, Socialdemokraterna, V och MP, med flera.

Apropå det: Det var Anders Ågren (M) som inledde angreppet på den kommungemensamma förvaltningen. Snart stod hela Alliansen bakom. Vänsterpartiet anslöt sig! Denna oheliga koalition visade sig däremot vara villiga att slänga 300-400 miljoner per år i sjön. Eller i Umeälven. De heroiska Socialdemokraterna försvarade förvaltningen – i en hel vecka – innan de gav upp.

Med tanke på att kostnaderna överstiger intäkterna varje år var beslutet att skrota den kommungemensamma förvaltningen troligtvis det mest ansvarslösa beslut som överhuvud kunde ha tagits. Jag tror S:t Per förlåter mig om jag säger att det var så in i h-vete dumt.

Dessutom: Förutom den gigantiska ekonomiska förlusten på 3.4 miljarder är det nästan osannolikt ansvarslöst att nöta ut personalen i tjänsteorganisationen genom att kasta in dem i ännu en uttröttande omorganisation.

Herregud.

 _________________________________________________________

Arbetarpartiet utgör en kunnig och orädd opposition som bekämpar skrytprojekt och vill skapa personal- och medborgarmakt i Umeå. Våra motståndare inom S, M, C och V har infört en tre-procentsspärr för att hindra oss från att återväljas till kommunfullmäktige. Hjälp oss därför att få 10 %  av rösterna – så att vi kan fortsätta att utmana de etablerade.

_____________________________________________________________

Ingress
I en tidigare blogg har jag redovisat prognosen för stort underskottet beräknas bli fram till år 2028. Detta utifrån att kostnaderna beräknas öka snabbare än intäkterna, år för år, under tio-årsperioden 2019 – 2028.

Jag har också förklarat skälen till varför kostnaderna beräknas öka snabbare än intäkterna.

Jag har även visat hur skrämmande stort underskottet kommer att vara år 2028 om alla underskotten läggs samman, år för år, under de tio aktuella åren. Något som kommer att hända om inget av de idag dominerande partierna varken vågar erkänna att kostnaderna verkligen ökar snabbare än intäkterna, eller klarar av att lägga fram ett åtgärdsprogram för att förhindra att detta skräckscenario blir verklighet.

Det rör sig om den fruktansvärt stora och skräckinjagande summa på mellan 7,5 miljarder och 10,0 miljarder kronor.

Jag ska nu visa en väg framåt, både för kommunanställda och för umebor i övrigt, för att förhindra detta från att hända. Något parti måste ta detta ansvar.

I samband med budgetdebatten den 18 juni vägrade både de fyra partierna i Alliansen och Socialdemokraterna (med stödpartierna MP och V) att tala om det hotande underskottet på mellan 7,5 – 10,0 miljarder. De vägrade också att presentera något handlingsprogram för att förhindra detta underskott från att bli verklighet.

Metod.
Utgå ifrån behovet att stoppa underskottet 2028 från att bli verklighet – och se budgeten för 2019 som steg ett.

När vi i Arbetarpartiet lade fram vår budget för 2019 hade vi läget år 2028 i åtanke. För oss utgjorde budgeten för 2019 inte en ett-årsbudget. Vår budget för det kommande året ska ses som det första steget i en lång och krävande stege. Vår budget för år 2019 utgör alltså den första delen av en plan som syftar till att förebygga de underskott som annars kommer att slå sönder kommunens verksamheter.

Det vi nu kommer att presentera är ett antal åtgärder som tillsammans syftar till att minska klyftan mellan kostnader och intäkter – och därmed till att stänga krokodilens underskottsgap. Det handlar alltså om att förebygga det skräckscenario som övriga partier – exempelvis Socialdemokrater och Moderater, Centern och V – inte ens vågar tala om.

Den första åtgärden utgör dessutom även ett av våra viktigaste ideologiska mål i sig – att öka personalinflytandet.

Åtgärd 1: En miljard är inte alltid en miljard – en bra personalpolitik kan förändra förutsättningarna

Arbetarpartiet är övertygat om den positiva kraft som finns i ”styrkan från golvet”. Om denna styrka används rätt kommer varje arbetad timme att innebära mer – mer produktion, mer trivsel, större trygghet och mindre sjukfrånvaro. Detta gäller både för anställda och för elever, äldre och övriga umebor. ”Styrkan från golvet” gör att vi starkt betonar behovet av att öka personalinflytandet. Alltför ofta handlar debatten i och utanför kommunfullmäktige om huruvida verksamheterna ska toppstyras av politiker (S+V) eller om en större andel av verksamheterna ska utföras av privata huvudmän (allianspartierna). Arbetarpartiet intar här en tredje ståndpunkt.
Arbetarpartiet vill öka personalinflytandet!
Detta gäller både på golvet och längre upp i organisationen. En miljard är inte alltid en miljard – den kan både vara större eller mindre. En personalpolitik som tar vara på ”styrkan från golvet” kan få ut produktion i form av bl a utbildning, barn- och äldreomsorg som motsvarar insatta resurser för 1 250 miljoner!

Låt oss ta Äldrenämnden som exempel. Denna nämnd behöver i dagsläget ungefär resurser på en miljard årligen för att utföra sina uppgifter. Men om personalen ges ökat inflytande över personaltäthet, schemaläggning och arbetsmiljö – kort sagt ges större möjlighet att påverka sin arbetssituation – kommer motivation och trivsel att öka, sjuktal och personalomsättning att minska.

En personalpolitik som bygger på ökat personalinflytande, som släpper loss styrkan från golvet,
en sådan personalpolitik kan få en budget som innehåller resurser för en miljard att producera utbildning och äldreomsorg som om resurserna motsvarade en storlek på 1,25 miljarder!

Tyvärr gäller detsamma även i motsatt riktning.
En dålig personalpolitik, präglad av toppstyrning, riskerar att öka såväl sjukfrånvaro som personalomsättning, minska trivseln och motivationen. En förtryckande personalpolitik – ”management by fear” – riskerar att devalvera värdet av resurserna. Detta kan leda till att resurser som borde skapa produktion för en miljard endast ”producerar” omsorg eller utbildning som motsvarar resurser för 750 miljoner!

Insikten om att ”styrkan från golvet” måste tas tillvara genom en bättre personalpolitik, bland annat i form av ett ökat personalinflytande, utgör både en avgörande åtgärd i vårt program för att förebygga hotet från ett skräckscenario på ett samlat underskott på mellan 7,5 – 10,0 miljarder året 2028.

Det utgör samtidigt en av våra viktigaste ideologiska målsättningar i sig.

 _________________________________________________________

Arbetarpartiet utgör en kunnig och orädd opposition som bekämpar skrytprojekt och vill skapa personal- och medborgarmakt i Umeå. Våra motståndare inom S, M, C och V har infört en tre-procentsspärr för att hindra oss från att återväljas till kommunfullmäktige. Hjälp oss därför att få 10 %  av rösterna – så att vi kan fortsätta att utmana de etablerade.

_____________________________________________________________

Del.

Interpellationer och enkla frågor kommer inte längre att publiceras på Umeå kommuns hemsida.

Bakgrunden till denna ytterligare inskränkning av demokratin i Umeå kommun är de frågor som Arbetarpartiet och Vänsterpartiet har ställt med anledning av hur illa ekonomicheferna Aidanpää och Malm har blivit behandlade av en majoritet i ledningen för Umeå kommun.

Jag skrev min första blogg, och mina första frågor, till Hans Lindberg i april denna vår. Sedan dess har jag fortsatt att blogga och skriva frågor och interpellationer. Samtidigt har även Vänsterpartiet skrivit frågor och insändare. Både Arbetarpartiet och Vänsterpartiet är ytterst kritiska till hur Aidanpää har blivit behandlad.

Hon har nämligen blivit vedervärdigt behandlad.

För att kraftigt försvåra för umeborna från att ta del av frågorna från Arbetarpartiet och Vänsterpartiet har nu en majoritet av kommunfullmäktiges ledning – främst Socialdemokraterna och Moderaterna förstärkta med Centerpartiet – beslutat att interpellationer och enkla frågor inte längre ska publiceras automatiskt på Umeå kommuns hemsida – som förr.

