Våra hjärnor kan inte bedöma ifall en vana är bra eller inte. Däremot är den bra att fullfölja det den fått öva på: Ät fem kilo godis per dag, springa två mil morgon och kväll, dricka brännvin var och varannan dag. Det som vi övat vår hjärna på blir den till slut skitbra på att locka oss att tillföra mer av. Till och med så ofta att det övergår i ett beroende.

Skitsnabbt går det för hjärnan ifall vi flitigt häller i oss dessa kemiska produkter. De finns de vars hjärnor bedömer en vana som beständig redan efter första testkörningen. Utan att riktigt fatta hur det gått till så sitter man fast i dyngan efter endast några få tester. Grattis till bröllopet …

Snus, ciggar, sex, spel, socker, alkohol, knark. Precis allt kan vi bli beroende av. Har du du en sån där knasig hjärna (som kan ha gått i arv under flera generationer) som ger en supernjutning för en viss produkt så har du gift dig med drogen. Dopaminduschen gör dig svag i benen och du vill förstås uppleva den igen. Snart har lustcentrum kidnappat din hjärna och ROPAR att skicka du ska skicka över mer av drogen. Belöningen utlovas.

Det kan gå rysligt snabbt om du ärvt en hjärna som tänder till på ett visst beroende. Snart kan du ENDAST njuta av den utvalda drogen – inte annat. Du njuter inte av sex, av ljus choklad, av beröring, spel, mat och socker. Bara drogen (exv. brännvin) får dig att hicka till och känna nåt som påminner av njutning som har till uppgift för att vi ska minnas att hälla i oss mer brännvin.

Jag har sett så många gå under av njutningen av alkohol. Kom inte och säg att du minsann kan kontrollera ditt missbruk. Ensam är du förlorad. Ta emot hjälp.

Som nykter alkoholist sen 12 år tillbaka skriver jag detta för att om möjligt denna kokheta sommar hindra EN ENDA människa att undvika detta helvete. Jag lovar dig! Du kommer att förlora precis allt.Jag lovar även ett bättre liv om du söker hjälp.