Därför vill Arbetarpartiet ha IKEA på Klockarbäcken – nej till Entré Syd

Av Jan Hägglund, 21 mars 2012 kl 16:45, 3 kommentarer

Det finns tre viktiga skäl att placera IKEA på Klockarbäcken.

Först: Enligt Trafikverkets beräkningar kommer trafiken längs Västra Esplanaden/E4 att öka med 3 000 bilar per dygn om IKEA placeras på Teg (Entré Syd).

Trafikökningen understryks av den jätteparkering för 2500 bilar som planeras vid Entré Syd. Umebladet har tidigare rapporterat om att de kraftiga överskridandena av gränsvärdena för luftföroreningar leder till en ökad frekvens av både astma och lungcancer för de som bor eller arbetar vid Västra Esplanaden.

Det andra skälet att lokalisera IKEA till Klockarbäcken är att de nya ringleder som ska att byggas runt Umeå kommer att leda trafiken (både från norr, söder och väster) rakt till Klockarbäcken. Detta UTAN att bilarna passerar genom Umeås luftföroreningsdrabbade centrum. En lokalisering av IKEA på Klockarbäcken kommer alltså att minimera trafikökningen i centrala stan. Placeras IKEA däremot på Teg kommer en stor del av trafiken norrifrån att gå längs Västra Esplanaden.

Tredje skälet: Att placera IKEA på Umeås två andra externa köpcentra, Ersboda eller Strömpilen, är orealistiskt. Vid Ersboda råder redan idag platsbrist och hög trafikbelastning. Strömpilen, som är intryckt mellan Holmsundvägen och älven, skulle helt enkelt inte kunna rymma en IKEA-etablering.

Arbetarpartiet har inget emot att IKEA etablerar sig i Umeå. Men vi är däremot mycket kritiska till att etableringen sker på Teg. Detta innebär en ytterligare försämring av luften. En placering på Klockarbäcken vore mycket bättre för miljön – och för Umeåbornas lungor.

Arbetarpartiets sjupunktsprogram för bättre luft i Umeå

Av Jan Hägglund, 13 mars 2012 kl 13:56, Bli först att kommentera

* Planeringen av stadens centrala delar
Idag vore en omprövning av var den tänkta befolkningsexpansionen ska förläggas den enskilt viktigaste åtgärden. Beslutet är att tränga in ytterligare 10 000 människor i centrala Umeå, till stor del nära de två nuvarande europavägarna, kommer att medföra ytterligare biltrafik och avgasutsläpp i centrum. Detta understryks av ett ökat behov av 1 000 nya P-platser.

Arbetarpartiet vill förlägga de nya bostadsområdena nära de köpcentra som finns. Detta skulle både minska behovet av biltransporter och ge de boende en god närservice. Lämpliga platser för nya bostadsområden är Tegelbruksberget (vid Strömpilen), I20-skogen (vid Coop-Forum). Dessutom bör nya bostadsområden läggas i Holmsund-Obbola, detta skulle både skapa underlag för bättre kollektivtrafik och en förbättrad närservice.

* IKEA till Klockarbäcken – nej till Entré Syd
Den tänkta placeringen av IKEA på Tegssidan kommer att generera en väldig ökning av antalet bilresor över broarna. Detta understryks av den jätteparkering för 2 500 bilar som ingår i den detaljplan som nu utarbetas. Arbetarpartiet vill förlägga IKEA till Klockarbäckens köpcentra, dit trafiken numera har en naturlig länk efter Trafikverkets beslut att bygga Västra Länken. Den önskvärda befolkningsexpansionen på Tegssidan anser vi ska ske på Ön. Men dessutom måste genomfartsleden, dagens E4:a, grävas ned och täckas över, på samma sätt som när tunnelbacken byggdes på Ålidhem. Sedan kan dagens centrum på Teg växa genom att bostäder, affärer och även parker byggs ovanpå den nedgrävda genomfartsleden.

* Samordna varutransporterna – nu
Den tunga trafiken står för tio procent av antalet fordon men för 50 procent av de farliga utsläppen.

Idag sker många transporter till butiker med halvfulla lastbilar som ibland tvingas vänta på varandra med motorn igång. Genom att omlasta godset utanför Umeå, och samordna transpoterna, skulle antalet lastbilsresor inom Umeå kunna redoceras med 300-350 stycken. I Linköping innebar samordnade varutranspoter att att avgasutsläppen från lastbilar, i stadskärnan, minskade med upp till 50 procent.