Den officiella förklaringen till detta är att ”det förekommit interpellationer och frågor vars innehåll kan definieras som förtal av enskilda personer eller hets mot folkgrupp” skrivs det av SvT i en hänvisning till VK.

_____________________________________

Idag är det två månader – minus två dagar – kvar till valet och jag ska börja redovisa vårt alternativ.

Och därmed ta striden mot Lindberg, Holmlund, Ågren och andra

Jag och en partikamrat har just färdigställt den andra, utökade, versionen av vårt Valmanifest. Det är inget inställsamt litet material vi framställt utan en mindre bok på 20 sidor. Vissa sidor är svåra, medan andra är mindre svåra. Verkligheten är svår – men i vårt manifest går den att förstå bara du koncentrerar dig. Med detta material som grund är vi redo att styra Umeå – tillsammans med insiktsfulla i andra partier. Följ med. Jag ska förklara de skrämmande läget för de kommunala verksamheterna.

I.    Problemformulering
Arbetarpartiet utgår ifrån ”Team Aidanpääs” problemformulering.
Under perioden 2019 – 2028 (och troligen även under ytterligare många år framöver) ökar kostnaderna i Umeå kommun snabbare än intäkterna. Detta beror på att antalet umebor som arbetar och betalar skatt minskar – som andel av kommunens befolkning. Samtidigt ökar antalet barn, skolelever och äldre (80 år och uppåt) – som andel av kommunens befolkning. Det är detta som innebär att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Detta kommer att hända även om kommunen inte gör några nya satsningar exempelvis på minskade barngrupper- eller klasstorlekar.

I.I.   Underskotten som sänker Umeå
Då kostnaderna ökar snabbare än intäkterna uppstår underskott. Dessa underskott ökar på följande sätt:

År              underskottens storlek

2019:         ca 149 miljoner kr
2020           större än föregående år

2021           större än föregående år
2022           större än föregående år

2023           ca 746 miljoner kr

2024            större än föregående år

2025            större      – ” –

2025            större      – ” –

2026             större     – ” –

2027             större     – ” –

2028           ca 1673 miljoner

Summa:     7,5 – 10, 0 miljarder kr (inte miljoner) i underskott.

I.2.   Kommentarer
A.     Då det handlar om så stora underskott, och under så många år, går det inte att ange en exakt siffra då de tio årens olika underskott läggs samman. Vi måste göra som Statistiska centralbyrån (SCB) brukar göra och ange framtidsprognosen i form av intervall mellan den högsta och lägsta tänkbara siffran. Våra matematiker har enats om att det totala underskottet, om vi lägger samman de tio åren (2019 – 2028), kommer att uppgå till ett intervall på mellan 7 500 miljoner och 10 000 miljoner (alltså mellan 7,5 miljarder och 10,0 miljarder)!

B.     Om ett underskott i denna storlek skulle tillåtas bli verklighet innebär det att Umeå kommuns verksamhet skulle slås sönder, bland annat barn- och äldreomsorg, skola, bostadsbyggande och kollektivtrafik, underhåll av gator, fastigheter, parker och idrottshallar och kulturcentra.

II.    Definiera problemen
Det är ett absolut krav på de partier som gör anspråk på att styra Umeå kommun att klara av att se – och formulera det katastrofalt växande underskottet som den första, största och viktigaste uppgiften.

Därför borde det ha varit alla partiers allt annat överskuggande uppgift, i samband med debatten i juni i år om vilket partis budget som skulle antas, att lägga fram sina förslag till hur detta förödande underskott på mellan 7,5 – 10,0 miljarder skulle förhindras från att bli verklighet.

Alla partier som vill styra Umeå kommun måste:
* för det första att klara av den absolut viktigaste uppgiften – och det är att våga förstå den hotande faran i form av ett skenande underskott. Detta kräver mer av politiskt mod än av personlig förmåga att förstå att stora siffror i detta fall är farligare än små,
* för det andra att utarbeta ett åtgärdsprogram för att minska underskotten – vilket endast kan betyda att öka intäkterna och minska utgifterna. Och detta är inte möjligt för ett parti som inte klarar av att fatta obekväma beslut – och släppa sina egna favoritprojekt.

III.   Intäkterna måste öka.
Detta kan bland annat, till en liten men dock märkbar del, åstadkommas genom en skattehöjning.
Även om en skattehöjning inte löser de långsiktiga, djupgående, problemen kan en skattehöjning vara berättigad som en akut åtgärd för att vinna tid – tid som sedan måste används för att genomföra strukturella förändringar.
Men det snabbaste och överlägset mest effektiva sättet att öka intäkterna är också det enklaste: behåll den  kommungemensamma förvaltningen! Denna åtgärd, ensam, skulle innebära att Umeå kommun skulle tjäna mellan 300-400 miljoner /år – detta i jämförelse med den situation som rådde då kommunen hade tolv förvaltningar.
Ta sedan summan 300-400 miljoner tio gånger. Alla förstår det fantastiska! Umeås kommuns makthavare kan halvera det skenande underskottet endast genom att ge fan i att sabotera för sig själv. Allt de behöver göra är att inte göra något.
Allt de behöver göra är att låta den kommungemensamma förvaltningen vara ifred.

Ändå skrotas den kommungemensamma förvaltningen i ett läge med ett skenande ekonomiskt underskott. Detta är nog det absolut minst intelligenta beslut som tagits sedan jag tog plats i Umeå kommunfullmäktige 1991. Vilka partier är ansvariga:
De partier som inledde attacken var Moderaterna, Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna under ledning av underfurir A. Ågren. För att straffa Socialdemokraterna, som Vänsterpartiet var sura på, anslöt sig V till Alliansen.

Men Vänsterpartiet straffade inte S. V straffade umeborna. Men mellan 3-4 miljarder under en tioårsperiod. Arbetarpartiet är ofta ursinniga på Socialdemokraterna. Men detta innebär inte att vi straffar umeborna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade först för att behålla den kommungemensama förvaltningen. Det var ju bl a deras ”baby”. Men efter en veckas strid gav S och MP upp och anslöt sig till falangen som ville avskaffa den kommungemensamma förvaltningen. Och därmed slänga mellan 3,5 miljarder och 4,0 miljarder kr i sjön på en tioårs-period.

De som därmed är skyldiga till detta groteska misstag är: M, C, L, KD, + V, S och MP.
Vi som vill rädda mellan 3,5 och 4,0 miljarder kr på, tio år, endast genom att inte bete oss som idioter är Arbetarpartiet.
Slutligen vet jag inte hur Petter Nilsson (SD) och Sasha (FI) har agerat i denna fråga?
IV.    Kostnaderna måste minska.
Detta måste ske genom att gamla skrytbyggen stegvis avvecklas – som kulturväven. Och nya skrytbyggen skrinläggs. Bron över älven till Bölesholmarna är helt sanslös – sedd utifrån behovet att minska kostnaderna. Löften om att minska grupp- och klasstorlekar kan inte genomförs innan trenden av ständigt växande underskott har brutits. Därför måste sådana skjutas på till nästa mandatperiod (2022-2026).

Bara om budgetdebatten i juni hade handlat om detta hade den varit värd något. Men det var endast Arbetarpartiet som tagit fasta på prognoserna rörande det – likt en dödlig tsunami – växande underskottet. Detta kunde vi tack vare ”Team Aidanpääs långsiktiga prognoser. Denna demokratisering av kunskaperna tror jag var ett av hennes största ”brott” i det Social-Moderata partiets ögon.

V.     Socialdemokraterna och Alliansen, V och MP visar att de inte förstår hotet.
Budgetalternativet från M, C, L och KD innehöll en skattesänkning. Innebär en skattesänkning innebär att intäkterna krymper samtidigt som kostnaderna inte minskar. Resultatet blir att en skattesänkning ökar underskottet.
Socialdemokraterna och övriga partier lovade nya kostsamma reformer. Även en onödigt dyr färja mellan Umeå och Vasa ska byggas.

