Ester på filmduken?

Åter till filmens värld. (Urklipp från VK)

Det händer ständigt något nytt kring min roman Älskade Ester. Först 100 000 kronor i stipendium, några dagar senare vill en känd regissör filmatisera boken. Så vi har inlett ett samarbete för att detta ska bli av, och vi jagar nu en producent som är villig att arbeta med att fixa finansieringen – och det är inga småsummor det handlar om. Det är många miljoner som ska ”grävas fram.”

Jag har den senaste tiden funderat över om jag trots allt ska försöka skriva en roman till, den om min farmorsmor Maria, eller rent av min kriminalroman vars korrektur jag återfann i en svart låga högst upp i bokhyllan, den jag skrev 2008-2010, men som förlaget inte ville publicera. Vilket var tur då den har stora brister.

Filmplanerna ska inte hindra mig från att fortsätta författarturnén 2022.

Nu har Ödet eller Guds pekande finger visat att livets stig leder fram till ett skrivande av ett filmmanus. En utmaning som kommer att kräva sin man. Det går ju inte att kopiera texten från romanen, då tankar, inre monolog inte går att visa på bild – om jag inte ska förse Ester och de andra karaktärerna med pratbubblor som i en serietidning. Allt måste gestaltas, synliggöras vilket innebär ett nytt sätt i mitt skrivande. Men jag gör väl ett försök.

Jag och Kjell Åke Andersson har ju tidigare arbetat ihop, då vi 2003-2005 skulle filmatisera min roman ”All världens Lycka” (2003 Ord&Visor förlag) som en TV-serie i tre delar. Två års intensivt arbete skrotades när SVT Drama hamnade i ekonomisk kris och personal och chef (Daniel Alfredsson) byttes ut och det nya gänget var inte ett dugg intresserad av vår TV-serie. Jo, filmbranschen är lynnig, ändå tar jag risken, eller ska jag säga chansen, att pröva på nytt.

Varför hände inte detta för tio år sen? En dum tanke. Men faktum är att min arbetsförmåga numera är rejält nedsatt på grund av Parkinson. I vilket fall som helst hoppas jag att detta verkligen blir av, då romanen om Ester Duva i sig är filmisk, byggd på scener, bilder och med en berättelse som verkar alla som läst den. Försäljningen fortsätter i samma höga takt och snart är den femte upplagan slut. Boken har dessutom letat sig utanför länsgränserna, då det allt oftare kommer läsarbrev från orter som Ystad, Malmö, Visby och Stockholm.

Livet är i tid begränsat. Ständigt tvingas jag tänka: Hinner fullfölja det uppdrag jag tar mig an.