Det finns även positiva resultat från andra kommuner. Arbetarpartiet har under fem år kämpat, i stort sett ensamma, för att en kraftfull satsning på samordnade varutransporter för hela handeln i Umeå – och inte bara för kommunens egna relativt blygsamma transporter. En satsning på 5-10 miljoner skulle ge en större effekt än för hela Östra Länken (Kolbäcksleden) som kostar hundratals miljoner. Makthavarnas handlingsförlamning oförklarlig.

* Försök med gratis kollektivtrafik
Ska en satsning på att öka andelen persontransporter med buss, på bekostnad av biltransporterna, krävs det troligen flera komponenter: a) tätare turer på vissa linjer, b) fler direktlinjer mellan stadsdelarna, c) ett försök med gratis busstrafik. Försöket har troligen störst chans att påverka den yngre generationen. De som är vana att ta bilen kräver en längre omställningstid för att ställa om sina resevanor. Det är viktigt att försöket inte avbryts efter några månader utan får 2-3 år på sig, för att sedan utvärderas. Gratis busstrafik är inte lika viktigt för äldre med ordnad ekonomi. Här avgör turtätheten. Men för många yngre skulle gratis buss vara viktigt. ”Gratis buss” är dessutom en kraftfull markering när det gäller kommunens viljeinriktning.

* Motorvärmare på alla p-platser i centrum
Det är under vinterhalvåret som luften i Umeås centrala delar är som mest hälsovådlig. När en bilmotor är kall släpper den ut mer avgaser. Motorvärmare på alla p-platser skulle motverka denna ”kallstartseffekt” – under den mest kritiska årstiden.

* Satsning på mer miljövänliga bilbränslen
Mindre miljöskadliga bränslen som kan användas i vanliga bilmotorer gör entré. Redan idag blandas 5 % biodiesel i vanlig diesel. Ett nytt diesel lanserades för några år sedan som sänkte utsläppen av koldioxid med 12 %. Både Scania och Volvo har tidigare garanterat att deras lastbilar kan köras på 100 % biodiesel. Detta är särskilt viktigt då lastbil och buss idag står för 50 % av utsläppen från fordonstrafiken. Till detta ska läggas de satsningar som görs på att bygga upp en ny bilspark i form av olika el-hybridbilar för persontrafik.

* Trafiksystem och ringleder
Det mest effektiva medlet i kampen mot luftföroreningarna hade varit en trafiktunnel under Västra Esplanaden (längs Esplanaden). Denna trafiklösning hade varit mer effektiv än Västra och Östra länken tillsammans! Arbetarpartiet kämpade för en tunnel under V:a Esplanaden så länge det fanns en chans.

Ska umeborna behöva inandas dålig luft under 50 år?

Av Jan Hägglund, 17 februari 2012 kl 18:54, Bli först att kommentera

Luftföroreningarna i centrala Umeå har diskuterats vid många tillfällen i Umeå kommunfullmäktige. En kombination av tre saker ligger bakom att vi i Arbetarpartiet anser oss föranledda att återigen ta upp frågan om luften.

1. beskedet i handlingarna inför förra kommunfullmäktige där det bl a skrivs att umeborna löper ”stora risker” att tvingas att leva med överskridanden av Miljökvalitetsnormen ”även under kommande tioårsperiod”,

2. den undersökning som gjorts vid Umeå universitet och som visar på helt oacceptabla risker för barn att drabbas av astma om de vistas i förskolor som ligger nära E4,

3. nya uppgifter som vi fått fram om hur länge luftmätningar gjorts i Umeås centrala delar med anledning av farhågor om effekterna av den dåliga luften:

* 1969: Av ”Handlingsprogram för miljövård i Umeå Kommun” från 1973 framgår att man i Umeå haft luftmätningar ända sedan 1969! I programmet framgår att ”större panncentraler, motorfordon och större industrier” var de största förorenarna.

* 1973: Vad gäller biltrafiken oroade man sig vid denna tidpunkt främst för utsläpp av koloxid, kolväten och bly. Man kan också utläsa att man redan 1973 förstod att biltrafiken orsakade ökad halt av partiklar i luften. I utredningen påpekas också att ”bilar skiljer sig från de flesta andra föroreningskällor genom att utsläppen sker i marknivå, vilket…betyder dålig utspädning”. Slutsatserna i programmet var att nya mätningar av stoft och koloxid måste göras vid starkt trafikerade trafikkorsningar.