Detta innebar att alla partier, utom Arbetarpartiet, låtsades som om hotet från det tsunami-liknande underskottet inte existerade. Detta innebar att det som ställdes mot varandra i budgetdebatten endast var värdelös önskelistor. Socialdemokraterna, med sina stödpartier MP och V, argumenterade och budgeterade som om det inte fanns något hotande underskott. Detsamma gällde för (M)odsen och deras stödpartier C, L och KD.

VI.    Den första, största och viktigaste uppgiften togs upp av Arbetarpartiet – ensamt
Jag syftar alltså på underskottet som hotar att krossa Umeå kommun. Det främsta syftet med Arbetarpartiets budgetförslag är alltså att få kontroll över det skenande underskotten. Vi fick visserligen beröm av Centerns gruppledare Mattias Larsson och av S-kommunalrådet Margareta Rönngren. Men i omröstningarna följde dessa sitt eget partis, och även sitt politiska blocks, handlingslinje.

Det var synd för umebornas del.

Därför blev det ingen debatt om hur kommunfullmäktige skulle kunna stoppa skräckscenariot på ett underskott på mellan 7,5 – 10,0 miljarder år 2028. Inte ens faran av underskottet, och därmed behovet av att öka intäkterna och minska kostnaderna, erkändes. Och diskuterades. Debatten höjde sig aldrig över nivån av att diskutera valfläsk:
* Socialdemokraternas genom att lova mindre barngrupper – på kort sikt,
* Alliansen genom behovet att lova skattesänkningar – på kort sikt.

Jag återkommer med vår handlingsplan för att bryta trenden av växande underskott – och ta kontroll över Umeå kommuns ekonomi.

VII.   Men två saker lovade även vi:
a) att alla som vill jobba heltid också ska få det. Men detta kommer att kosta. Vi tillhörde ett av de få partier som kunde visa hur detta kan finansieras,
b) att underlätta att värva, och behålla, personal till äldreomsorgen och hemtjänst. Detta genom att införa en ”karriärstege” där alla ska ges utbildning och där undersköterskorna ska kunna specialisera sig.

Vårt viktigaste bidrag var dock att vi satte fokus på den skenande skulden i samband med debatten i juni om budgeten för nästa år – och att vi visade att skulden växer likt en kraftfull tsunami strax innan den träffar land.

Under mandatperioden 2018-2022 kommer vi att försöka rädda så många väsentliga kommunala verksamheter som möjligt – upp på högre och tryggare finansiell mark – så att inte Umeå kommuns verksamheter (och umeborna med dem) sveps bort på grund av vilseledande information från de partier som inte vågar gripa tag i problemet med det växande skuldberget.

Under valrörelsen, och även därefter ända fram till 2026, kommer vi att varna umeborna för opålitlig information från strandvakterna ”Bill och Bull”. Dessa två ansvarslösa Baywatch-kopior uppmanas befolkningen i Umeå att fortsätta att bada och skratta, sorglöst, intill stranden som om det inte fanns något att vara rädd för – samtidigt som tsunamin växer vid horisonten.

VIII. Skuldberget hotar att sopa bort barn- och äldreomsorg, förskola och skola, kollektivtrafik och bostadsbyggande, samt underhållet av fastighetsbestånd, gatunät och parker.

I denna valrörelse kommer det att bli Arbetarpartiets viktigaste uppgift att visa på den hotande katastrofen som KOMMER att ske, om ingen konstellation av partier tar itu med att bygga vallar och fördämningar, INNAN jättevågen slår in över strandkanten. Med vallar menar vi ökade intäkter. Med fördämningar menar vi minskade kostnader.

Vi kan även lära folk att simma – till skillnad från Baywatch-kopiorna Bill och Bull.
Fråga: Vem är stygge Måns – folk har hört av sig om detta?

IX.    I kommande bloggar ska jag redovisa våra åtgärder för att komma tillrätta med underskottet – som alltså beror på att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Detta beror i sin tur på att den andel av befolkningen som arbetar och betalar skatt minskar, samtidigt den andel av befolkningen som består av barn, skolelever och äldre (80 år och mer) ökar.

*Det är detta som utgör problemformuleringen för vårt kombinerade Handlingsprogram och Valmanifest.
*Vi ska även visa en väg framåt, både för kommunanställda och umebor i övrigt, oavsett om de kan simma eller inte.

När vi styr Umeå kommer, dessutom, alla att få lära sig att simma. Om inget annat hjälper mot tsunamin

________________________________________

_____________________________________

Holmlund vill ha strid – och det ska han få.

Först en snabbkurs i Umeås politiska struktur.

Del I.
Det finns minst tre falanger inom Socialdemokraterna i Umeå:

1. De insiktsfulla.
Den grupp i fullmäktige som jag och Arbetarpartiet helst samarbetar med,
2. Strutsarna.
Den falang som Lennart Holmlund tillhör tillsammans med Hans Lindberg. Dessa anser att det är arbetarna och folk som tidigare har röstat på S som nu sviker ”deras” parti. De är oförmögna att inse att antalet arbetare och många andra som tidigare röstade på S anser att det är detta parti som svikit dem. Det hjälper inte att S riskerar att halveras i höstens val om man jämför med valet 1994.
3. Schwänstern.
Några av de yngre inom S, inte alla, som strävar efter att vara mer vänsterpartister än V. De vågar följaktligen inte säga ett knyst till försvar för de kvinnor och barn som utsätts för hedersförtryck och religiös extremism.

Denna Schwänster har inte nominerat Holmlund till valbar plats – vilket Holmlund själv är mycket medveten om.

 – – – – –

Del II.
Arbetarpartiet samarbetar gärna med de insiktsfulla socialdemokraterna – både inom och utanför partiet.

Jag vill att de allt färre socialdemokratiska väljarna, både de som står innanför och utanför själva S-partiets strukturer, ska veta att jag och Arbetarpartiet inte alls dömer ut hela detta partiet med sin långa tradition. Men vi är kritiska mot två av de (minst) tre konkurrerande maktcentra som finns inom dagens sönderfallande Socialdemokrati i Umeå.

Mitt budskap till alla som nu överger Socialdemokraterna:
* Bli inte soffliggare.
* Proteströsta inte på SD eller V när det gäller valen till kommun och landsting.

Gå med i Arbetarpartiet som medlem eller stödmedlem istället – det går 1461 dagar mellan valen och du borde göra något under denna tid och inte endast på valdagen,
Rösta på ett modigt och kunnigt oppositionsparti som inte är Nej-sägare – utan som lägger alternativa förslag. Se bara på vår Alternatvibudget – det är ett långsiktigt handlingsprogram för Umeå och Norrland som Socialdemokraterna saknar.

– – – – –

Del III: ”Vad som tagit åt Jan Hägglund” – svar till Lennart Holmlund

Det vi i Arbetarpartiet vänder oss emot, med allt större skärpa, är att det allt oftare sker sådana saker som jag skrev om i rubriken:

a) Sossarnas metod att hota arbetarna
att skriva under på heltid inom fem dagar – eller att riskera att få sparken – det är så långt borta ifrån den reformering av arbetslivet som ägde rum under Olof Palme i början och mitten av 70-talet (mycket tack vare gruv- och skogsarbetarstrejkerna),
Dagens sossar har lyckas lyckades förvandla något som skulle ha kunnat vara positivt till att bli något negativt,

b) att sälja ut 1601 hyresrätter på ett kuppartat sätt
oavsett hur ekonomiskt bra denna affär var (eller inte var). Faktum kvarstår: S lovade att inte sälja ut hyresrätter något år före valet 2014. Även om det inte drevs av S som ett vallöfte tog jag och många andra de ledande socialdemokraternas ord på allvar: det sätt på vilket S nu bytte fot innebar stora likheter med en ”kupp”. Det var nästan som när V bytte fot när det gällde stadsbiblioteket och Kulturväven – V lovade nämligen att gå emot en flytt av stadsbiblioteket (och därmed bygget av kulturväven) inför valet 2010.

c) den vedervärdiga smutskastningskampanjen mot Aidanpää
som jag inte har sett maken till inom Umeå kommun sedan en mellanchef släpades i smutsen vid mitten av 1990-talet – för 25 år sedan – för att han hade övernattat i en kommunalägd stuga vid Nydalasjön i samband med en kris i sitt äktenskap och sitt liv.
Då fick kommunen betala ett skadestånd på en miljon. Det tror jag de får göra denna gång med. Men denna gång riskerar de att kvadda sin tjänsteorganisation – vars syfte det är att leda 14 000 anställda individer.

