Etikett: njutning

Korkad hjärna

Av , , Bli först att kommentera 7

Våra hjärnor kan inte bedöma ifall en vana är bra eller inte. Däremot är den bra att fullfölja det den fått öva på: Ät fem kilo godis per dag, springa två mil morgon och kväll, dricka brännvin var och varannan dag. Det som vi övat vår hjärna på blir den till slut skitbra på att locka oss att tillföra mer av. Till och med så ofta att det övergår i ett beroende.

Skitsnabbt går det för hjärnan ifall vi flitigt häller i oss dessa kemiska produkter. De finns de vars hjärnor bedömer en vana som beständig redan efter första testkörningen. Utan att riktigt fatta hur det gått till så sitter man fast i dyngan efter endast några få tester. Grattis till bröllopet …

Snus, ciggar, sex, spel, socker, alkohol, knark. Precis allt kan vi bli beroende av. Har du du en sån där knasig hjärna (som kan ha gått i arv under flera generationer) som ger en supernjutning för en viss produkt så har du gift dig med drogen. Dopaminduschen gör dig svag i benen och du vill förstås uppleva den igen. Snart har lustcentrum kidnappat din hjärna och ROPAR att skicka du ska skicka över mer av drogen. Belöningen utlovas.

Det kan gå rysligt snabbt om du ärvt en hjärna som tänder till på ett visst beroende. Snart kan du ENDAST njuta av den utvalda drogen – inte annat. Du njuter inte av sex, av ljus choklad, av beröring, spel, mat och socker. Bara drogen (exv. brännvin) får dig att hicka till och känna nåt som påminner av njutning som har till uppgift för att vi ska minnas att hälla i oss mer brännvin.

Jag har sett så många gå under av njutningen av alkohol. Kom inte och säg att du minsann kan kontrollera ditt missbruk. Ensam är du förlorad. Ta emot hjälp.

Som nykter alkoholist sen 12 år tillbaka skriver jag detta för att om möjligt denna kokheta sommar hindra EN ENDA människa att undvika detta helvete. Jag lovar dig! Du kommer att förlora precis allt.Jag lovar även ett bättre liv om du söker hjälp.

Röken ur proppskåpet

Av , , Bli först att kommentera 5

När jag läser om hjärnan och försöker förstå hur allt hänger ihop, så framstår den där fettklumpen på dryga kilot som en självgående kemisk fabrik. Därinne finns miljarder nervceller som kommunicerar med varandra genom att elektriska impulser skickar över olika ämnen till varandra. Denna hjärna är jag. Här formas mina tankar, startar mina känslor och här lagras mina minnen. Vi kan utan att förhäva oss påstå att hjärnan är skapelsens krona – i varje fall när allt fungerar som det ska.

100 miljoner nervceller skickar meddelande mellan varandra (synapser) i en hastighet av 300 km/h. Det går blixtsnabbt.  I det yttre skiktet, hjärnbarken, kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. Hjärnan består av två delar och har specialiserats sig på olika områden. Lite slött kan vi säga att den vänstra står för logiken medan den högra är mer kreativt lagd. De kan kommunicera genom hjärnbalken. Vi har en storhjärna, en lillhjärna och en hjärnstam. Komplicerat – och rent av genialt.

Men ibland uppstår fel i denna kemiska fabrik. Vi kan drabbas av en stroke, tumörer, Parkinson, ADHD eller schizofreni, för att ta några exempel. Återkommande dyker ett ord, ett ämne, upp om och om igen. Dopamin. Nyckeln till som leder till kroniska sjukdomar, men även ämnet  som  räddat mänsklighetens överlevnad: det som skapar vällust och belönar oss – mycket riktigt har det en viktig funktion i det Limbiska systemet, allt så det som brukar kallas för belöningssystemet. Det får oss att njuta av sex, en god kaka, av att springa långt och fort – sådant som var viktigt för grottmänniskornas överlevnad; ett system som fortfarande finns kvar i oss och som får oss att springa ut ur brinnande hus och slåss för våra liv i fall vi blir överfallna.