* 1977: kom ett direktiv gällande bilavgaser från regeringen. Detta ledde fram till att Umeå kommun 1981 genomförde en utredning om luftföroreningar och trafik kallad ”Umeå år 2000”. I ledningsgruppen fanns kända representanter Umeås maktpartier som Bo Sjöstedt (S), Nils Häggström (C) och Ingemar Dahlgård (M). Här framgår att ”vid god ekonomisk tillväxt och mild politisk styrning uppstår på de mest trafikerade gatorna…en avgaskoncentration som klart överstiger WHO:s rekommendationer”.

I slutet av 70-talet hade man också börjat oroa sig för utsläpp av kvävedioxid. I utredningen från 1981 pekas Västra Esplanaden, Järnvägsallén och Östra Kyrkogatan ut som problemområden vad gäller höga halter av kvävedioxid. I utredningen föreslås höjda parkeringsavgifter och en minskning av antalet arbetsplatser i centrala delarna av Umeå som åtgärder för att minska utsläppen. Men för Umeås makthavare sätts det stora hoppet, redan 1981, till byggande av ringleder och teknikförbättringar av fordonsparken. Det vill säga, för över 30 år sedan lät argumentationen från Umeås makthavare exakt som idag – år 2012!

På 1990-talet antogs EU:s riktvärden för kvävedioxid och partiklar också som svenska riktvärden och 2006 blev de lag i de s.k. Miljökvalitetsnormerna (MKN). Ända sedan 2003, och eventuellt ännu längre tillbaka, har luftföroreningarna brutit mot gränsvärdena vid Västra Esplanaden. Eftersom MKN är att betrakta som lag så har Umeås ledande politiker systematiskt brutit mot lagen under hela sex år, från 2006 – 2011 (under förutsättning att MKN överskridits även det sista året – vilket vi kan utgå ifrån). Men än värre: samma politiska makthavare har, helt medvetet, utsatt umebornas hälsa för ökande risker under flera årtionden!

Idag har vi år 2012. Luftmätningar har genomförts i Umeå från 1960-talet till 2010-talet – det innebär under 5-6 decennier. Oron för luftföroreningar har alltså funnits sedan 1960-talet, d v s i över 40 år! Ändå kan vi i Miljökonsekvensutredningen för Kv Magne läsa att risken är stor för att MKN kommer att fortsättas att brytas – d v s för fortsatta lagbrott som drabbar umeborna i form av en ökad risk för exempelvis cancer och astma (speciellt barn) – i ytterligare 10 år! Och vi får höra att Umeås politiska makthavare knyter hoppet (vad gäller renare luft) till ringleder och teknikförbättringar – precis som för 30 år sedan!

Detta är varken mer eller mindre en skandal.

Mot denna bakgrund bör kommunledningen besvara följande frågor:

* Känner kommunledningen till LUCAS-studien från Stockholm, som visar på ett tydligt samband mellan en ökad förekomsten av cancer och en hög förekomst av kvävedioxid?

* Anser kommunledningen det acceptabelt att umeborna, i ytterligare tio år, ska leva med hotet av ökad risk att få cancer?

* Anser kommunledningen det acceptabelt att barn, som vistas i närheten av E4:an löper påtagligt större risk att få astma än andra barn i kommunen?

* Är kommunledningen – mot bakgrund av sambanden mellan höga koncentrationer av kvävedioxid och cancer samt närheten till E4:an och ökad förekomst av astma bland barn – beredd att minska den tid som Miljökvalitetsnormerna bryts till mindre än tio år?

* Anser kommunledningen att det är acceptabelt att Umeå, genom att år efter år bryta mot MKN, även år efter år bryter mot lagen?

* Tycker kommunledningen att det är acceptabelt att umeborna, då de vistas i kommunens centrala delar, ska tvingas inandas hälsovådlig luft under en period på 50 år. Minst!

Vänsterpartiet i opposition mot sig själv, igen!

Av Jan Hägglund, 3 februari 2012 kl 15:31, 1 kommentar

Denna gång handlar det om luftföroreningarna i Umeå

I gårdagens VK gjorde Vänsterpartiet ett utspel om att stänga av Storgatan för biltrafik.