– – – – –

Del IV.
Den omtalade ”ume-andan”.

En gång var den omtalade ”ume-andan” positiv.
Den handlar om att samarbeta. Men frågan är om vad man samarbetar OM. Är samarbetet till för umebornas bästa? Eller är samarbetet till för vissa partiers bästa?

En gång bestod samarbetet i att få hit regionsjukhuset NUS. Sedan gällde det att vinna striden om Umeå universitetet och därefter om Skogshögskolan. Då gynnade samarbetet Umeå och dess invånare. Men idag har ”ume-andan” förvandlats till något negativt.

Idag har begreppet blivit synonymt med att bevara ett maktmonopol. Socialdemokraternas och Moderaternas maktmonopol.

– – – – –

Del V.
Det är rätt att tala om Social-Moderaterna: i Umeå kommunfullmäktige och i Region Västerbotten

Sossarna och (M)odsen har monopoliserat den politiska makten. Bakom S springer V och MP för att få ”va med”. Och bakom M har FP, C och KD också sprungit – i samma syfte. De vill få ”va me”.

Jag hoppas att Mattias Larsson bryter sig lös från Anders Ågren. Jag hoppas på att Veronica Kerr gör detsamma. Vi måste bryta Social-Moderaternas maktmonopol i Umeå kommun.

– – – —

Revolutionen

Året var 2012.
Det var INTE revolutionsåret 1917 i Ryssland. Men Holmlund hade missat detta. Han kände sig hotad. Precis som Hans var det av en kvinna. På Folkbladet. Det var fredag den 29 juni. Och året var 2012. Lennart Holmlund hade ingen bra dag. Han hade börjat gå i barndomen och var tillbaka i år 1917. I Ryssland.

Fortsättning följer i morgon eller på måndag:

_____________________________________

Under den kommande tiden ska vi verkligen försöka förstå de kommunala makthavarna – vi ska försöka förstå deras agerande mot ekonomicheferna i Umeå kommun. Vi ska granska deras påståenden.
Vi ska granska makthavarnas personligheter.

Vi ska se om det kan finnas andra motiv än de som angivits för att avskeda Aidanpää.

Det kommer tids nog att bli allvar av.
Så låt mig först mjuka upp med en, åtminstone ytligt sett, mindre allvarlig berättelse om ”Hans och allt hemskt” (HO-AH). Anders kommer att få en egen berättelse, tids nog. Jag vill nämligen inte favorisera någon av dessa båda herrar i deras kompis-parti.
_  _  _  _  _

Men först några frågeställningar av allvarligare natur, som det kan vara bra att ha i bakhuvudet inför det som komma skall, efter den kortare och ytligt sett mindre allvarliga berättelse som sedan följer.

1. Vilka är dessa makthavare – kan deras spröda personlighet ha spelat in?
2. Vilka är deras motiv – kan deras ädla avsikter ha spelat in?,
3. Betyder låneskuldens extremt snabba tillväxt – och Aidanpääs fokusering på bland annat denna – något?
4. Kan vissa låne-glada kommunala bolag, som var väldigt mycket vana vid att göra som de ville – på grund av väldigt mycket nära kontakt med väldigt mycket betydelsefulla politiker – ha tyckt att Aidanpää var besvärlig då hon försökte sätta sig in i upplåningen inom hela kommunkoncernens ekonomi, alltså både den nämndsstyrda förvaltningen OCH olika kommunala bolag som INAB?
5. Kan ”Team Aidanpääs” långsiktiga prognoser, som visar ett katastrofalt växande gap mellan kostnader och intäkter, prognoser som genom sin blotta existens ifrågasätter vissa projekt OCH skattesänkningar, utan att någon ens behövde uttala orden, utan bara läsa siffrorna, ha något med saken att göra?
6. Kan tidpunkten för utrensningen av de båda ekonomicheferna ha något med årets val att göra – just den tidpunkt under mandatperiodens 1 461 dagar då glada projekt (i folkmun ofta kallade för valfläsk) och skattesänkningar (en annan form av valfläsk) har en ovana att dyka upp?
7. Kan den stora upplåningen, när det gäller den dyra färjan, som skedde just denna vår, ha något med saken att göra,

_  _  _  _  _

eller

8. Kan Aidanpääs finskklingande namn ha något med saken att göra – alltså att hon fick sparken?

Berättelsen
”Hans och allt hemskt”

Låt oss börja med fråga ett ovan: Vilka är dessa makthavare – busar eller barbies?

Ni läsare måste förstå att det här inte alls handlar om folk som vill komma bort från tråkiga jobb, eller göra karriär inom politiken eftersom de inte duger till att göra karriär någon annanstans, som vill tjäna pengar, skaffa sig makt och prestige.

Nej, nej och åter nej!

Det här handlar om, ofta djupt, missförstådda personer.
Låt oss börja med Hans Lindberg för senare följa upp med Anders Ågren (killen som ibland blir så missförstådd att han kallas – men det är ju endast en okvalificerad gissning av mig – ”Ante Grenås” i den intressanta ”poli-såpan” som du kan följa på en blogg skriven av en person vars namn du får veta längre ned i denna text).

Men åter till Hans Lindberg.
Det är inte alls alla som förstår att vi här talar om ett ömtåligt litet käril (synonym till käril: = svag stackare).
Nej, alla förstår inte detta.

Ni som tror edra egna ögon och edra egna öron, och därmed både har sett och hört Hans efterfråga TV- journalisternas källor, och tyckt att detta var åt he-te, ni tillhör alla de som bidrar till att Hans känner sig missförstådd.
Och att känna sig missförstådd är inte roligt.
SANNINGEN

Sanningen är nämligen att Hans, den halv-gamle ombudsmanna-gossen, han har känt sig hotad !!!
Av Aidanpää. Han, Hans, har sagt det själv!
Så då måste det vara sant.
Väl?

Kanske kan någon som har sett dessa två stå bredvid varandra tycka att det kan verka absurt att Hans skulle känna sig hotad av Aidanpää. Men det är just här som alla missförstånd, för att inte säga fördomar, kommer in.

Vi dumskallar får inte låta oss luras av storleken.
Sedan jag var ung har jag fått veta att STORLEKEN inte betyder något.
Att den helt SAKNAR betydelse.
Men inte för Hans. Eller för Anders Borg.

Låt mig nu ta bladet från PK-munnen och säga det som vi Sann-svenskar alltid har vetat.
Om någon bär på ett finsk-klingande efternamn så bär de också på – oavsett om de kommer direkt och nyfödda från Tammerfors utan att kunna ett ord svenska eller något språk överhuvudtaget, kommer från Tornedalens svenska eller finska sida, är födda i Sverige av svenska föräldrar eller har gift sig till namnet – samma brutala mentalitet.

Det vet väl jag.

Jag var själv gift och fick ett barn tillsammans med en kvinna som hade ett sånt där finsk-klingande efternamn. Och rädd var jag – hela tiden. Det var därför jag tränade styrketräning och som jag fortfarande tränar eftersom rädslan aldrig har släppt. För vi Sann-svenskar vet att för finnarna (oavsett om de är svenskar eller amerikaner) är det endast två saker som gäller: ”nii-ven” och ”kosken”.

Inte för att hon som jag var gift, och hade barn med, någonsin använde varken det ena eller det andra – men det var just det som var så djävulskt. Själva hotet om att hon skulle kunna fanns ju där.
Hela tiden.
Och jag är inte paranoid, som jag har sagt, eller kanske vrålat, minns inte, till alla psykiatriker som har talat lugnande till mig under åren. Och som jag har försökt bita.

Klart att ett känsligt käril som Hans ”Bill” Lindberg känner sig hotad av en tjej som Aidanpää.
Just för att hon är mindre än Hans.
Och hade hon varit större hade hon varit hotfull av just detta skäl.

