Rekord i Lycksele

Det är nåt alldeles speciellt att komma till Lycksele. Jag har ju med åren blivit en hemvändare, som återvänder till Lycksele för att antingen hälsa på släkten eller för att uträtta något särskilt ärende. När det gäller det senare har det blivit liktydigt med att träffa mina läsare. Den här gången var det boksläpp av min senaste roman "Vedtjuven". Något som i sig är pirrigt – och än värre blir det att möta läsarna just i Lycksele. Det är ju där som samtliga mina romaner utspelar sig – eller rättare sagt i Baklandet som ligger tre mil in i svartskogen.

Biblioteket hade annonserat rejält, vilket visade sig när portarna öppnade. Totalt strömmade det in 96 personer, vilket är publikrekord. Det blev ett himla fixande för att få fram tillräckligt med stolar. 

Själv stod jag i änden av rummet och fipplade på med mikrofonen och högtalarna. Lika bra det, så att jag inte behövde jaga upp mig. Där fanns många kända ansikten; människor som jag inte sett på år och dar. Där var de som kom fram och skakade hand och sa sig känna mig – men som jag hade svårt att placera dem på minnets karta. 

Väl igång så gick det bra – förutom att högtalarna "kärvade" ibland. Jag berättade om mitt skrivande, om resan fram till publicerad författare. Det var ju när jag kom på att skriva om det jag kände till, som det lossnade för mig. Många var intresserad av att få veta vem vedtjuven är. Det kunde jag berätta – men inte hur vedstölderna utvecklade sig till ett krig mellan gubbarna.

Sålde 50 exemplar av Vedtjuven – vilket är ett rekord för ett enskilt tillfälle.

I morgon väntar Café Pilgatan. Då blir det boksläpp för publiken i Umeå. Det känns som den värsta nervositeten släppt efter framträdandete i Lycksele. Nu ska det gå som en dans. Hoppas jag. 

KENT LUNDHOLM