Vi i Arbetarpartiet (tidigare Rättvisepartiet Offensiv) fick inget stöd av Vänsterpartiet i kampen mot luftföroreningarna längs Storgatan. Detta vare sig när det gällde flytten av Stadsbiblioteket/bygget av Kulturens hus eller när det gällde bygget av ett nytt höghus vid Thulehuset. Därför är det med stor förvåning som jag läste att V, helt plötsligt, har upptäckt luftföroreningarna på Storgatan – en fråga som vi alltså har drivit under lång tid. Men som Vänsterpartiet inte brytt sig om.

Problemet är följande: hur kan Vänsterpartiet godkänna förändring efter förändring i centrala Umeå, som alla ökar utsläppen från trafiken (bland annat på just Storgatan), å ena sidan – och å andra sidan plötsligt göra detta utspel?

Vänsterpartiet utgör tillsammans med Socialdemokraterna "regeringen", dvs kommunstyrelsen, i Umeå. Samtidigt agerar V i fråga efter fråga som en opposition mot sig själv! Förra gången handlade det om kommunalrådet Tamara Spiric (V) gåvor till sju stycken anställda inom äldreomsorgen. Som arbetsgivare stöder inte Spiric fackföreningen Kommunals avtalskrav, där bland annat en jämställdhetspott ingår. Som vänsterpartist är hon ute och delar ut pengar till några få kommunalare som råkar arbeta just den dagen på just den platsen. Det går inte ihop.

På facebook kan man läsa att en vänsterpartist tyckte det var en bra idé att dela ut pengarna eftersom de fick så stor uppmärksamhet i media. Ungefär som om de köpt reklamplats! Vi i Arbetarpartiet tycker att detta sätt att utnyttja anställda är cyniskt och vi kan inte fatta hur media går på något så genomskinligt.

I grunden handlar det dock om två allvarliga saker.
1. Är Vänsterpartiet med i Umeås "regering" eller tillhör de oppositionen? Det går nämligen inte att vara i opposition mot sig själv i hur många frågor som helst – och samtidigt bevara sin trovärdighet.
2. Vänsterpartiet saknar en genomtänkt miljöpolitik för Umeå kommun – och gör därför desperata utspel.

Här nedan kan du läsa en interpellation som vi från Arbetarpartiet har skickat in. Vi vill nämligen diskutera dessa frågor på nästa kommunfullmäktige, den 27 februari. Vårt syfte är att få reda på vilka partier som umeborna kan lita på när det gäller bland annat luftföroreningarna från trafiken.

"Interpellation om stängning av Storgatan
Till tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobsson (V)

Sedan valet 2010 styrs Umeå kommun av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är deras gemensamma budget som bestämmer vilka nedskärningar eller eventuella satsningar som ska göras av kommunen i Umeå. När det gäller de olika översikts- och detaljplaner som nu i mycket rask takt omvandlar centrala Umeå, exempelvis flytten av Stadsbiblioteket och bygget av Kulturens hus vid älven är S och V eniga.

Mot denna bakgrund uppstår en orimlig situation då Vänsterpartiet både utgör en del av kommunens regering och, gång på gång, samtidigt agerar opposition mot sig själv. Det senaste exemplet handlar om Vänsterpartiets utspel om Storgatan.

I Västerbottens-Kuriren (2 februari 2012) säger tekniska nämndens ordförande Lasse Jacobsson samt Annika Herrström, ledamot i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott, att de vill stänga av Storgatan för biltrafik och bygga om den till ett gång- och cykelstråk. Detta i syfte att minska trafiken i centrum. Dagen därpå tar dock kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund, direkt avstånd från en stängning av Storgatan. Förslaget döms ut som ”fullständigt vansinnigt” (VK 3 feb 2012). Holmlund menar att kommunen redan har tittat på möjligheten att stänga av Storgatan, men att det visat sig inte fungera. Detta då en stängning av Storgatan skulle medföra en ökning av trafiken längs Strandgatan.

Detta innebär att vi har en situation där tekniska nämndens ordförande samt en ledamot i näringslivs- och planeringsutskottet vill stänga av Storgatan, medan kommunstyrelsens ordförande inte vill stänga av Storgatan.