MUNKAVLE OCH HANBOJOR

Vi ska återkomma till hoten.
Men först vill jag göra klart för alla att det inte var någon, inte någon alls, som retade sig på Aidanpääs arbete.

Ingen hade något som helst emot att hon försökte:
a) skaffa sig koll på hur stor låneskulden var, och vad som drev den uppåt framåt, inte bara inom den nämndstyrda kommunförvaltningen utan även inom kommunens helägda dess bolag,
b) skaffa sig en uppfattning över låneskuldens ökningstakt,
c) försökte bromsa låneskuldens ökningstakt,

Inte alls.
d) Men, då hon började snoka och ställa jobbiga frågor om vad INAB hade för sig, då hon gick väl långt. Det får väl vara någon djävla måtta, som Eddie Medusa brukade säga. Men ingen ville skjuta Aidanpää för det. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte skjuta henne. Varken med en pilbåge, gevär eller kanon.

Och det var ABSOLUT inget fel av henne att presentera politiskt besvärande prognoser FÖRE valen – trots att alla anpassliga ekonomidirektörer vet att sådana rapporter ska ”tajmas” så att de inte hindrar Hans eller Anders från att föra fram dyra vallöften innan valen, utan att sådana rapporter ska presenteras EFTER valet så att prognoserna istället hjälper Hans och Anders att bryta vallöftena. Med en bekymrad min.
Misstag kan alla göra.
Som att sätta umebornas, och de kommunanställdas bästa, före kommunalrådens. Ingen ville skjuta henne för detta heller. Kanske knuffa henne över ett stup, möjligtvis, men absolut inte förgifta henne, sabotera bromsarna på hennes bil eller köra över henne med en tanks.

Sånt snack är bara trams och skvaller från någon dj-a tjallare.

Det är ingen som har sagt att Aidampääs ekonomiska prognoser har satt munkavle och handbojor på utspels-glada politiker som viftar med röda eller blå-gula fanor. För alla kan väl missa ett replik i ett manus.
Där det, till exempel, står att en ekonomidirektörs främsta plikt är säga att kommunalråden var helt okunniga om att kommunens ekonomi varken tålde utspel eller skattesänkningar i samband med valet. Denna kunskap fick de först efter valet – på grund av min (ekonomidirektörens) senfärdighet. Nej, repliker i ett manus kan alla missa

Så låt oss nu lägga detta bakom oss, en gång för alla, och med tydlig och klar röst säga:
– Aidanpääs presentation av prognoser där kostnaderna ökade snabbare än intäkterna under överskådlig tid och mer eller mindre ”omöjliggjorde” vissa satsningar, och även skattesänkningar, före valet retade ABSOLUT ingen.
Inte Hans och Anders i alla fall.

HOTET

Sanningen är oftast mycket, mycket enkel. Den före detta ekonomidirektören Aidanpää har ett finskt efternamn och måste därför ha ett brutalt sinnelag.
Lyssna själv hur det låter: ”Aidanpää”.
Farligt.
Eller hur?

Det var detta som gjorde att Hans kände sig hotad.

Han har själv talat om att han har känt sig hotad – av ett brev.
Och det var Aidanpää som hade skrivit brevet som fick Hans att känna sig hotad.
Brevet innehöll ord!

Ord som har publicerats, offentligt, så att alla själva har kunnat läsa. Lite dumt av Aidanpää. Eftersom brevet var hotfullt. Enligt Hans. Han, Hans, han borde har gått till polisen.
Det gjorde jag i en liknande situation.
Det var en svensk som skulle slå in skallen på mig och sedan döda mig.
Han dömdes för olaga hot.

Men, men, som vi Sann-svenskar vet, finnarna är för smarta för att agera offentligt.
De vill liksom dra ut på saker och ting.
Som min tidigare fru. Som bar sitt namn, varje dag, och som inte gjorde någonting ont. Inget ont alls. Det var just detta. För både hon och jag visste … Åtminstone jag visste.
Och den som säger emot biter jag.

Så det är solklart att Hans var rädd.
Så rädd att han orkade tala med media om att han kände sig hotad, men sedan orkade han liksom inte hela vägen, och kunde inte kontakta polisen.
Jag förstår precis.
I´ve been there.
I´v done that

Är man rädd, är man en rädd man, och då är det inte roligt.
Då kan det också bli fel.
Till och med i TV.

Man kan säga att man efterforskar, fast man egentlige forskar efter.
Något.
Eller någon.

Det är en väldigt stor skillnad mellan att efterforska – som i att bara snoka omkring efter någon dj-a tjallare.
Och att forska efter – som i att vetenskapligt söka efter någon dj-a tjallare.

För många och långa år sedan beslöts att Umeå att kommunen skulle ha en visselblåsarfunktion.
Jag tror det var år 2011.
De kommunala bolagen borde snabba på sin remisshantering av denna fråga.
Hans, han visste inte var frågan låg. Då han fick frågan av en journalist. Men jag vet var frågan ligger: den ligger hos de kommunala bolagen.
Ute på remiss.

Hur som helst var det Aidanpääs fel att det blev fel för Hans i TV.
Sju gånger på raken. Där ser man vad ett namn kan betyda.
Där har vi det!

Aidanpää hotade alstå Hans, som blev rädd, och avslöjade att man i Umeå kommun letar efter dj-a tjallare.
Det var inte meningen att detta skulle ha kommit ut.
Någon måste bara bestraffas för detta.
Och det är mycket tydligt vems fel det är.
Det är Aidanpääs.
Hon borde ha bytt namn.

EN RÄDD, KÄNSLIG, MISSFÖRSTÅDD OCH MODERN KILLE

Hans är alltså ingen bov, som efterforskar källor, bara för att alla kan se och höra honom efterforska källor!
Neeej.
Hans är forskare. Han forskar efter källare. Där man kan låsa in tjallare.
Dj-a tjallare.

Så allt är inte som det ser ut. Och låter. Det mesta kanske. Men inte allt.
Hans är missförstådd. Helt enkelt. Han är en rädd kille. Och en modern man vet hur man visar känslor – speciellt när det passar. Passar politiskt. Som nu.

Hans var alltså rädd för Aidanpää!
Rädd för hur hon skulle uppföra sig.
Slåss.

Jag är den förste att förstå Hans. Klart tjejen från ekonomi måste bort. Hon skrämde ju honom.

Smarta tjejer, med finskklingande efternamn, kan skrämma vilken karl som helst.
Det vet man ju.

För om man är en man så är man.
Rädd!
Då det passar.

_ _ _ _ _

PÅ LÖRDAG ELLER PÅ SÖNDAG SKA VI BESKRIVA ANDERS ÅGREN.

Och på måndag ska vi publicera annan information. Eller kanske redan på söndag?
Vi har många FETA dokument att citera ur.
Om vi vill.

_ _ _ _ _

Men först måste Ågren beskrivas. På lördag eller på söndag.
Beskrivas politiskt. Och personligt.

Ågren han kan exempelvis räkna. Han. Inte Hans. Utan han, Ågren. Han kan räkna Hans. Nej, han, Anders kan räkna.
Valsedlar.

Moderata valsedlar. Moderna valsedlar. En del kommer hela vägen från Uppsala. Från trettonåriga flickor som INTE är med i moderaterna. Tänk vad fel det kan bli.
Men ändå rätt, på ”någe” sätt.

Jag vet jag.
För detta har en M.A.N. berättat för mig.

Denne man, för det var en han, finns inte längre kvar bland oss.

Anders sätt att räkna förkortade denne mans liv. Anders och Edwards sätt att räkna.
Tillsammans.
Enligt min uppfattning.
Den enes bröd. Den andres död.

Anders och Edward klagar ofta på den svenska skolan.
Och ser man till dessa två blir man ju fundersam.
När det gäller ”räkning”.

Det är tur att det finns ”poli-såpor” som den på Åsa Sundhs blogg.
Där får man veta mer.

Men det som jag skrev nu visste jag direkt från källan.
Och denna källa har jag en hundraprocentig tilltro till.
Även om jag tvingas säga det från en fängelsecell.