Vid ADHD vet man att det strular med med upptaget av dopaminet, så att det råder en brist av dopamin. Det gör det även om man drabbas av Parkinson, men av en annan orsak: De nervceller som bildar dopamin dör ut, så att man måste tillföra mediciner som ”låtsas vara dopamin” eller simulerar tillväxten av det som finns kvar. Bristen på dopamin gör att klickar i den information som dopaminet skickar ut till övriga delar av hjärnan och till våra muskler. Nervdöden leder alltså till dopaminbrist som gör den parkinsonsjuke stel i musklerna (inte minst i ansiktet vars mimik stelnar) och det påverkar även balansen som får den sjuke att falla och slå sig. Det mesta går långsammare, så väl talet som tankarna.

Det blir kortslutning i hjärnan. Det ryker ur proppskåpet.

Nu vet man att tankar kan påverka kemin, att tankeverksamhet kan förbättra minnet. Dopaminbristen gör en slö och långsam och arbetsminnet (det vi minns i Nuet) försämras i så väl ADHD som när man drabbas av Parkinson. Att spela ett par partier schack om dagen ska göra susen – något jag borde börja om med. Det är så mycket jag borde suga tag i vad gäller såväl träning av minnet som min kropp. Men jag kommer mig aldrig i väg till vattengympan, boxningsträningen, parkinsondansen för att bli starkare och få bättre balans. Jag har en helt klart en igångsättningsproblematik.

I morgon kommer grabbarna som deltar i bokcirkeln Bokpratarna. Då måste jag förklara varför jag svänger så snabbt mellan glädje och ilska/sorg så att de ska förstå att det är deras personer jag fräser åt. Märkligt nog mår jag riktigt bra. Jag märker ju vad jag gått miste om när jag under stora delar av livet inte kunnat njuta. Jag har inte känt de naturliga kickarna – som jag tidigare i livet ersatte med stora mängder alkohol.

I kväll ska jag underhålla de psoriasissjukas förening nån timme före  deras årsmöte. Fram till dess ska jag väl som vanligt skriva på romanen om Ester – och packa nån flyttlåda. Det drar ihop sig till flytt.

För övrigt finns det en mängd mediciner som ger parkinsonliknande symtom. Det kan även vara så att somliga piller kan utlösa sjukdomen. Så se upp!

Brist på dopamin

Av , , Bli först att kommentera 4

Läkarna har gett mig en medicin som ska sätta fart på dopaminet i hjärnan. Jag har för lite av dopaminet vilket är typiskt för ADHD och än mer för Parkinson. Jag har båda. Dopamin är en av hjärnans budbärarmolekyler – en komplex budbärare. Den brukar ibland kallas för en överlevnadsmolekyl. Den kan driva oss till handling, ge oss bättre motorik och balans. Den finns även i belöningssystemet och ger oss lust och njutning. Men för mycket eller för lite av varan kan antingen leda till schizofreni eller Parkinson.

brain

Dopamin – som morot eller piska. I belöningssystemet finns drivet, begäret som ökar våra chanser att överleva och föra våra gener vidare. Systemet kan också bli ”kidnappat” av alla slags missbruk – och då till den milda graden av vi till slut bara kan känna en enda njutning: av drogen. Man kan säga att belöningssystemet låser siktet på fel mål.

Det finns även ett bestraffningssystem som får oss att undvika det vi tror hotar oss. Vi tappar förnuftet och blir livrädda för folksamlingar, höga höjder. Hjärnan är komplex. Det finns dopaminproducerande celler som signalerar bestraffning snarare än belöning.

Dopaminet kan alltså kopplas både till belöning och bestraffning. Dopaminet behövs för vårt lärande, minnet, beslutsfattande, motivation och motorik.

För övrigt gick det en stund. Dags att lämna datorn och återvända till verkligheten; som att städa toaletten, diska, sopa, damma. Vid ettsnåret kommer Hanna. Vi ska fira hennes 20-årsdag.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,