Mot denna bakgrund vill vi ställa följande frågor:

–   Är det Umeå kommunlednings uppfattning att Storgatan bör stängas av för trafik?
–   Hur stor del av Storgatan är tänkt att stängas av?
–   När, tidigast, kommer en stängning att ske?
–   Har det genomförts någon utredning för att kartlägga vart de 8 000 fordon som varje dygn kör längs Storgatan kommer att ta vägen vid en stängning?

Jan Hägglund,
Patrik Brännberg,
Tomas Westerström."

Ökad grundbemanning underlättar heltid inom äldreomsorgen

Av Jan Hägglund, 12 januari 2012 kl 13:11, Bli först att kommentera

På kommunfullmäktige 19 dec ställde Arbetarpartiet en fråga till Christer Lindwall (S) som berörde ”Hela tiden projektet”. Vår fråga löd: Kommer projektet att leda till höjd grundbemanning inom äldreomsorgen?

Tanken med ”Hela tiden projektet” är att erbjuda heltidstjänster åt de som önskar. Detta i sig är lovvärt. Men risken är att projektet kommer att finansieras genom försämrade arbetsvillkor. Enligt tidningen Kommunalarbetaren svarade 73% av tillfrågade sektioner inom Kommunalarbetarförbundet att det uppstått negativa effekter av olika projekt för att ge de anställda möjlighet att arbeta heltid. Några av de negativa effekter som har uppstått är bl a att:
–   all arbetstid inte har schemalagds och att det därför blir upp till personalen själv att försöka pussla ihop till en heltid,
–   varje enskild anställd tvingas jobba på fler arbetsplatser än sin hemavdelning,
–   det blir fler arbetspass på helger och fler delade turer,
–   att det blir kortare men fler arbetspass.

Christer Lindwalls behandling av vår fråga kring ”Hela tiden projektet” var aggressiv. Hans svar var också häpnadsväckande nonchalant mot den personal som är intresserad av om projektet leder till höjd grundbemanning. Lindwall vägrade helt enkelt att svara på frågan!

Och det var synd. För frågetecknen kring ”Hela tiden projektet” är många. Om man, utifrån gjorda erfarenheter, tittar på det avtal som slutits mellan Umeå kommun och Kommunal, finns anledning att känna viss oro. Det framgår exempelvis inte i avtalet a) hur mycket av arbetstiden som ska förläggas på andra arbetsplatser än den egna, b) någon maxnivå vad gäller hur många helger man ska jobba, c) om det finns begränsningar för hur ofta man kan tvingas jobba delade turer, d) hur många dagar en anställd ska jobba under en viss tidsperiod. Otydligheterna i avtalet riskerar att leda till en ökad flexibilitet – på arbetsgivarens villkor!

Vi anser att en reform som underlättar att få arbeta heltid borde kopplas ihop med en ökad grundbemanning inom äldre- och handikappomsorgen. Umeås kommunledning verkar utgå ifrån att det skulle vara något negativt med mer personal på en avdelning. Verkligheten är en helt annan. En demens-avdelning med 16 brukare och 4 personal får en helt annan karaktär med ytterligare en personal. Man får bättre möjligheter att ge brukarna en ”guldkant” i vardagen med t.ex. bakning, matlagning och lugnare miljö vid måltiderna. En utökad arbetsstyrka kan innebära skillnaden mellan en bra eller dålig dag för både brukare, personal och även anhöriga.

Prognoserna säger att Umeå kommunkoncern får ett överskott på 254 miljoner kronor 2011! Det innebär att Umeå kommun dels har råd att ge de anställda, inom äldre- och handikappomsorgen, som vill jobba heltid en möjlighet att göra detta, dels att koppla reformen till en ökad grundbemanning. Var det denna möjlighet som Christer Lindwall inte ville debattera?

Snus och rökning – arbetsrätt och personlig integritet

Av Jan Hägglund, 8 december 2011 kl 14:29, 1 kommentar

Den 6 december beslutade Umeås Kommunstyrelse bl a att ”följa upp satsningen för tobaksfrihet, föreslå rökfri arbetstid under 2012 med sikte på tobaksfri arbetstid”. Beslutet väcker en rad mycket viktiga frågor. Frågorna har givetvis med hälsa och hygien att göra.

Men frågorna berör även arbetsrätt och personlig integritet.