Som vi sade då jag var ung:
– Syyynes
– Höööres

_____________________________________

Innehåll

A. Förord,

B. Kort presentation av Försvarshögskolans rapport,

C. Utdrag ur nämnda rapport om Abu Muadh – den imam som Umeås politiker backade inför

D. Förklaringar, källor och kommentarer.

______________________________________

A. Förord.

Jag är mycket missnöjd med mig själv.

I den blogg som jag lade ut i lördags misslyckades jag med att få frågorna att framstå som de ska framstå: som något som handlar om liv eller död.

Därför återupptar jag min kritik mot alla de i Umeå kommunfullmäktige som höll tyst i mars i år. Detta i samband med att frågan om vad som kunde göras för att hindra imamen Abu Muadh från att framträda i Umeå kommuns (eller i AB Bostadens) lokaler.

Jag vill slå hårdare mot alla som då var knäpp tysta, inte bara i kommunfullmäktige utan även på sina bloggar, av rädsla för att bli kallade rasister eller islamofober – vilket kanske skulle kunna leda till att de förlorade någon röst i valet den 9 september.

I denna fråga var det fel av mig att endast peka ut Hans Lindberg som den som inte höll måttet inom S. Det finns en yngre falang socialdemokrater som strävar efter att vara mer ”till vänster” än Vänsterpartiet i dessa frågor. Det beror på att dessa sossar har tappat klassperspektivet – de försöker få allt att passa in på den fördummande höger-vänsterskalan. Jag brukar kalla dessa sossar för ”Schwänstern”. Naturligtvis är det Vänsterpartiet som sätter press på Schwänstern inom S – vilket fördummar dessa sossar.

Det är inte Moderaterna som sätter press på Socialdemokraterna när det gäller eftergiftspolitiken mot salafister och imamer som Abu Muadh. Varför moderaterna inte sade, eller bloggade, något när jag och Arbetarpartiet ville att kommunfullmäktige skulle agera mot Abu Muadh och den förening som bjudit in honom, berodde troligtvis på det politiskt osunda kompis-skapet mellan Hans & Anders (där Hans och S tar all skit – och Anders och M kan agera i kulisserna).
En bra arbetsfördelning – för Moderaterna.

Jag vill höja insatserna för Abu Muadhs tysta stödtrupper inom sfären ”V med vänner” samt ”Schwänstern”.

Jag vill höra argumenten för er tystnad – en tystnad som har inneburit, och som fortfarande innebär – ett samtycke till att aktörer som Abu Muadh ostört har kunnat bidra till att sprida religiösa-ideologiska värderingar som underlättat värvningen av ungdomar till bland annat Islamiska Staten. En tystnad som även har bidragit till att antalet våldsbejakande extremister har ökat tiofalt.

Kära läsare, här nedan kan du läsa ett utdrag från den rapport som Försvarshögskolan har gjort på begäran av ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” (MSB). Detta utdrag handlar just om Abu Muadh – som jag och Arbetarpartiet, stödda av en modig kvinnlig liberal – ville få kommunen att agera emot. Om så bara genom ett kritiskt blogginlägg. Men inte – endast tystnad. Tystnad och passivitet.

_____________________

B. Kort presentation av Försvarshögskolans rapport,

Detta utdrag från Försvarshögskolan rapport handlar alltså om Abu Muadh.
Utdraget tar endast upp Abu Muadhs agerande på sociala media. Han återkommer dock på flera ställen i rapporten. Abu Muadh framstår som en av den svenska salafismens viktigaste aktörer. Han framstår som en särskilt central gestalt i avsnittet som handlar om salafismen i Väst-Sverige där Halmstadsmoskén ingår (och där Abu Muadh är imam). Det är också från detta område som de flesta har värvats för att åka och ansluta sig till IS och andra andra al-Qaidainspirerade grupper. Här nedan följer ett utdrag ur rapporten.

____________________

C. Utdrag ur Försvarshögskolans rapport – ett avsnitt om Abu Muadh – den salafistiske imam som Umeås politiker backade inför.

”5.2.2 Abu Muadh

Abu Muadh och Halmstadsmoskén har producerat många videoinspelningar av predikningar om Aqidah (trosuppfattning), Fiqh (förståelse av Shari’ahs regler), Profetens Seerah, Tafsir (förklaring av Koranen) och predikningar. Totalt omfattar videokollektionen cirka 130 videos. På Youtube har Halmstads Moské cirka 1840 prenumeranter och de totalt cirka 617 videos har över 100,000 visningar. Dessa videors är välproducerade och följer oftast en ortodox, religiös inriktning med hänvisningar till koranen och haditer. Över 80 procent av videos är religiösa budskap i olika former; 16 procent handlar om levnadsregler/råd som exempelvis barnuppfostran, relationer mellan könen men också hälsa, rökning, god karaktär och renhet.

Det finns dock några videos som påvisar kontroversiella ståndpunkter utifrån demokratikriterier. I en av de mest kontroversiella föreläsningarna på temat ”Jihadens status” så glorifierar Abu Muadh martyrskap och uppmanar till att strida för Allah. Han åberopar ”Sök döden – du får livet.” I en annan video lyfts Ibn Taymiyya fram som vädjade att ”den som syndat mycket, han ska göra jihad.” I SVT Uppdrag Granskning hävdades att Abu Muadh ska ha kallat unga till att delta i jihad i Syrien vilket han tillbakavisar.

Abu Muadh och Halmstad moské har lagt upp 40 videos på 5-9 minuter som kallas ”Dagens råd”. Det finns videos, som enligt Mohammad Fazlhashemi, ”utgår från ett bokstavstroget och patriarkalt perspektiv. Kvinnan ska begränsas till hemmets sfär och mannen ska vara förmyndare för kvinnan.”

I videon ”Dagens Råd – Mannens rättigheter” klargör Abu Muadh att det är mannen som bestämmer och kvinnan ska lyda mannen. ”En man han är emir i huset. En man är den som bestämmer i huset och kvinnan är inrikesministern kan man säga i det här lilla riket som man kan kalla hemmet. Om inte inrikesministern (kvinnan) lyder den här presidenten (mannen) så kommer det inte att funka. Så det funkar inte att det finns två kaptener på en båt. En man är kapten i den här båten. Och frun är den som stödjer och hjälper honom med det.” Abu Muadh har också utvecklat vad som utgör regelverk kring kvinnans ekonomi.

Abu Muadh har under sina föreläsningar sessioner med frågor och svar om vardagligt beteende och tydliga salafistiska regelverk för muslimer. Exempelvis är det inte tillåtet med adoption, för män och kvinnor att sitta tillsammans, skjutsa någon till kyrkan, att ha smeknamn som är inte islamiska, eller att efterlikna ”kuffar” (otrogna) och fixa håret på olika sätt. Det är inte heller tillåtet för kvinnor att förlänga sitt hår eller minska eller klippa ögonbryn. Det anses vara ”haram (förbjudet) att härma västerlänningars klädsel och frisyr.” Det mesta som finns i dagens TV är haram (förbjudet). Likaså påstår Abu Muadh att det är haram att se på kvinnliga nyhetsläsare på TV eftersom de enbart är objektifierade och utvalda på grund av deras utseende. Därför strider TV-tittande på västerländska nyhetskanaler emot rådet att inte titta på kvinnor i onödan dvs. sänka blicken. Det är heller inte tillåtet att fira jul, Lucia eller påsk med grannen. Det är heller inte tillåtet att lyssna på musik eftersom det betraktas som synd. Man ska inte skaka hand med en kvinna som inte är din mahram (följeslagare).

Abu Muadh råder också kvinnor att skydda sin heder eftersom det är viktigt att de inte sätter sig i misstänksamma situationer. ”En syster som praktiserar Islam, som är en person som skyddar sig sin heder och religion ska aldrig sätta sig i en plats där hon blir misstänks som kan riva hennes heder, eller riva hennes status bland hennes systrar. Skydda eran heder. Sätt er aldrig i en misstänksam situation som muslim.”

Abu Muadh har också 13 lektioner om barnuppfostran. I en av dessa föreläsningar påtalar Abu Muadh ”att föräldrar måste se till att deras barn har ett bra immunförsvar. Skälet är att det finns många virus i samhället. Ett sådant virus är, enligt Muadh, homosexualitet.”

