Jag gjorde ett enkelt bildsvep med mobilfilmkameran i centrum av Umeå, då jag råkade passera skulpturtävlingen på lördagen.
Klicka på bilden ovan så kommer du till tv-inslaget på vk.se.
Här är artikel och tv-inslag om vilka som vann.
Jag gjorde ett enkelt bildsvep med mobilfilmkameran i centrum av Umeå, då jag råkade passera skulpturtävlingen på lördagen.
Klicka på bilden ovan så kommer du till tv-inslaget på vk.se.
Här är artikel och tv-inslag om vilka som vann.
[clip:8285]Snöborgen i Umeås centrala delar vid kajen får konstateras vara ett lyckokast eller genidrag. Så många glada barn som jag skådade där i helgen kan inte ha fel. De vuxna verkade trivas bra de också. Tummen upp för snöborgen.
I min serie "Hus vid skogens slut" eller "Fascinerande fastigheter som sett bättre tider" kommer här en ny bild. En gård med frostiga rutor i en kulen vinterskymning.
När jag är ute på reportagerull gillar jag att fånga dessa byggnader på bild. Det är hus som i svunna tider varit hem med värme, liv och ljus – men som nu är öde, tomma, tysta, kalla. Det är både något sorgligt och något fascinerande över det.
(Men vad vet jag, just denna gård är kanske full av människor om somrarna.)
Jo; huset finns i Ånäset-trakten.
Ute vid havet blir man rätt liten.
Hade lyckan att få göra en reportagesväng igen, norrut. Vid havet utanför Ånäsettrakten blåste det på bra. Friskt!
Återkommer i VK och på Robertsforssajten inom kort med reportage. Men kan inte låta bli att publicera en bild med isbepansrade klippor och fri sikt ut över öppet och skummande hav.
Att jag efter denna resa åkte hem och fick rejält ryggskott ska inte havet lastas för. Det är helt mitt eget fel.