Vi i Arbetarpartiet – som under våra tjugo år i Umeå Kommunfullmäktige (under namnet Rättvisepartiet Offensiv som vi alltså bytt mot Arbetarpartiet) – har diskuterat denna fråga tidigare. Vi har sedan tidigare en hållning i denna fråga. Vi känner oss förpliktigade att föra fram vår hållning i dessa tider av framstötar från arbetsgivarna – mot löntagarnas rättigheter. Men vi vill även få klart besked i en rad frågor. Av dessa båda skäl kommer vi att ta upp frågan på nästa kommunfullmäktige.

Måndagen den 19 december vill vi, tillsammans med tusentals anställda i Umeå Kommun, att Lennart Holmlund besvarar en rad viktiga frågor på mötet med Umeå Kommunfullmäktige.

Först vill vi säga: det är lovvärt att kommunen stöder anställda som vill sluta med olika former av tobaksbruk som snus och rökning. Men det ska ske genom frivillighet och stöd – inte genom förbud som uppmuntrar till någon form av ”angiveri”.

Snuset och personlig integritet

När det gäller snuset anser vi i Arbetarpartiet att kommunen inte ska lägga sig i huruvida de anställda brukar snus, eller inte brukar, utom genom att erbjuda stöd till de som anmäler att de vill ha hjälp med att sluta. Något annat anser vi vore att kränka den personliga integriteten. (Självklart ställer arbete i kök, och annan jämförbar verksamhet, särskilda krav på hygien som berör både snusning och annat – men det tror vi att alla redan är med på).

Rökning på fritid – en arbetsrättslig fråga av principiell natur

Vi i Arbetarpartiet anser inte att arbetsgivaren ska kunna bestämma över vad de anställda gör på sin fritid. Det spelar ingen roll om det handlar om styrketräning eller rökning. För oss utgör detta en arbetsrättslig principfråga. Arbetsgivaren ska inte kunna bestämma över de anställda gör på deras fritid – även om vi anser att det vore positivt om alla människor klarade av att sluta röka frivilligt – med hjälp av stöd.

Är lunch fritid?

Lunchen har en speciell ställning, bl a rent arbetsrättsligt. Är lunchen att betrakta som arbetstid eller som fritid? Det finns motsägelsefulla signaler.

Å ena sidan: när det gäller försäkringsfrågor, eller arbetsgivarens rätt att under vissa omständigheter ändra på tidpunkten för när lunchen tas ut, tyder detta på att lunchen inte är att anse som ren fritid. Å andra sidan: den anställde har, enligt §15 Arbetstidslagen, rätt att lämna arbetsstället under vissa uppehåll i arbetet (lunchen). Och då kan den anställde välja att vistas på allmän plats. Detta antyder att lunchen är att anse som fritid – åtminstone vad rökning anbelangar – för på allmän plats får man röka.

Den anställde måste få bestämma på sin fritid

Om lunchen är fritid så kan vi i Arbetarpartiet inte acceptera att arbetsgivaren tar sig rätt att bestämma vad de anställda gör på sin fritid. Sedan spelar det ingen roll om det handlar om nyttiga saker som att styrketräna eller mindre nyttiga saker som att röka. Det är inte detta som frågan handlar om! Det handlar om ifall arbetsgivaren ska kunna bestämma vad den anställde gör på sin fritid! Eller inte. Detta måste klarläggas. Och för att detta ska kunna klarläggas måste lunchens ställning – rent arbetsrättsligt – klarläggas en gång för alla.

Vad är det som gäller för rökningen?

Men kan vi inte läsa att Åsa Ögren, S, säger att frågan om att försöka förhindra rökning inte gäller för lunchen. Jo! Men det vi då får läsa är vad Åsa Ögren tycker. Tycker just nu! Men när frågan väl kommit upp så passar det alldeles utmärkt att vi tar reda på vad som verkligen gäller – rent arbetsrättsligt. Idag. Och till dess lagarna ändras. Detta så att vi får vet på vilken grund vi står på då vi diskutera rökningens framtid. Det är därför som vi tar upp följande frågor.

Frågor som måste klargöras i fullmäktige måndag 19 december:

1. Kommunstyrelsens majoritet (S och V) måste klargöra sin syn på lunchens ställning rent arbetsrättsligt: betraktar S och V lunchen som arbetstid eller fritid,

2. S och V måste klargöra sin syn vad gäller följande: har en anställd som lämnar sitt arbetsställe under lunchen och vistas på allmän plats – exempelvis på Rådhustorget – har rätt att röka eller snusa.