Det är också tydligt att Abu Muadh bjuder in andra predikanter till Halmstadsmoskén som uttalar sig kontroversiellt. I en Khutba (fredagspredikan) i Halmstadsmoskén hävdade SMS-Bilal: ”Dagligen blir barn omhändertagna av socialförvaltningen jag snackar om muslimer nu jag bortser från dem som inte är muslimer. Varför händer detta pga okunskap, envishet. Man vet inte vad man ska göra. Man vänder sig till kuffar vägar istället för att vända sig till Allah.” I en annan Khutba i Halmstadsmoskén predikade Norrköpingsimamen Adnan Nisic att shiamuslimer inte är våra bröder.

Även iERA:s Omar ibn Ayaz från Storbritannien har givit en lektion om effektiv da’wa-teknik där han hänvisar till missiondawah.com för vägledning.631 I videon hörs Amanj Aziz ge rådet att bröder och systrar kan beställa da’wa-vägledning och material från websajten onereason.se

Det är också tydligt med nära kopplingar till Solidaritetscenter. I en video ”Dagens Råd – Sadaqa (välgörenhet) vädjar Abu Muadh att skänka 300 kronor till Solidaritetscenter. Även i sin khutba gör Abu Muadh reklam för Solidaritetscenter och vädjade att varje vuxen betalar 1,000 kronor och ungdomar 500 kronor. Abu Muadh nämnde al-Taqwa föreningen i Fisksätra som samlade in 190,000 kronor på en dag till Syrien.

En ny Facebook-sida startades i augusti 2016 som kallades Halmstad dawah. Abu Muadh är tydlig med att det är haram (förbjudet) att genomföra terrorism mot civila måltavlor. Det förmedlas också tydligt att en kvinna har fullständig rätt att gifta sig med vem hon vill inom islam så länge de är muslimer.

Frågeställningen om ståndpunkt mot terrorism ska ses med bakgrund på den mediastorm som följde när Halmstad moskés hemsida publicerade den 10 januari 2015 att terrordådet mot Charlie Hebdo var ”en enda stor lögn!” Istället hävdade Abu Muadh att det var en konspiratorisk attack mot muslimer eftersom ”påhittade terror attacker alltid har lett till att islamofobin och muslimhatet ökat.”

Abu Muadh anser ”det är viktigt att inte gruppera sig som grupp utan följa manhaj salaf i deras citat, i det dom säger, de gör, hur de lever. Det är vägen som profeten var på – låt inte din aqidah som är al-Walaa wal-Baraa ska handla om en grupp människor. Låt din aqidah ska vara om Koran och Sunna i förståelse av Salaf al-Salaf.”

____________________

D. Förklaringar, källor och kommentarer.

Förklaringar

* al-Taqwa föreningen hyllar al-Qaida: Under år 2013 publicerade föreningen, vid ett flertal tillfällen, texter som glorifierade väpnad jihad på sin öppna facebook-sida. Föreningen har även öppet hyllat den fängslade al-Qaida ideologen Suleman al-Alwan.

* al-Taqwa föreningen i Fisksätra har samlat pengar ”till Syrien”. Men mer än så: ”Flera medlemmar åkte till Syrien och anslöt till IS och andra al-Qaidainspirerade grupper”.

* Internt har även Usama bin Laden hyllats i al-Taqwa föreningen: detta ”som en man vars namn ristats in i islams historia med guld”.

Källor:
-Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (Mucf), Rapport 2018,
-Uppdrag Granskning, 2014.
– ”Mellan salafism och salafistisk jihadism”, Forskning/Studie 2018, Försvarshögskolan

Kommentarer Jh
* Mannens överordning och kvinnans underordning framgår brutalt tydligt,
* Vad som också framgår väldigt tydligt är den vikt som salafisterna lägger vid att hålla isär muslimer och icke-muslimer. Salafisterna vill exempelvis inte att muslimer ska titta på svensk TV eller ta till sig något som har med mode eller musik i Sverige att göra,
* Samma ”åtskillnadsideologi” gäller för samvaron med majoritetsbefolkningen: olika högtider som skulle kunna skapa gemenskap, genom att en svensk familj bjuder in en muslimsk familj, fördöms av salafisterna,
* Samma funktioner fyller det otillåtna i att män och kvinnor sitter tillsammans, i att skjutsa någon till kyrkan, i att ha smeknamn som är inte islamiska.

* De många, och långt gående, påbuden som syftar till att hålla isär muslimer från majoritetsbefolkningen (svenskar sedan generationer tillbaka) i Sverige blir begriplig när de ses mot bakgrunden av de salafistiska islamisternas strävan efter parallella samhällen: ett för majoritetsbefolkningen och ett annat för muslimer – styrda av salafistiska islamister.

* Synen på homosexualitet som ett virus har jag bloggat om tidigare – men det tål att upprepas,

* När det gäller de insamlade pengarna från al-Taqwa föreningen i Fisksätra är det knappast ett alltför djärvt antagande att åtminstone delar av pengarna har kommit Islamistiska Staten (IS) tillgodo. Ett antal av al-Taqwa föreningens medlemmar åkte ju själv ned för att kämpa för IS och andra al-Qaidainspirerade grupper.

* Det är i denna salafist-miljö som Abu Muadh hör hemma och som han verkar i.

Då jag och Arbetarpartiet påpekade det ytterst olämpliga i att Abu Muadh gavs tillgång till kommunens (eller AB Bostadens) lokaler vågade Umeås politiska makthavare inte agera mot Abu Muadh eller mot den förening som bjudit in honom.

Dessa politiker – vänster och höger, sossar och gröna – sviker den majoritet av muslimer som varken vill förtryckas av salafister eller av Muslimska brödraskapet.

Detta är ett exempel på den livsfarliga fegheten.

_______________________________________________________

Del ett.

Rapporten om salafisterna är skrämmande.
Den är skrämmande både för majoritetsbefolkningen i Sverige och för de muslimer som stöder den allmänna och lika rösträtten. Skrämmande var även de två föregående rapporterna som huvudsakligen handlade om det ”Muslimska brödraskapet”. I den nya rapporten understryks, återigen, att antalet våldsbejakande islamister har tiofaldigats på kortare tid än tio år och att de idag uppgår till uppåt  2000! Enbart i Sverige.

Nu vill jag att du tar två steg

Steg ett: Jag vill att du tittar på de första 4 ½  minuterna av TV-programmet Rapport. Där beskrivs den växande salafistiska islamismen. Avbryt sedan tittandet efter att forskaren Magnus Ranstorp avslutat TV-inslaget om salafismen med ordet ”underbetyg”. Då återvänder du hit.

Steg två: Jag vill att du återvänder hit är för att ta del av min bakgrundsbeskrivning och mina kommentarer till inslaget i Rapport.

Alltså:
Steg ett: Klicka här för att komma till inslaget.

Steg två: Avbryt tittandet efter 4½ minuter av Rapports sändning och återvänd hit till min blogg.

Del två.

Jag har tidigare påpekat att Hans Lindberg, Umeås regeringschef, inte är vuxen sitt jobb.
Detta gäller även i dessa frågor!

I själva rapporten nämns bland annat den salafistiske imamen Abu Muadh vid namn. Detta var den predikant som talade i Umeå i våras. Abu Muadh kan beskrivas med några av hans ståndpunkter:

a) han förnekade först att terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo hade ägt rum,
b) han anser att kvinnor som är klädda fel är förledda av djävulen,
c) han anser att för en kvinnan ska hennes mans vilja vara det viktigaste,
d) han anser att homosexuella (och icke-muslimer) kan jämföras med virus.

Detta innebär, enligt Abu Muadh, att muslimska föräldrar måste se till att deras söner har ett starkt immunförsvar för att inte dessa också ska drabbas av exempelvis homosexualitet. Abu Muadh omnämns i rapporten som en representant för salafistisk islamism.

I kommunfullmäktige krävde jag därför att Hans Lindberg skulle agera för att stoppa imamen Abu Muadh från att predika i Umeå kommuns lokaler. Hans Lindberg hade kunnat tala allvar med den islamistiska förening som, gång efter annan, bjuder in imamer som Abu Muadh. Lindberg hade kunnat säga att den islamistiska föreningen kommer att bli av med sin lokal om de fortsätter att bjuda in imamer med uppfattningar som de Abu Muadh representerar.

