Musik i digitala moln

”Gläns över sjö och strand, stjärnan ur fjärran …” Julmusik i bakgrunden. Spotify där jag numera har all min musik samlad, i nåt digitalt ”moln” nånstans på nätet. Tusentals låtar, hundratals listor som finns i mitt bibliotek efter år av samlande. Förlorade ju min musikskatt då jag tvingades sälja mina 500 LP-plattor och min Thorens skivspelare hösten 2010 – vid en tid då jag var trasig och pank. Sålde det käraste jag hade för att få ihop till hyran. Så där försvann mina kompletta samlingar av Genesis, Gentle Giant, Camel och Pink Floyd – och mycket, mycket mer. Men så kom Spotify och jag har återfunnit nästan allt av det ”gamla” och funnit mycket nytt, och fördelen är att jag kan lyssna på musiken överallt där jag råkar befinna mig, via mina datorer, min mobil, via mina Bluetooh-högtalare. Men nog saknar jag det där dova knastret från en LP-skiva och att få sitta och bläddra i de ofta så vackra omslagen. Inte minst kunna följa med i texterna. Men numera samlar vi allt i de digitala ”molntjänsterna” – musiken, våra foton, texterna, snart rubb och stubb – och om detta skulle slås ut går allt förlorat, hela vår kulturskatt.

Såg igår på TV där de diskuterade vår sårbarhet och hur enkelt det är att slå ut Internet i USA. ”Det är ju bara att spränga sönder kabeln som går längs havsbotten mellan Europa och USA.” Mobilnätet slås ut genom att sabotera G4-masterna. Nu håller man på att bygga ett ”nytt” Internet genom att sända signalerna från 4000 satelliter – vilka skulle bli svårare att ”sänka” då det skulle behövas hundratals robotar som skickas ut i rymden. Så jag lyssnar väl på Spotify så länge det går. Just nu på Pavarottis ”Ave Maria”.

Knappt två timmar innan Karlsson kommer med sin fina bil för att skjutsa mig till busstationen, för vidare avfärd till Lycksele och dagens boksignering på ICA Supermarket mellan 13.00 och 16.00. Kom förbi! Mina böcker säljs till bra priser: ”Spring Kent, spring!” för 190 kr och övriga för 150 kr.

Ibland kan kroppen bli till ett vidöppet öga som visar all den smärta och oro vi bär inom oss. Korta ögonblick. Livet blir tydligt där det tassar fram genom tillvaron med små, små steg. Detta sker de gånger när vi inte riktigt ryms i kroppens hölje och själen börjat få skavsår. Titta nog, titta förbi, och du ska få syn på en visionär. Så sluts ögat och gömmer allt för världen. Det händer när vi vågar visa oss sårbara. Alternativet är att mura igen själens fönster.

För övrigt finns det ögonblick som brinner, medan andra står stilla och fladdrar lite lätt.