3. Alla måste få veta om det har framkommit någon påtaglig opinion bland kommunens anställda, brukare eller anhöriga med krav på att snuset ska bort?

4. Kommer bruk av tobak (ett bruk som inte innebär regelbrott) att missgynna anställda vid ett anställningsförfarande, vid en framtida befordringsgång eller i något annat avseende inom Umeå Kommun?

5. På vilket sätt kommer kommunen att stötta de som vill bli kvitt sitt tobaksberoende?

6. Hur mycket pengar är avsatt till detta friskvårdsarbete?

Naturområden på Holmön hotade av omfattande exploatering

Av Jan Hägglund, 1 december 2011 kl 13:16, Bli först att kommentera

Vindkraft är en viktig förnyelsebar energikälla. I syfte att bidra till en utbyggnaden av vindkraften har Umeå kommun med angränsande kommuner upprättat och antagit en tematisk översiktsplan för utbyggnaden av vindkraften inom kommunerna. Ett tillägg till översiktsplanen antogs år 2010. Av den antagna översiktsplanen framgår att inom Umeå kommun är 8 områden utvalda som ”riksintresse för vindbruk”. Syftet med översiktsplanen är att ”ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraftsanläggningar och att ge förslag på utbyggnadsområden för vindkraft i Umeåregionen ” (sid 7).

I översiktsplanen sägs att: ”det bedöms inte nödvändigt att inom planeringsperioden välja andra platser än vad som föreslås i planen. Exploatörer med intresse för andra områden bör därför tydligt motivera varför avsteg från planen behöver göras.”

I nämnda plan ingår inte ögruppen Holmöarna som ett av de föreslagna utbyggnadsområdena. Trots detta pågår sedan några år en projektering för storskalig, industriell utbyggnad av vindkraft på Holmön genom företaget Slitevind AB. Det handlar om planer på att bygga 29 stycken 180 meter höga vindkraftverk på ön. Markavtal har under åren skrivits med ett stort antal markägare.

Holmöarna är utsett till riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv. Lokalt är ögruppen viktig som Umeå-regionens rekreationsområde. Särskilt då Umeå förväntas växa ytterligare under kommande decennier. Vindkraftsparken, med de 29 vindkraftverken på 180 meter, riskerar att bli ett kraftigt ingrepp i den unika naturen och kulturhistoriska miljön på Holmön. Med tanke på detta bör eventuella vindkraftsexploatörer hänvisas till något av de andra åtta områden i kommunen som redan avsatts som ”riksintresse för vindbruk”.

Mot bakgrund av den tillväxt som väntas inom Umeåregionen under de kommande decennierna framstår det som mindre framsynt och strategiskt att inte slå vakt om detta unika och opåverkade skärgårdsområde. Bevara Holmön!

Bryter Umeå kommun mot sin egen alkoholpolicy?

Av Jan Hägglund, 21 november 2011 kl 14:30, Bli först att kommentera

I VK (9-16 nov) publicerades en artikelserie om den representation som förekommer inom Umeå kommun.

”Lyxiga middagar på Rex med partitoppar och företrädare för de största företagen i Umeå. Så ser den typiska bilden ut när VK granskat representationen hos Umeå kommuns Näringslivsservice”, skriver tidningen.

Tidningen konstaterar också att minst var femte representationstillfälle innehåller alkohol. Alkohol har förekommit vid åtminstone tre luncher under den kontrollerade perioden. Ett av kvittona som publiceras i VK presenteras som ”Hockeyuppladdning på Scandic”. Sju personer, tre kommunalråd och fyra företagsledare, förekommer återkommande i representationskvittona. Representanter från mindre företag mindre ofta.

”- Det låter inte som att det är enligt policyn”, säger Marie Sandström-Öhberg som är ordförande i kommunrevisionen till VK angående lunchrepresentationen.

I en jämförelse med grannkommunerna verkar Umeå sticka ut när det gäller alkoholrepresentationen. ”Det normala är att man representerar dagtid och då är det ingen alkohol”, säger Inger Nilsson, personalstrateg i Lycksele kommun till VK. Rolf Edlund, kommunjurist i Skellefteå säger till VK att Skellefteå inte kommer i närheten av den alkoholfrekvens som verkar gälla i Umeå. I Ö-vik gäller att representationen i princip ska vara alkoholfri även om undantag kan göras vid speciella tillfällen.