Jag anser nämligen inte att Umeå kommuns helägda bolag, som AB Bostaden, ska ställa lokaler till förfogande för föreningar som bjuder hit imamer som har förnekat massmord på ”obekväma” journalister, som jämför homosexuella och icke-muslimer med virus och som förespråkar ett brutalt kvinnoförtryck.

Men Hans Lindberg ville inte ingripa. Hans Lindberg vågade inte ingripa. Så Hans Lindberg vägrade, helt enkelt, att ingripa. Inte heller ville Anders Ågren, som är Hans Lindbergs politiske kompis, ingripa. Ågren sade definitivt inte ett knyst då vi i Arbetarpartiet tog upp frågan  i Umeå kommunfullmäktige.

Den enda som vi fick ett verkligt stöd av var en modig kvinnlig liberal.

Hans Lindberg är en typisk representant för de politiker som ständigt backar för salafistiska islamister och för Muslimska brödraskapet. Det enda som Hans Lindberg – Umeås socialdemokratiske ”regeringschef”- gjorde var att be någon annan att skriva ett brev till regeringen – och be om hjälp. Alltså: be om hjälp, i dessa frågor, från den regering (S+MP) som inte själv vågar ta i den principiella frågan om böneutrop utan som bollar över ansvaret för denna principfråga till Sveriges 290 kommuner – att lösa som de själva vill eller vågar!

Detta agerande understryker ytterligare att Hans ”Bill” Lindberg inte är vuxen att styra Umeå. Detsamma gäller för Anders ”Bull” Ågren. Bill och Bull, samt deras informella kompisparti, håller helt enkelt inte måttet.

Vad jag skulle ha gjort?

Om jag hade haft Hans Lindbergs position skulle jag ha förklarat för den islamistiska förening som bjudit Abu Muadh, och som tidigare har bjudit in andra predikanter med samma värderingar, att de kommer att förlora sin föreningslokal om de fortsätter med detta. Det är inte svårt alls. Allt som krävs är en ryggrad.

Jag hoppas att det kliver fram någon inom S-leden som utmanar Hans Lindberg om ledarskapet. Bättre sent än aldrig. Men det kommer inte att ske före valet den 9 september i år. Vi får vänta till dess S-valsedlarna fastställs inför valet 2022!
I bästa fall kanske någon med mer ryggrad, eller med en annan politisk vind i ryggen, står upp för jämställdhet mellan könen och för allmänna och fria val – för både män och kvinnor – i valen till kommun och riksdag.

Del tre.

I år är det exakt hundra år sedan den allmänna och lika rösträtt infördes i Sverige – i kommunala val och för män. Den 24 maj nästa år är det hundra år sedan riksdagen beslutade att införa en allmän och lika rösträtt – för män och för kvinnor – till både riksdag och kommun. Besluten påskyndades av bland annat de båda ryska revolutionerna i februari respektive oktober 1917. Rädslan för att en revolution skulle bryta ut även i Sverige skrämde både den odemokratiske kung Gustav V att, tillsammans med storfinansen, pressa de värsta av dåtidens demokratimotståndare – den politiska högern – att ge upp sitt motstånd. Därmed påskyndades införandet av den allmänna och lika rösträtten – för män och kvinnor – till en lagstiftande församling som vi kallar riksdag.

Den allmänna och lika rösträttens införande innebar att koalitionen mellan kungahus och prästerskap slutligen förlorade sin makt över samhället. Istället övertogs denna av den lagstiftande riksdagen – detta efter århundraden av kamp med stora uppoffringar och många döda. Motståndarna till kungahusets och prästerskapets maktfullkomlighet hade bränts på bål – och avrättats på andra sätt.

I Sverige kallas alltså den lagstiftande församling som övertog makten från prästerskap och kungahus för riksdag. I Storbritannien för parlament och i Tyskland för förbundsdag. Förutom att besluta om landets lagar utser även den lagstiftande församlingen vem som ska bilda regering. Det är detta som kommer att hända efter årets val söndagen den 9 september.

Jag tänker ta upp en annan punkt där det parti som jag tillhör tar ett mycket större ansvar än vad Hans & Anders gör. Detta genom att berätta sanningen. Den sanning som du kan läsa om här nedan.

Ingen av herrar Hans & Anders är vuxna nog att ta ansvar för umebornas hälsa.

Här nedan följer en problembeskrivning – i övermorgon ska jag presentera vårt tiopunktsprogram för en bättre luft.
Det handlar om luftmiljön i Umeå. Denna är direkt hälsovådlig i centrala Umeå under kalla vinterdagar. Vid sådana tillfällen finns det endast tre platser  i hela Sverige som är farligare än Västra Esplanaden. Två ligger i Göteborg och ett i Stockholm. Jämförelsen gjordes 2016.

Luften i centrala Umeå är alltså farlig.

Det handlar bland annat om de höga koncentrationerna av kvävedioxid i luften. Vi repeterar: År 2016 fanns det bara tre ställen i hela Sverige som låg sämre till än Västra Esplanaden i Umeå. Två av platserna låg i Göteborg och en låg i Stockholm.

Den höga halten av kvävedioxid är skadlig för umeborna. Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för en rad föroreningar. Detta gäller även för koncentrationen av kvävedioxid. Lucas-studien (Lungcancer i Stockholm) visar på ”ett tydligt samband mellan kvävedioxid och lungcancer”. Den som varit utsatt för koncentrationer av kvävedioxid som överskrider miljökvalitetsnormerna under 15 år löpte en risk som var 50 % högre att utveckla lungcancer 30 år senare. Även andra studier, bl a i Norge, har visat på liknande samband. Men överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid innebär även en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, demenssjukdomar som Alzheimers samt astma och allergier. Även om koncentrationen av kvävedioxid är värst längs Västra Esplanaden har överskridanden även kunnat konstateras längs Storgatan och ÖK.

Mätningarna av koncentrationen av kvävedioxid började år 2003. Umeå kommun har överskridit de tillåtna dygnsvärdena varje år under perioden 2003-2017. Med all sannolikhet innebär den kalla vintern 2018 att miljökvalitetsnormen redan överskridits i år. Detta innebär att koncentrationen av kvävedioxid har varit sådan att de som vistats i närheten av Västra Esplanaden löper 50 % högre risk att utveckla lungcancer. Det är ingen överdrift att påstå att luften inom hela centrumfyrkanten är direkt farlig. På sikt kan luften t.o.m. leda till en för tidig död.

Miljökvalitetsnormen har haft ställning av lag sedan 2006. Detta innebär att Umeå kommun har brutit mot miljölagarna i 13 år. Tyvärr har Arbetarpartiet ensamma fått försvara umebornas hälsa genom att ständigt påpeka dessa brott – av både juridisk och moralisk karaktär.

Vi måste också berätta om makthavarnas totala likgiltighet när det gäller umebornas hälsa. Umeå kommun ville anta en detaljplan som ytterligare skulle höja den olagligt höga och hälsovådliga koncentrationen av kvävedioxid kring V:a Esplanaden. Vi röstade Nej till denna detaljplan, men stöddes varken av MP eller V. Planen gick igenom i fullmäktige men upphävdes senare av Mark- och miljödomstolen. Detta upprörde nästan alla partier i kommunen. Deras argumentation var sanslös. De hävdade att eftersom kommunen redan bryter mot MKN så gör det inget om situationen förvärras ytterligare!! Ja, detta är sant. Exakt så resonerar en majoritet i kommunfullmäktige.

Vi talar bl a om S, V, MP, M, C, L och KD. Ibland uttalar V och MP ordet miljö. Men inte i Umeå. I dessa frågor har vi alltid fått kämpa ensamma.
* Samordnade varutransporter kan reducera antalet lastbilsresor i Umeå med upp till  300-350 per dag!
* Samhällsplaneringen ska utgå från behoven hos umeborna och miljön – inte vinster för bygg- och fastighetsbolag. Miljökvalitetsnormen måste klaras.