Detta ställer en rad frågor som kräver svar från Lennart Holmlund och andra toppolitiker:

– Varför har Umeå kommun en mer frikostig syn på alkoholrepresentation än grannkommunerna Ö-vik, Skellefteå och Lycksele?

– Varför förekommer alkoholrepresentation under dagtid i Umeå kommun?

– Bryter Umeå kommun mot den egna alkoholpolicyn?

S ovh V:s bojkott av SVT:s partiledardebatt stort misstag

Av Jan Hägglund, 13 oktober 2011 kl 13:40, Bli först att kommentera

Efter helgens partiledardebatt i SVT:s Agenda undrar man om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet verkligen vill besegra Reinfeldt? I programmet deltog nämligen alla riksdagspartiers ledare – utom Juholt och Ohly. De bojkottade programmet (!). Argumentet var att de inte ville stå för nära Jimmie Åkesson – i TV-studion. Men viktigare är väl att inte stå för nära SD utanför studion som exempelvis genom det utspel om temporära medborgarskap som Illmar Reepalu just gjort.

Bojkotten var ett stort misstag – av två skäl: Först lämnade man tittare och väljare utan ett politiskt alternativ till Alliansregeringen. Detta samma vecka som både S och V presenterat sina s.k. skuggbudgetar. Sedan lämnade man fältet fritt för SD-Åkessons rasistiska argumentation.

De ökande klassklyftorna, massarbetslösheten och bristen på åtgärder för att försvara industrijobben är misslyckanden som visar att Alliansregeringen bör få sparken i valet 2014. Det är något som arbetarrörelsens olika delar bör kunna ena sig om. Låginkomsttagare, sjukskrivna, arbetslösa och andra som drabbats av Alliansregeringens politik har rätt att kräva av arbetarrörelsens partier att de åtminstone försöker presentera ett politiskt alternativ till högerpolitiken. Och att de bemöter SD:s rasism. Tack vare sin bojkott misslyckades S och V i båda dessa uppgifter. Om Reinfeldt ska kunna besegras i valet 2014 krävs skärpning – och ett program som slår vakt om jobb och arbetsvillkor inom både industrin, skola-vård-omsorg samt privat service.

AB1, AB2, DN, SvD

Vägval Umeå

Av Jan Hägglund, 27 september 2011 kl 09:59, 1 kommentar

Umeå stod inför ett val för 50 år sedan. Utveckling eller tillbakagång. Kraftsamlingen gav utdelning och både Regionsjukhus (Nus) och Universitet hamnade i Umeå. Dessa två tillväxtmotorer har inneburit massor av jobb, kunskaper och dragit till sig nya verksamheter. Tillsammans har dett gett en befolkningstillväxt på ca 1 000 personer per år.

Nu står Umeå åter inför ett vägval. Liksom för 50 år sedan vill vi börja med en satsning på jobben. Vi anser att framtiden ska formas genom en ny industriell generation för grön produktion. Umeå har förutsättningarna: univesitetens forskning, ett kluster av skogsteknikföretag samt skogsråvaror. Ett genombrott är fullt möjligt när det gäller framställning av miljövänligare energi. Detta skulle lägga grunden för en helt ny bransch med gröna industrijobb, bättre miljö och ökade skatteinkomster som även säkrar jobben inom vård-skola-omsorg.

Våra motståndare börjar med att slå fast ett orealistiskt befolkningsmål. Bakgrunden är att allt mer av utvecklingen i Umeå styrs av spekulanterna inom bygg- och fastighetssektorn. Det finns en ”maktens triangel” bestående av a) några tunga politiker, b) bygg- och fastighetsbolagen, c) Västerbottens-Kuriren (VK). Den politiska och ekonomiska makten har gift sig – och tagit media som gemensam älskare. Låt oss titta på relationerna!

Kommunen har miljardaffärer ihop med det dominerande fastighetsföretaget Balticgruppen. De tu bygger nu tillsammans Kulturhuset på kajen. För att gynna sin partner Baltic tvångsflyttas Stadsbiblioteket till kajen. Baltic har också en miljard-”affär” ihop med VK. Detta par har bildat ett gemensamt fastighetsbolag värt nära två miljarder. Syftet är att tjäna pengar genom att påverka Umeås omvandling.

Läs om Arbetarpartiets alternativa plan för Umeå i senaste Umebladet – klicka här!